• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Fem år i Sverige

Idag är det fem år sedan Thanh kom till Sverige!

Han är fortfarande kvar här och har varken fått uppehållstillstånd eller kunnat återsändas till Vietnam. Denna vecka har han fått löfte om ett nytt besked från Migrationsverket. Han har sin plan klar för den händelse att han, fortfarande efter hela fem år i landet då man inte kunnat sända honom till Vietnam för att landet inte tar emot honom, skulle få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Jag kan bara hoppas att han inte behöver sätta den planen i verket.

Läs mer om Thanh under kategorirubriken Vietnameserna i högerspalten.

“Bistånd eller representation?”

image2008En rapport med ovanstående titel och med underrubriken "Om Sidafinansierad verksamhet i irakiska Kurdistan" har idag kommit ut på Timbro förlag. Den är skriven av två studenter på pol magprogrammet vid Linköpings universitet, Tamuz Hidir och Hans Westerberg, och så här lyder presentationen:

Aram Jamal Sebir arbetar med filmvisningar i städerna Sulemania, Tikrit och Kirkuk i norra Irak. Han gillar sitt jobb och tycker det är kul att många är intresserade av att se de tre dokumentärfilmer om ickevåldsmetoder som han har dubbat till kurdiska. Tanken är att publiken efter visningarna ska delta i workshops och seminarier för att diskutera filmen.

Visst kunde det här projektet ha varit finansierat av irakiska myndigheter eller av en lokal entreprenör, men så är inte fallet. Ett antal utländska biståndsorganisationer finansierar filmvisningarna. Sida gör det genom Olof Palmes internationella Centrum (OPC), som har gett 165 000 kronor till projektet. Om projektet bidrar till att minska våldet i norra Irak är det ingen som vet. Det vi vet är dock att färre än hälften av besökarna deltar i diskussionerna. Och sannolikheten, att människor som har för vana att använda våld, skulle delta är liten. Säkert är också att ingen lokal biografägare kan konkurrera med gratis filmvisningar.

Från Dohuk till Erbil, med buss genom Kirkuk och vidare mot Sulemania med ett kort stopp i Halabja. Vi träffade Aram och många andra under en intensiv månadslång resa genom irakiska Kurdistan sommaren 2007, i syfte att granska biståndet i regionen. Vi, två studenter på pol magprogrammet vid Linköpings universitet, granskade biståndet i regionen och såg på plats vilken effekt de olika insatserna hade. Möten med FNoch biståndspersonal varvades med besök på minfält och i flyktingläger. Att en av oss har rötter i irakiska Kurdistan underlättade arbetet.

På plats efter plats kunde vi se hur biståndsapparaten har slagit rot i samhället och bedriver verksamhet som ofta varken är relevant eller långsiktigt hållbar. Att korruption och ineffektivitet inom biståndet skulle finnas var vi förberedda på. Men vi anser att det är lite märkligt att två svenska studenter under relativt kort tid kunde upptäcka så många brister som Sida verkar blunda för.

Rapporten kan laddas ner här. Läs den!

Absolut rätt att Sefastssons dator beslagtogs

ParagraferPolisen får behålla TV4-journalisten Trond Sefastssons dator som beslagtogs vid en husrannsakan för ett par veckor sedan. Det beslutade Stockholms tingsrätt på måndagen. Att grundligt utreda de brott Trond Sefastsson misstänks för väger tyngre än risken att hans källor röjs, enligt tingrätten.

Agneta Lindblom Hultén som är Journalistförbundets ordförande tror att journalistiken tar skada.
– Jag är naturligtvis väldigt orolig över att medborgarna kommer att bli mindre benägna att lämna information vidare.

Men åklagaren Malin Palmgren ser inte det som någon stor risk.

– Nej, jag tror snarare att det är tvärtom att allmänheten har ett intresse av att få utrett vad som har hänt här.

Det viktigaste är faktiskt inte om medborgarna kommer att bli mindre benägna att lämna information, som Agneta Lindblom Hulthén säger. Det viktigaste är att allmänheten har ett intresse av att få veta vad som hänt, precis som Malin Palmgren säger. Agneta Lindblom Hulthén måste förstå att medborgarna knappast accepterar specialregler och gräddfiler för journalister som misstänks för brott och hon borde inte ta parti för dem. Det är helt barockt att man i en rättsstat skulle kunna säga att man är journalist och har "hemligt" material i sin dator och på det sättet gå fri från granskning! Rättvisan ska ha sin gång, för journalister som för alla andra, det är det enda rätta.

 

Läs tidigare artiklar: Varför skulle journalister undantas från brottsutredningar? (20 september 2007) och Lagen ska vara lika för alla – också för den som kallar sig "journalist" (22 september 2007).

 

45-årig kvinna dog i cell på flygplats i USA

s flaggaVad ni gör: bli inte arga och för Guds skull visa inte det om ni missar en flight i USA!

Den 45-åriga mamman Carol Anne Gotbaum tilläts inte gå ombord på ett plan från Phoenix eftersom hon kom för sent till gaten. Det gjorde henne förbannad och det visade hon. Då satte personalen på henne handfängsel och förde henne till en cell på flygplatsen för att lugna ner sig.

När det blev tyst i cellen och hon slutat skrika och väsnas tittade en polis in för att se hur det var med henne. Då var hon död. Hon hade försökt ta sig ur handklovarna och fick dem på något sätt runt sin hals.

Varken vapen eller pepparspray användes mot kvinnan, försäkrar myndigheterna. Ja men, det var ju fint, det! Men bara att man nämner det måste innebära att det ofta används mot missnöjda och bråkiga passagerare. Så se till att ni inte mopsar er på en amerikansk flygplats (om ni måste åka dit), för det kan bli det sista ni gör i livet.

Läs mer här.