• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

The never ending story – om Thanh

Hoas ärende har preskriberats. Han kom ett år senare än Thanh, men fick beslut så mycket snabbare att hans ärende preskriberades i december 2007. Det hade då gått fyra år sedan han fick sitt avslagsbeslut från dåvarande Utlänningsnämnden. För Thanh däremot tog det längre tid att få beslut: 1 år 4 månader längre än för Hoa, för att vara exakt. Hans ärende preskriberas således inte förrän i april, då han har varit i Sverige i 5,5 år…thanh_19_1199364805_2537Men han har rätt att få uppehållstillstånd redan nu och han har haft den rätten under lång tid. Läs tidigare inlägg under rubriken Vietnameserna i vänsterspalten för att förstå hela historien. Migrationsverket har låtit prestige och irritation gå ut över Thanh och – i strid med gällande utlänningslag och med gällande information som finns om Vietnam – hårdnackat vägrat bevilja honom PUT (=permanent uppehållstillstånd). Inte ens trots att överdirektören på Migrationsverket hade beviljat honom sex månaders TUT (=tillfälligt uppehållstillstånd) under tiden nov 2006 – maj 2007 och sagt att om det inom den tidsramen fortfarande inte gått att avvisa honom så skulle han ges PUT.

I stället har man från Migrationsverkets sida lagt ner mer arbete på denna enda vietnames än man lägger på hundratals irakier och påstådda irakier och andra som sökt asyl här! Många av dem har på nolltid fått inträdesbiljett till det svenska samhället trots att man faktiskt inte vet vilka de är och om de har rätt enligt utlänninsglagen att få stanna här. OBS! Det är naturligtvis inte så att ingen/inga irakier har asyl- eller skyddskäl, många har det, men problemet är att Migrationsverket inte med säkerhet vet vilka de är).

Thanh har nu upptagits till fullo som kommuninvånare i Värmdö där en enig politisk nämnd gett honom rätt till försörjningsstöd och t.o.m. att läsa svenska. De vet att när (!?) han får PUT så kommer han att börja jobba i princip omgående och då försörrja sig själv och inte behöva ekonomiskt bistånd från kommunen. Thanh är särskilt glad över det bemötande han får i Värmdö där han bott den längsta sammanhängande tiden i Sverige; han är glad över att de ser honom som ”Thanh, en medmänniska” och inte bara som ”en asylsökande”.

Vi ska nu lämna in en ny ansökan till Migrationsverket. Denna gång ska en annan person än jag göra det så att Migrationsverket inte straffar Thanh för att de är irriterade på mig som ombud. Att det kan förhålla sig så har jag fått flera mejl om från personer som arbetar på Migrationsverket som har hört hur ”snacket gått”, och som är övertygade om att det föreligger någon form av prestige hos Migrationsverket som gör att man inte beviljar Thanh PUT. Detta för att verket inte vill ”förlora” mot mig som varit hans ombud i mer än 3,5 år. Om det är sant så är det fruktansvärt för då låter man en enskild asylsökande lida för att man inte gillar hans ombud! Och eftersom sådana signaler kommit från olika människor på verket, varandra ovetande, så går det inte att bara vifta bort.

Men först ska vi ha ett intyg från Polisen om att Thanh inte har hållit sig undan och att han har samarbetat på alla sätt i fyra års tid. Jag har bett om ett sådant intyg (läs mer under Vietnameserna!) sex gånger, men inte fått det. Nu ska också den jurist som ska lämna in den nya ansökan försöka få ett sådant intyg… Dessutom väntar jag på besked från justitiedepartementet om vad som skett efter att Migrationsverkets generaldirektör ringde upp honom och bad om hjälp att skaffa resehandlingar åt Thanh, trots att han bara någon vecka tidigare sagt att han inget hade med Thanhs ärende att göra och trots att han vet att Vietnam, lika lite som Kuba och Nordkorea och några länder till, tar emot sina medborgare. Och att om de skulle ta emot Thanh så döms han för landsförräderi för att han har sökt asyl i ett annat land.

Jag har tidigare här på bloggen uttryckt förundran – och gör det igen – över att generaldirektören personligen lägger sig i ett fall som han med bestämdhet har sagt att han inte kan göra något åt alls. Särskilt med tanke på att det finns kring 17.000 asylsökande med avvisningsbeslut i Sverige som inte lämnar landet och som inte kommer från länder som Vietnam, Kuba och Nordkorea finner jag agerandet en aning underligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s