Om en fråga som är lika viktig för Sveriges framtid som sysselsättningen

Den nuvarande regeringens absolut största och tydligaste fokus ligger på sysselsättningen. Alla som kan ska arbeta och försörja sig själva och genom skatter bidra till sådant som är gemensamt för oss alla samt bidra till deras försörjning som inte kan arbeta. Det är bra och absolut inget fel att regeringen prioriterar arbete mycket högt. Men på samma prioriteringsnivå borde – måste! – också migrationsfrågan ligga. Den är en ödesfråga på precis alla plan för Sverige. Det handlar om en viktig humanitär och samtidigt en mycket stor ekonomisk fråga. Migrationsfrågor måste öppet debatteras, diskuteras, analyseras och starka, tydliga, orädda människor måste stå upp och tala om den på ett sakligt och sanningsenligt sätt.

Migrationsverket är en koloss på lerfötter, en skuta som ingen kan styra. Detta har jag både sagt och skrivit i åratal i olika medier och här på bloggen. Och kommer att fortsätta göra minst lika starkt som hittills, även om jag inte längre avser att vara ombud för enskilda asylsökande (även om man aldrig ska säga aldrig…). Om någon tror att det blivit bättre, att skutan blivit mer lättstyrd sedan man bytte generaldirektör så tar han eller hon helt fel. Problemen är minst lika stora idag – större, skulle jag säga – än de var när Janna Valik var generaldirektör. Att tro att en enda människa vare sig hon heter Janna Valik eller han heter Dan Eliasson ska klara av att manövrera detta jättefartyg är oschysst och även utopiskt. Verket är helt enkelt för stort. De anställda som ju är stommen, skelettet som bär upp verksamheten och ska "göra jobbet", blir utmattade av alla chefsbyten och nya chefers påhitt och inriktningar. Det är inte svårt att förstå att de är trötta på alla förändringar i form av nya lagar och nya direktiv och omorganisationer. Det är heller inte svårt att förstå att nya chefer i början tror att de ska kunna förändra något men att de snart märker att det inte går.

För ett år sedan föreslog Mauricio Rojas, riksdagsledamot för fp, i motion 2006/07:Sf232 med titeln "En reformerad asylmottagning" att Migrationsverket ska läggas ner. Han, liksom många andra – däribland jag själv – menade att verksamheterna borde delas upp så att andra institutioner, organisationer, privatpersoner, frivilliga har hand om mottagande och bosättning, och ett nytt, mycket, mycket mindre verk har hand om asylprövning, viseringsfrågor och medborgarskapsärenden. Vad har hänt med det förslaget? Har någon lyssnat? Inget konkret har hänt, ingen förändring är i sikte. Man borde vara luttrad – det tog oss nästan 11 år att få utlänningsnämnden nedlagd… Läs under rubriken Oväntat möte med Sten om hur den kampen började en solig julidag år 1995 och fortsatte den 25 september 1996 med vår artikel på DN Debatt med rubriken Lägg ned utlänningsnämnden tills den slutade nära 11 år senare, den 30 mars 2006 när den förhatliga nämnden drog sin sista suck och ett domstolsförfarande infördes.

Några lästips:
"Inom verket finns åtskilliga personer som ser det som grovt tjänstefel att göra som cheferna säger." (13.11 2007), Ojämlik behandling av asylsökande och praxis ändras över en lunchrast! (14.11 2007), Sverige är sönderdemokratiserat (17.11 2007), Migrationsverkets statistik är ogenomtränglig (22.11 2007) plus mängder av annat under kategorirubriken Asyl&Migration i högerspalten.

© Alla mina texter. Citera gärna men ange källan.

650 på kontoret, 180 på fältet

Hanne Kjöller skrev den 23 november en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida under rubriken Bistånd för bistånds skull. En mening stod ut som i eldskrift:

" Är det rimligt på en myndighet som av sina 830 anställda har 180 i fält och 650 på kontoret i Stockholm?"

"Nej", vill jag säga, "nej, det kan absolut och under inga förhållanden vara rimligt!"

För det kan inte vara rimligt att enorma mängder skattemedel ska gå till att föda en så kraftigt överdimensionerad administrativ verksamhet! Alltså svenskar som sitter i Stockholm på kontorsstolar och på möten, som bläddrar i papper och gör saker som inte kan vara det allra minsta viktiga i jämförelse med vad som kunde göras i hjälparbetet för motsvarande belopp! Skär genast ner den här av elefantiasis lidande organisationen och omfördela medlen så att snarare 180 (max!) sitter på kontoret och 650 personer är ute på fältet. Och då inte med höga löner, boende i lyxvillor med tjänstefolk och fria lyxsemestrar. Den förändringen bör genomföras genast!

Helsingfors får ett innovationsuniversitet

Helsingfors får ett innovationsuniversitet. Det har regeringen beslutat. Det nya universitetet uppstår när Helsingfors finska handelshögskola, Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan går samman. Det ska drivas av en stiftelse som grundas våren 2008. Verksamheten kommer att kosta 340 miljoner euro och ska inleda sin verksamhet hösten 2009. Det får samma ställning som andra universitet.

Regeringen har också fattat beslut om principerna gällande förnyelsen av universitetsväsendet. Universiteten kommer att omvandlas till stiftelser eller institutioner.

Målet är även att öka universitetens självstyre och finansieringsgrund. Finländarnas rätt till gratis utbildning kommer att kvarstå. Staten kommer även i framtiden att stå för universitetens grundfinansiering.

Universitetslagen ska tas upp i risdagen våren 2009 och kan träda i kraft på hösten 2009.

Källa:

Aktuellt i SVT den 9 november

Läs nedanstående avskrift av ett inslag i Aktuellt den 9 november som visar hur illa det är ställt och hur förödande kritiken mot Migrationsverket är.

Nyhetsankare, Aktuellt: De anställda vid Migrationsverket har inte förtroende för högsta ledningen. Det visar en enkät som fackförbundet Saco har gjort. Asylärendena hanteras för ytligt och enligt Amnesty är rättssäkerheten för de asylsökande hotad.

Reporter: Det pyr av missnöje runt Migrationsverket. Kritiken kommer idag både inifrån verket och utifrån. Den är riktad mot ledningen.

SACO-repr, Migrationsverket: Migrationsverket är ett skepp som ingen verkar styra. Då och då styr någon och då och då uttalar sig någon. Men det finns ingen riktig ledning och styrning för det här skeppet, det bara driver omkring.

Företrädare, Amnesty: Vi ser det inte och får ingen information och vet inte vem som är i ledningen för vad och till vem vi ska vända oss med olika former av frågeställningar, både när det gäller specifika länder och när rent juridiska frågor. Det är väldigt oklart för oss.

Reporter: Sedan den 1 april i år då Migrationsdomstolarna började sitt arbete har också Migrationsverket gått igenom en stor omorganisation. Och enligt flera tjänstemän som Aktuellt har pratat med har ledningen ett sätt att se på asylutredningar som inte är förenligt med verkligheten.

Beslutsfattare, Migrationsverket: Vi har fått en person i ledningen som gärna jämför vår hantering med hur ett byggnadslovsärende handläggs. Vi tycker att det är ganska stor skillnad på ett byggnadslovsärende och ett asylärende.

Reporter: Han har jobbat som beslutsfattare på Migrationsverket i 1 år. Han menar att det satsas mindre och mindre på det som är verkets kärnverksamhet: att utreda asylärenden. Utredningarna ska göras fortare och mindre grundligt. Och precis som många andra Aktuellt har pratat med, är han idag besviken.

Beslutsfattare, Migrationsverket: Rörigare än det är och har varit den senaste tiden har det inte varit under de här snart 16 åren.

SACO-repr, Migrationsverket: Man har inte förtroende för, helt enkelt, hur ledningen styr och leder verksamheten. Och högsta ledningen är ju i vårt fall tre personer: generaldirektör, överdirektör och rättschef.

Reporter: En viktig förändring i ledningens nya organisation är att den avdelningen som tidigare arbetade med att fatta vägledande beslut, s.k. praxis, har avskaffats. Konsekvensen av det är att enskilda medarbetare som fattar beslut inte får tillräcklig vägledning, enligt facket.

Beslutsfattare, Migrationsverket: För det första så blir det ju svårare för oss att ta ett beslut. Vi kanske får lägga ner mycket mer jobb på att söka information om ett visst land. Och i värsta, sämsta fall att beslutet inte blir lika rättssäkert som det skulle vara.

Reporter: Praxis ska slå fast en enhetlig hållning och på så vis fungera som Migrationsverkets ryggrad. Att arbetet med praxis inte fungerar syns också i besluten.

Företrädare, Amnesty: Man kan se att beroende på att var i landet den asylsökande har sökt asyl och vilken asylenhet som har fattat ett beslut så ser besluten lite för olika ut i ganska likartade ärenden.

Reporter: Kan det handla om att få ett ja och nej också?

Företrädare, Amnesty: Jag tror att det kan handla om att få ett ja och nej också.

Reporter: Enligt fackets egen undersökning saknar 80 % av dem som jobbar med asylutredningar förtroende för verkets högsta ledning. Och 58 % söker aktivt andra jobb.

Reporter: Hur skulle det kunna drabba de asylsökande att det är så rörigt inne på Migrationsverket? Det måste ju påverka.

SACO-repr, Migrationsverket: Ja, alltså hur det kan påverka… Det är ju nästan som inom sjukvården att man ständigt möts av nya personer.

Reporter: Många av dem som Aktuellt har pratat med och som jobbar med asylutredningar beskriver situationen inne på verket som kaotisk. Nyligen lämnades en anonym anmälan in till Justitieombudsmannen. I den beskrivs hur felaktiga beslut kan ha fattats på grund av att post blivit liggande i över en månad och relevant information inte kommit fram i tid. Men det är få inne verket som vågar träda fram och vara öppet kritiska.

SACO-repr, Migrationsverket: Det är någonting som har skjutit i höjden, det här med missnöjet och rädslan, de senaste två åren, i samband med att många chefer har tillträtt nu nyligen och att den här nya organisationen har gjort att folk… För det är samma personer, vi har inte rekryterat mer rädda människor utan det här är en effekt helt enkelt från ledningen. De har på något sätt gett det här skenet att: "håll tyst, annars så råkar du illa ut".

Reporter: Hur kommer det sig att du vågar uttala dig så här?

Beslutsfattare, Migrationsverket: Jag är ju snart pensionär och jag får väl göra något riktigt, riktigt illa för att de ska kunna bli av med mig.

OBS! Allt som ni nu läst sades i ett inslag i SVT Aktuellt den 9 november – dock inte i år utan år 2006! Har läget förändrats till det bättre efter den massiva kritiken för ett år sedan? Icke. Snarare så har det blivit ännu värre.