Läs först bland annat Migrationsverket vill att Polisen ska intyga att Thanh samarbetat… och Fråga till Polisens ledning (och mer under kategorirubriken Vietnameserna i högerspalten).
Thanh gick till Polisen igen idag, måndag. I fredags blev han ju informerad om att det inte fanns någon på kontoret eftersom det var fredag (!). Idag fick han beskedet att eftersom det är måndag ”så är vi väldigt upptagna”. ”Kom tillbaka igen i morgon”, sa man till honom i receptionen.
Thanh tillsammans med Tove Lifvendahl, som är en av ett antal människor som hjälpt Thanh, i augusti 2007
Värmdö kommun avslog Thanhs begäran om ekonomiskt stöd (han har inte fått något försörjningsstöd på tre månader) och hänvisade honom till Migrationsverket i Solna. Han gick dit den 7 september och trots att man i Värmdö kommun skriftligt meddelat mig att Migrationsverket i Solna kände till Thanhs ärende så var det ingen som tog sig an honom utan han hänvisades vidare till Polisen.
Varför till Polisen, undrar säkert ”vanliga svenskar” som läser detta och inte är hemmastadda i asyleriets labyrinter. Jo, för att Migrationsverket kräver av Thanh att han ska skaffa ett intyg från Polisen om att han ”samarbetar när det gäller avvisningen av honom själv”. Men hade det funnits någon hos Migrationsverket i Solna (vilket Värmdö kommun alltså påstod) som kände till Thanhs historia så hade den personen också vetat att Polisen tidigare har skrivit precis tvärtom i sina dokument, nämligen att Thanh ”inte samarbetar”! Och då hade den personen också vetat att det som både Migrationsverket och Polisen krävde av honom för att anse att han ”samarbetade” skarpt har kritiserats av JK (gå in här, klicka på ”Beslut” och sedan på ”Tillsynsärenden”). JKs kritik gällde just bland annat att man tvingat honom att lämna en oerhört ingående och detaljerad information om sig själv, sina släktingar och massor av annat i en ”personal declaration” som myndigheterna sedan vidarebefordrade till Vietnams ambassad (!!!). Men nu ska plötsligt samma Polis alltså intyga motsatsen, d.v.s. att han samarbetar! Om det inte vore så groteskt att Thanh inte kan få en krona någonstans ifrån och att han, trots erbjudanden om flera vita jobb inte får försörja sig, så skulle jag säga att det ska bli intressant att se hur Polisen löser det här dilemmat. Men nu vet jag att hela den här otroliga karusellen bara ytterligare spär på förtvivlan och känslan av både overkighet och värdelöshet hos Thanh.
Som så ofta när det gäller svenska myndigheter så vill alla bli av med heta potatisar och är därför mycket snabba att två sina händer och skicka ”ärendet” – utan att bry sig om att ”ärende har både hjärta, hjärna och känslor – hit och dit på en tröstlös vandring mot ingenting. ”Någon annan får ta sig an detta, det är för besvärligt; nej, det är inte vårt bord och, förresten: varför ska vi när någon annan kan”… ”Nån annanismen” frodas och mår bra. Frodas och mår bra gör inte ”ärendena” som föses hit och dit, och det gäller inte bara Thanh och hans gelikar utan massor av ”vanliga svenskar” också, att döma av de många förtvivlade mejl jag har fått sedan jag skrivit om hur Thanh behandlats.
NÄR SKA THANHS ABSURDA TILLVARO FÅ ETT SLUT? Vi har nu för tredje gången bett att få komma tilltals med utrikesministern för att be honom att han, via diplomatiska kontakter med Vietnam, får till stånd att Thanh och andra i hans situation kan återsändas men utan risk för att straffas som ”landsförrädare” för att de sökt asyl. Hittills har vi bara – likt Thanh – fösts vidare till ”någon annan”, d.v.s. Migrationsvreket (suck) och Justitiedepartementet (vad har de med saken att göra?) och trampar vidare på hopplöshetens stig.
Filed under: Vietnamesen | Leave a comment »