• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

“Det är ingen lämplig miljö för en 16 årig pojke”

"Jag beklagar givetvis att man beslutar sig för att frihetsberöva en människa på det sättet och att man sätter honom i ett normalt häkte. Det är ingen lämplig miljö för en 16 årig pojke", säger advokaten Leif Silbersky (i en sändning från Aftonbladets webb-tv den 9 oktober) som försvarar den pojke som verkar vara den som både har erkänt att han sparkat den nu döde Riccardo; dels verkar ha pekats ut även av andra som den "mest aktive". Men om denne sparkande 16-åring anser att det är lämpligt att sparka en liggande kamrat och eventuellt/troligen (vilket rättegången får visa) bidragit eller varit direkt skyldig till hans död, då är det nog mer än lämpligt att han sitter häktad! Kanske – jag vet förstås inte hur han är funtad – hade advokaten Silbersky tyckt att miljön var lämplig om han hade samma uppgifter om vad som hänt och det hade rört sig om hans egen son eller dotter.

Att tro att man ska kunna få folk att på något sätt tycka synd om gärningsmännen – för "män" är de i den bemärkelsen att både deras föräldrar och de själva anser att de är mogna och vuxna nog att vara ute hela nätterna och att dricka alkohol – är naivt. Om de på alla andra plan agerar och ses – också av sina egna föräldrar – som vuxna så är det helt orealistiskt att tro att allmänheten ska tycka att de är "barn".

Man kan också undra hur föräldrarna till den döde pojken, Riccardo, känner det när de hör advokaten Silbersky säga:
"Den som attackerade först, som jag ser det, var den nu avlidne" och "Han (Silberskys klient, min anm.) menar att han hamnat i en nödvärnssituation, som möjligtvis kan uppfattas som nödvärnsexcess, det vill säga när man tillgriper mer våld än nöden kräver, men då man kan gå fri i alla fall."

Läs bland annat här och läs och lyssna här.

Dåligt!!!

Pressekreterare låtsades vara Maud
Alla som trodde att de chattade med näringsministern Maud Olofsson på aftonbladet.se på måndagen blev lurade. Det var ministerns pressekreterare som satt bakom tangentbordet. Näringsministern själv satt i en tidningsintervju.

Detta meddelar SR Ekot. Men voffor gör di på dette viset?

Varför säger man inte som det är? Fattar ni inte att det alltid kommer fram när ni luras? Pressekreteraren borde ha presenterat sig, berättat att näringsminister sitter i en tidningsintervju och spelat med öppna kort.

Undrar också varför Maud Olofsson inte bara helt enkelt lät sin pressekreterare säga ifrån till den som ringde och ville intervjua henne, att "Maud är upptagen, hon har lovat att chatta med folket och det tänker hon hålla"? Jag fattar inte att det ska vara så svårt att hålla löften och vara rak.

Svar begärt inom två veckor

Thanh och Merit utanfö Vietnams ambassad 9 okt 2007Som jag tidigare berättat (se under kategorirubriken Vietnameserna i högerspalten), avslog Migrationsverket återigen Thanhs ansökan om uppehållstillstånd med tämligen grumliga motiveringar. Eftersom inget förändrats och han fortfarande – efter fem år – inte kan utvisas – inlämnades en ny ansökan dagen efter att det negativa beslutet kom. Det känns som ett oerhört slöseri med tid, kraft och energi med allt detta pappersinsändande…

Låt mig säga, för tydlighetens och klarhetens skull, att jag är av den åsikten att den som fått sin ansökan om asyl eller uppehållstillstånd prövad i flera instanser (vilket sker i så gott som 100 % av alla fall) och får avslag och därmed inte har rätt att stanna här enligt gällande lagar och konventioner, ska lämna landet. Självklart! Får man inte uppehållstillstånd så har man inte rätt att vistas och arbeta här och då ska man lämna landet. Det är inte upp till de enskilde asylsökande att bestämma att ”jag fick avslag, men jag stannar ändå”.

Det borde inte vara möjligt att – vilket nu är fallet i Sverige – 17.000 människor utan rätt att vistas här ändå stannar kvar och bebor Migrationsverkets anläggningar avsedda för nyanlända asylsökande. Det är en skandal att man inte utvisar människor som genom flera och dyra rättsprocesser och i enlighet med lagar stiftade av riksdag och regering befunnits inte ha rätt att bo här, ändå bara stannar kvar. Det är fel på alla sätt MEN om vi accepterar det (vilket verkar vara fallet) så har vi inte bara i princip utan också i praktiken sagt att Sveriges gränser är helt öppna: ”Ta er bara hit och stanna sedan om ni själva vill”. Eftersom det redan fungerar på detta sätt så kan man också skrota större delen av Migrationsverket och samtliga migrationsdomstolar och spara många miljarder skattekronor på utebliven asylhantering.

Thanh har givetvis också haft en stark önskan och ett behov av att få asyl eller uppehållstillstånd här. Han kom hit den 2 oktober 2002 och ansökte då om asyl. Han fick avslag och skulle ha utvisats. Men det har ju inte gått att göra i praktiken, varför det nu sedan länge måste anses föreligga vad som i lagen kallas ”verkställighetshinder”. Den svenska regeringen borde ha agerat mycket kraftfullare och redan för många år sedan börjat kräva av länder som vägrar ta emot sina medborgare att de ska göra det. Och gör de inte det måste det få konsekvenser: man kan t.ex. förklara det landets ambassadör persona non grata och avbryta de diplomatiska förbindelserna med landet i fråga.

I Thanhs fall – om man läser hela hans historia förstår man det – har det inte på fem år gått att vare sig rent praktiskt utvisa honom eller säkerhetsmässigt. För utan garantier om att han, som utpekats som ”landsförrädare” av en diplomat på sin ambassad, inte fängslas eller på annat sätt trakasseras om han återvänder, kan Sverige inte skicka honom till ett öde som kan komma att likna de två egyptiernas för några år sedan.

Genom åren har Migrationsverkets kvarnarna malt och malt, och massor av felaktigheter och rena övergrepp har begåtts – hela historien om de fem år Thanh vistats här kan som sagt läsas under rubriken Vietnameserna. Och nu, fem år efter att han anlände och trots att han medverkat och samarbetat på alla sätt, trots JK-kritik mot Migrationsverket och Polisen för deras hantering av Thanh och deras uppmaningar om att han ska ljuga och säga att han är turist här och har tappat sitt pass etc; trots att det de facto varit och är omöjligt att återsända honom till Vietnam så fattar alltså okunniga miggor återigen beslut om att han ska utvisas. Utdrag ur deras märkliga hopkok till beslut kan läsas här.

I den nya ansökan anges, som jag tidigare berättat att: ”skyndsam handläggning begärs – och med det menas lika skyndsam som hanteringen av nyssanlända irakier – högst två veckor!” Det datum det handlar om är alltså fredagen den 19 oktober. Högste ansvarig för att det blir rätt denna gång är förstås generaldirektören. Men rättschefen, som har känt till ärendet i flera år och även i somras har föredragit det för generaldirektören, är den som har all information och all kunskap om fallet. Han är den som i första hand bör följa det mycket noga och se till att anställda inte skriver ett liknande beslut som de gjorde den 4 oktober. Beslutet om tillfälligt uppehållstillstånd för Thanh, som togs i november 2006 och gällde i sex månader, togs av dåvarande överdirektören för Migrationsverket. Hans uttryckliga ståndpunkt var den att går det inte under de kommande sex månaderna heller att utvisa Thanh så ska han beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet (enligt lagen) i maj 2007. Men han slutade sin tjänst på verket och de underlydande struntade i hans intentioner…

Denna gång måste det bli rätt trots att överdirektören inte finns kvar. Eller menar man på Migrationsverket att överdirektören hade fel och att han inte klarade av att läsa och tolka lagen?

Saudiarabien: Kvinnor står fortfarande utanför till stor del utanför teatervärlden

Saudiarabien flaggaEn tjänsteman vid Ministeriet för kultur och information arbetar för att teaterpjäser ska kunna ses året runt och inte bara kring Eid (högtider) och anda speciella tillfällen. Men många påpekar att saudisk teater fortfarande är en mansdominerad värld.

"Det är för att vi har en önskan om att använda pjäserna som plattformar för att vägleda samhället och höja deras kulturella medvetande", säger Abdul Aziz Al-Sebail, vice minister för kulturella frågor.

Riyadh och ytterligare ett antal städer står som värdar för kulturevenemang kring Eid, då skådespel är en stor del av programmen. Men under resten av året visas mycket få pjäser, trots att det är stor efterfrågan. "Saudier kan köra mycket långa sräckor för att se en pjäs", säger Mohammed Alahmed, vice chef vid King Saud University’s College of Fine Arts, som uppför 15-20 pjäser per år.

Saudisk teater föddes 1960 med pjäsen Fateh Makkah (ung Fånga Makkah), men mestadels har den här konstformen – liksom andra konstformer i Saudiarabien – stått på undantag trots efterfrågan från allmänheten. Teaterpjäser accepteras mer socialt än biografer, också bland de mer konservativa samhällsmedborgarna, förutsatt naturligtvis att ämne och dialog är lämpliga och att åtskillnaden mellan den manliga och kvinnliga publiken upprätthålls.

Abdullah Alamer, producent för kvinnopjäsen Newsan Net, som visas vid King Fahd Cultural Center denna Eid, säger att antalet pjäser för kvinnor ökar. Newsan Net handlar om unga kvinnor som använder sig av internet spm ett medel för socialt umgänge.

"Pjäserna får ett otroligt gensvar bland kvinnor",
säger Alamer, och tillägger att pjäsernas succé reflekterar saudiska kvinnors hunger efter att se sina frågor belysta på scen.

Den saudiska skådespelerskan Agadeer Alsaead tror att kvinnor behöver fler platser och möjligheter där de kan spela teater och se pjäser. "Vårt mål är att ha en dialog med kvinnor", säger hon och understryker att kvinnor fortfarande inte har fått lika möjligheter att spela teater och att se pjäser. Av tio pjäser som planerats i Riyadh under Eid-festligheterna är sju endast för män och två är för barn. En enda pjäs är för kvinnor.

“Karlar med stil”

image2004Tisdagen den 9 oktober kommer Camilla Thulins bok Karlar med stil ut på Bokförlaget DN. Bland de "karlar med stil" som hon besökt, låtit fotografera i sina olika kläder och utstyrslar och som hon berättar om finns: Johan Hakelius, Peder Lamm, Lars Nittve, Kjell A Nordström, Peter Kvint, Dregen och Jean Pierre Barda.

Dessutom: Nuri Kino, frilansjournalist och världsförbättrare – och här är några av mina "stilminnen" av honom.
NuriNuri Kino 3 Nuri feb 2007 Nuri på Gunnarsons 14.10 2006 Nuri bloggar i Nytorgsparken 3 Nuri aug 2007 image2017 image2019 Nuri Kino 4

Finland ändrar utlänningslagen för att kunna ta emot arbetskraftsinvandrare

sfpMigrationsminister Astrid Thors (sfp) anser att utlänningslagen måste ändras för att Finland ska få mera arbetskraft. Regeringen har redan enats om att prövningen av tillgången på arbetskraft ska slopas.

Andra förändringar som enligt Thors krävs är att utländska examensbevis lättare accepteras och att arbetskraftsinvandrare får mera vägledning.

Källa:
YLE (ny)