• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2007
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Svenskarna är ekonomiskt ofria – av politiska skäl, inte för att Sverige är fattigt

SvD logoI Svenska Dagbladet, söndagen den 9 december på ledarsidan, skriver PJ Anders Linder en mycket viktig och absolut läs- och tänkvärd artikel under rubriken Den som saknar buffert är icke fri. Den borde alla läsa, varenda kotte i Sverige. Och var och en som läser artikeln borde ta av sig alla sorters politiskt färgade glasögon och ta på sig ett par med fönsterglas och läsa texten och begrunda den utan att se den genom partiglasögon eller sila den genom ideologier och inlärda tankemönster. Bara läsa den, rakt upp och ner. Och bedöma det PJ Anders Linder skriver rakt av, precis utifrån fakta och verklighet och inget annat. Han skriver band annat:

"Enligt Ekonomistyrningsverkets prognos från i förrgår blir statens överskott 105 miljarder kronor i år. För perioden 2007-2011 uppskattas det till sammanlagt 550 miljarder. Staten ska alltså driva in 550000 miljoner mer än utgifterna kräver!

Om Anders Borg gick med på att dela de pengarna fifty/fifty med skattebetalarna skulle det ge 275 (!) miljarder extra till hushållen. Men föga förvånande har varken allianspolitiker eller socialdemokrater kommit med sådana förslag. I Sverige är det staten, storfinansen och Saltsjöbadskamraterna som ska stå för ägandet. Den som har vanlig lön är icke solid. Och så ska det förbli."

Det finns inga större politiska, ideologiska skillnader mellan s och "det nya arbetarpartiet m" – de nya håller ju lika hårt på bidragssystem och att staten ska bestämma över människors inkomster som någonsin s. Varför accepterar svenska folket att det är så? Varför kräver det arbetande folket inte att få behålla en större andel av de pengar det tjänar genom arbete? Att staten ska sitta på sådana enorma "vinster", uppkomna av folkets arbete, är otillständigt och oacceptabelt. En viss buffert behöver givetvis staten, men det behöver folket också! PJ Anders Linder slutar sin ledarartikel:

"Varför ska inte de allra flesta kunna ha egen buffert? Ge full skattefrihet på inkomster som stoppas in på ett särskilt konto upp till någon fastställd nivå: till exempel 100.000 kronor. Eller varför inte upp till en genomsnittlig årslön efter skatt, det vill säga det dubbla."

Ja, varför inte???

Andra advent

image2099Andra advent – julen närmar sig. Två ljus är tända, two more to go!

Advent kommer av latinets adventus som betyder ankomst, även om det mer eller mindre kommit att betyda – eller uppfattas som – "väntan".

Lite blogginformation och några lästips

På min blogg finns (inkl denna text) hela 3356 inlägg som skrivits sedan den 5 maj 2005, bland dem 56 Be my guest-inlägg skrivna av andra än mig. Det innebär i medeltal ca 3,6 inlägg per dag. Ni är många i Sverige och Finland som regelbundet eller sporadiskt "tittar in" på bloggen, och en del av er hör också av er till mig med synpunkter och åsikter. Med tiden har också läsare i massor av andra länder över hela världen tillkommit och idag finns ni som läser bloggen i hela 147 länder totalt och det är förstås jätteroligt!

Under de olika kategorirubrikerna finns en hel del att läsa, men här kommer några specifika lästips:

Asyl&Migration:
"Inom verket finns åtskilliga personer som ser det som grovt tjänstefel att göra som cheferna säger (13 nov 2007), Viktig läsning om ett område som Sverige inte klarar att kontrollera och hantera (15 nov 2007), I Finland kan man inte, som i Sverige, få ut hur många nya pass som helst… (15 nov 2007), 32 miljoner skulle räcka långt på plats (21 nov 2007), Migrationsverkets statistik är ogenomtränglig (22 nov 2007), Om en fråga som är lika viktig för Sveriges framtid som sysselsättningen (26 nov 2007) och mycket annat.

Be my guest:
Be my guest # 56: Birgitta Elfström, f.d. beslutsfattare på Migrationsverket (6 dec 2007) och 55 gästbloggningar till!

Under rubriken Vietnameserna kan man ta del av den surrealistiska historien om Thanh och myndigheternas fullständigt galna hantering av honom och undr rubriken Finland, finlandssvenskt, finskt finns en hel del både roligt och intressant att ta del av.

Om hur det gick – och går – till i Folkhemmet Sverige

Det kom ett gripande mejl från en kvinna som berättar följande:

Jag brukar läsa din blogg och tycker att det är bra att någon berättar om hur det fungerar på migrationsverket. Det påminner mig om hur det verkar fungera inom socialtjänsten.

Jag växte upp inom "samhällets försorg" och bodde bl a hos en familj där jag varken fick mat eller kläder. Pengarna dom fick av socialen för att ha mig där behöll dom för sig själva. Mina fötter är vanställda eftersom jag inte fick några skor. De enda skor jag hade fick jag av en klasskamrat och dom var nágra nummer för små. Dessa skor gick jag runt med i åratal och hade konstant sår och nageltrång. Ja, somliga går med trasiga skor, ha ha ha.

Förutom detta använde de mig som någon sorts hemhjälp som de fick betalt för att ha och sköta deras hushållssysslor. Varje dag fick jag höra att jag var äcklig, dum m.m., m.m. Deras son hotade att döda mig med en pistol mot mitt huvud. Allt detta berättade jag för socialen. Och vet du vad jag fick till svar? Jo: "Men det är ju jättehärligt här, jag skulle också vilja bo så här ute på landet". Det kanske låter för sjukt för att vara sant, men det är sant. Och det var bara en liten, liten del av allt jag fick utstå under "samhällets försorg"! Det är inte länge sedan heller, jag är 23 år nu.

En annan sak som hände. I en av familjerna jag bodde hos bodde en autistisk pojke. "Mamman" frágade om han hade tvättat händerna före maten fast hon visste att han inte hade gjort det. Han sa att han hade gjort det. Då lyfte hon upp honom i handlederna och höll hans händer under kokhett vatten. Det var inte enda gången hon gjorde illa honom. Efter att jag flyttade från den jourfamiljen polisanmälde jag mamman. Ingenting hände. Jag ringde till socialen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen och berättade allt. Men de hörde inte av sig till mig så jag kontaktade socialen igen och frågade om de fortfarande skickade barn till den här familjen och då sa de att de hade ringt mamman i familjen och frågat om hon slog jourbarn och inte gav dem mat. Hon hade svarat att det gjorde hon inte. Och därmed var "fallet" avslutat. Vad trodde de? Att hon skulle erkänna? Det var ju hennes enda inkomstkälla. Suck.

Min uppfattning av hur det fungerar inom Sveriges myndigheter är att ingen vill ta något personligt ansvar, folk vill bara ha sin lön utan att bry sig om vad de sysslar med. Jag tycker att det är synd att skattepengar ska gå till sådant här. Jag vill inte betala för det.

Den unga kvinnan som skrev och berättade ovanstående verkar ha klarat sig ganska väl trots alla svek från dem som borde ha hjälpt och brytt sig om henne. Givetvis har ändå hennes uppväxt satt spår och särskilt allvarlig är de många myndighetsanställdas totala likgiltighet. Men tro inte att något har ändrats på de ca 5-15 år som gått sedan kvinnan som berättade om sin uppväxt var tvångsplacerad hos olika familjer! För så här är det: strutsmentaliteten fungerar ju: varför ska man bry sig när man ändå aldrig personligen ställs till svars för någonting. Svenskarna kan gratuleras till sin fantatiskt välutvecklade förmåga att slå dövörat till och gå omkring med skygglappar! Och extra grattis till att Sverige för ca 17 år sedan ratificerat FNs barnkonvention som stadgar att barnets bästa alltid ska tas i beaktande! Smart drag, det kostar ju ingenting att skriva under en konvention som man sedan ändå inte följer…

Tack till den unga kvinnan för att hon skrev och påminde mig och alla som läser min blogg om vad som sker i välfärdens högborg på jorden – om vi nu för en liten stund skulle ha råkat glömma det.

Finland: RAJA 1918

image2096Se trailern till den nya finska filmen RAJA 1918 (GRÄNSEN 1918) här.

Detta är filmens synopsis:

RAJA 1918 är en omstörtande berättelse från året då staten Finland föddes. General Manerheim beordrar en ung officer, Carl von Munck (som i det civila är vetenskapsman och i kriget idealist) att bli kommendant i Rajamaa (Gränslandet), invid en liten obetydlig bäck, den plats där det nya Finland och Sovjet-Ryssland möts. Eller inte möts.

RAJA 1918 är ett historiskt drama men också en kärlekshistoria och en berättelse om överlevnad under förhållande som är alltför hårda – till och med för kärleken. Det är en berättelse om en man som tvingas välja mellan plikten och kärleken. Och om en kvinna som älskar två män.

RAJA 1918 är också en berättelse som inte tidigare berättats: hur man skapar en gräns där det aldrig har funnits en gräns; hur ett litet folks modiga beslut om självständighet delar hela världen i två sfärer. Samma tudelning består än idag: i nationens kollektiva minne, i den ännu oskriva historien, som långtradarköer vid Europeiska unionens yttersta östgräns…