
Här följer en uppdatering av den vansinniga historien om Thanh och hur han hanterats av Migrationsverket och av Värmdö kommun. Många frågar hur det går och jag kan ärligt säga att det är så huvudlöst så att jag verkligen måste samla mig för att försöka få ihop en korrekt och begriplig bild av alla galenskaper och av hur Värmdö kommun nu gör allt för att slippa betala ut ett minimalt bidrag (som de ska betala enligt lag!) och hur de ”straffar” honom för att han inte ”lyder” dem och går till polisen. Trots att det på intet sätt är Värmdö kommuns sak och jag också har förklarat det för dem otaliga gånger.
Jag blir bemött som mindre vetande när jag talar om hur det är och trots att jag för en vecka sedan bad socialsekreteraren att prata med en person i chefsställning på Migrationsverket som kan förklara (samma sak som jag…) vad som gäller, så har socialsekreteraren inte gjort det utan i stället avslagit Thanhs ansökan om bidrag för december:
Den ansökan som QT lämnat för december månad har avslagits och han har inkommit med en överklagan på detta beslut. Jag har sedan förra veckan försökt ringa X (chefspersonen på Migrationsverket som jag enträget bett socialsekreteraren kontakta) flera ggr, hittills utan resultat, då jag gärna vill höra vad hon har att säga innan jag tar upp omprövningen av tidigare fattat beslut med min enhetschef, och ev. rådgör igen med Länsstyrelsens socialkonsulent. Om beslutet sedan kvarstår skickas överklagan till Länsrätten för överprövning.
Det är fullkomligt vansinnigt att man – mot reglerna – avslagit Thanhs begäran om bidrag till hyra och mat, vilket han har rätt till och som bekräftas av den person på Migrationverket som jag bett socialsekreteraren kontakta. Socialsekreteraren i Värmdö kommun bryr sig inte om de regler som finns och gör allt – allt! – för att hitta sätt att psykiskt pressa Thanh och ”straffa” honom när han inte gör vad de – mot reglerna – kräver att han ska göra. Och att man inte skulle få kontakt med X, chefspersonen på Migrationsverket, antingen per telefon eller mejl, ter sig tämöigen otroligt. Varje gång jag själv sökt denna person har jag omedelbart eller inom någon timme eller så, nått personen ifråga! Men saknas viljan att hjälpa medan man snarare överväldigas av viljan att stjälpa så är det inte underligt att inget som talar till Thanhs fördel fungerar. Man kan undra vilket ansvar dessa människor i kommunen egentligen tar för dem som de ska hjälpa när de verkar ägna all kraft och tid att hitta sätt att inte göra det… Och varför är de så absolut fast beslutna att sätta igång hela samhällsapparaten med överklaganden i Länsrätten etc; allt detta till stora kostnader för skattebetalarna? Summor som, om de hade betalts ut till Thanh enligt gällande lagar säkert hade blivit betydligt mindre…
Att ta sig an den svenska idiotbyråkratin och ha att göra med mäniskor som inte lyssnar, inte bryr sig och bara är ute efter att ”vínna” i stället för att leta efter sätt att hjälpa en medmänniska, är så förödande att man måste vara omänskligt stark för att stå ut. Thanh har idag ”stått ut” i fem år, två månader och en dag.
- Han har tvingats stå ut med Migrationsverkets beslut som inte fattats enligt lagens intentioner.
- Han har tvingats stå ut med att sitta inlåst utan att ha gjort något alls i åtta månader på Migrationsverkets förvar.
- Han har tvingats flytta hit och dit över hela landet och inte kunnat rota sig någonstans.
- Han har tvingats stå ut med att hans ambassad sagt åt honom att aldrig komma tillbaka och att han är en landsförrädare.
- Han har tvingats lämna sekretessbelagda uppgiftr till sin ambassad, pressad av Migrationsverket som hotade att ta ifrån honom hans redan mycket låga dagersättning om han inte gjorde som de sa (men där fick han rätt mot Migrationsverket och även Polisen, av JK!).
- Han har tvingats leva utan vare sig bostad eller en enda krona någonstans ifrån under tre månader sommaren 2007 när Värmdö kommun vägrade ge honom det ekonomiska stöd han hade rätt till.
- Han har tvingats uppleva hur Migrationsverkets generaldirektör gått bakom ryggen på hans ombud (=mig) och därmed givetvis honom, och av 17.000 asylsökande som har fått beslut om avisning och ska lämna landet valt att nämna just hans namn och be justitiedepartementet om hjälp med att avvisa just honom – trots att generaldirektören bara en vecka tidigare uttalat att han inte hade något alls att göra med Thanhs ärende…
- Han har av Värmdö kommun tvingats att gå till en polis som JK kritiserade i sitt beslut av den 24.8 2007, som hade försökt få Thanh att ljuga för Vietnams ambassad och säga att han var turist här och när han vägrade (Värmdö kommun hade inte rätt att kräva detta av honom för att han ska få bidrag), valde Värmdö kommun att avslå hans ansökan om ekonomiskt bidrag.
Listan kan göras ännu längre, men om man läser ovanstående och tittar på dessa bitar var för sig och sedan adderar alltihop så ser man en genomgående cynisk och helt okänslig inställning till en medmänniska. Myndighetspersonerna har nästan alla (det finns tack och lov några undantag, men de är få) genom de drygt fem år Thanh varit i Sverige, valt att behandla Thanh som en icke-person, inte som en ung man i en fruktansvärd situation som man skulle vilja hjälpa och söka möjliga, lagliga, positiva lösningar för.
Läs mer om Thanh under kategorirubriken Vietnameserna i högerspalten. Börja nerifrån. Mitt första inlägg är daterat den 4 augusti 2005, men det var redan ett år tidigare jag kom i kontakt med honom när han satt inlåst på förvaret i Märsta…
Filed under: Vietnamesen | Leave a comment »