Finland 90 år: Självständighetsfirandet har redan börjat

I morgon, den 6 december är det 90 år sedan Finland blev ett självständigt land, en egen nation. Traditionsenligt firas Självständighetsdagen med allvar och eftertanke och med tankar av tacksamhet till dem som försvarat vårt land så att det kunnat förbli fritt. I fönstren i alla finländska hem tänds ljus och den finska, blåvita flaggan hissas eller står på bordet.

Självständighetsfirandet började på många håll redan i dag. Bland annat tändes ljus på alla avlidna, tidigare presidenters gravar, på Sandudd i Helsingfors och i Luumäki och Nivala.

Riksdagen sammanträdde till en jubileumssession på eftermiddagen. Till sessionen hade också kallats republikens president med make, de tidigare presidenterna med sina hustrur, ledare för tjänstemannakåren, krigsveteraner, representanter för olika intresseorganisationer samt personal vid riksdagen. Och Helsingfors stad bjöd på ett fyrverkeri vid Tölöviken klockan 18 i kväll.

Lästips: Hå & Hej med farbror Frej à la Migrationsverket

Delarna 1 och 2 i miniserien Hå & hej med farbror Frej kan läsas här resp. här. Del 3 kommer snart! Läs också andra inlägg under kategorirubrikerna Asyl&Migration och Vietnameserna i högerspalten.

Finland: Mer om den senaste Pisa-undersökningen

De finländska eleverna hör som tidigare berättats, återigen till de bästa i världen när det gäller naturvetenskaper, matematik och läskunnighet, visar OECD:s färska Pisa-undersökning. I jämförelse mellan 57 länder placerade sig Finland på första plats med det största poängtalet hittills, 563.

"Vad kunde ha varit en bättre födelsedagspresent för Finland som snart fyller 90 år", jublade undervisningsminister Sari Sarkomaa (saml).

I naturvetenskaper delade Finland senast första platsen med Japan, men nu är förstaplatsen odelad. Enligt Pisaundersökningen når 95 procent av de finländska eleverna den nivå som OECD ställt som mål. Det är en större andel än någon annanstans, ändå stannar fem procent av eleverna under nivån också i Finland.

"De största begåvningarna saknas i Finlands skolor", säger Sarkomaa. Hon tänker ändå inte återinföra nivåkurser i skolorna för att lyfta fram begåvningarna utan hoppas på större flexibilitet i skolorna.

En av Finlands styrkor i undersökningen är den jämna kvaliteten. Till exempel var skillnaderna mellan skolorna minst i Finland. Det spelar ingen roll i vilken skola eleven går eller var eleven bor.

Om svenska tabun

Jag har haft nöjet att träffa etnologen och författaren Karl-Olov Arnstberg, en man som skrivit många böcker, bland annat Svenska tabun som presenteras så här på bokförlagets sajt (Carlssons förlag):

Censur, barn och barnuppfostran, våld och gäng. Tankeförbud, förbjudna beteckningar, apatiska barn och rituell renhet. Mat, döden och jordens befolkning. Arnstberg väjer inte för det mest tabubelagda. Han ger sig också på våra sexuella tabun: sexualliberalismen, pornografi, incest, pedofili, homosexualitet. En mycket kontroversiell bok som utmanar konvenansen, fylld av exempel och talande citat.

Jag fick boken om de svenska tabuna av författaren själv, och ska med intresse läsa den när jag får tid. Jag har hittills bara hunnit ögna lite i den och läsa några sidor om det kontroversiella ämnet "apatiska flyktingbarn", som i sanning kan sägas vara ett tämligen tabubelagt ämne. I varje fall om man inte har politiskt korrekta åsikter. Det är det som är så märkligt i Sverige att människor som inte "tycker som de tongivande" utan har andra åsikter, inte respekteras och inte lyssnas ordentligt på utan nästan automatiskt svartmålas och stämplas som än det ena, än det andra. Just när det gäller de apatiska flyktingbarnen så har jag egna erfarenheter som ombud för en flicka som låg i sin säng i åtta månader. Oavsett vad som faktiskt låg bakom detta så var det fruktansvärt att se och uppleva den här flickan bli allt tunnare och gråare för varje gång jag besökte henne. Hon sa inte ett ord, on orkade knappt hålla ögonen öppna och visade väldigt få reaktioner på någonting. Men jag vet inte om jag med 100 %-íg säkerhet skulle våga påstå att hon var apatisk av den ena anledningen eller den andra. Eller den tredje.

Hur som helst, Karl-Olov Arnstbergs bok Svenska tabun ska bli intressant att läsa och jag tänker läsa den helt förutsättningslöst och förhålla mig till den ur min egen synvinkel och i enlighet med mina egna erfareheter och kunskaper.

Finland: Bäst i klassen igen!

Svenska 15-åringar läser bra, men presterar medelmåttigt i naturvetenskap och matematik, visar den stora internationella kunskapsmätningen Pisa.

Ca 400.000 elever i 57 länder har deltagit i Pisa 2006. De svenska eleverna har halkat ned lite i rankningen på alla tre områden sedan Pisa 2003. Finland ligger återigen i topp.

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) tycker att Sveriges utveckling är bekymmersam. Man borde kanske försöka ta efter Finland lite grann, om man vill ha goda resultat. Där har man betyg från lågstadiet, läraryrket har hög status och disciplinen i klasserna upprätthålls.

De finländska eleverna hör alltså till de bästa i världen när det gäller naturvetenskaper, matematik och läskunnighet, visar OECD:s färska Pisa-undersökning. Endast i läskunnighet går sydkoreanska elever om de finländska. I jämförelse mellan 57 länder placerade sig Finland på första plats med det största poängtalet hittills, 563.

I naturvetenskaper delade Finland senast första platsen med Japan, men nu är förstaplatsen odelad. Enligt Pisaundersökningen når 95 procent av de finländska eleverna den nivå som OECD ställt som mål. Det är en större andel än någon annanstans, ändå stannar fem procent av eleverna under nivån också i Finland.

"De största begåvningarna saknas i Finlands skolor", säger undervisningsminister Sari Sarkomaa. Hon tänker ändå inte återinföra nivåkurser i skolorna för att lyfta fram begåvningarna utan hoppas på större flexibilitet i skolorna.

En av Finlands styrkor, visar undersökningen, är den jämna kvaliteten. Till exempel är skillnaderna mellan skolorna minst i Finland. Det spelar alltså ingen roll i vilken skola eleven går eller var eleven bor. "En skola för alla" genomförd – i Finland.

Källa bl.a.:

Finland 90 år: Om “finskhet”

Tidigare inlägg med anledning av att Finland firar 90-års jubileum som självständig nation den 6 december 2007: Självständighetskonsert i Berwaldhallen.

Doktorn i statsvetenskap, Jorma Anttila har forskat kring ”finskhet” med hjälp av 60 ord. De absolut viktigaste orden som definierar ”finskhet” visade sig vara: ”självständighet”, ”fosterlandet” och ”frihet”. Andra viktiga ”finskhetsord” är: ”arbete”, ”staten”, fosterlandets försvar”, hälsa” och rättvisa”.

Enligt Jorma Anttila har den nationella självbilden sedan mycket lång tid varit ”fosterländsk”, och är det fortfarande bland finländare i alla åldrar. Han berättar att när han frågat människor vad ”finskhet” innebär för dem så säger 40 % genast ”självständigheten”, i meningen att Finland är ett självständigt, fritt land.

Samma grundvärderingar som gällt länge är således fortfarande giltiga i dagens Finland. Det är dessa värderingar som finländarna har gemensamt och som ger Finland och dess folk en stabil grund och en känsla av samhörighet. En liten nation med endast fem miljoner invånare behöver den typ av trygghet och gemenskap som Finland har, för att överleva. Och överlevt har Finland gjort, med den äran. Krig, elände, fattigdom, stor krigsskuld, ett sargat land som behövde byggas upp på nytt – allt detta har det finska folket klarat – och dessutom skapat underverket Nokia, skördat stora idrottsliga framgångar och har de bästa grundskoleeleverna av alla i konkurrens med 57 länder!

Hyvä, Suomi!