I Dagens Nyheter den 2 mars kan man läsa om hur allt fler med handikapp studerar vidare. Inget fel med det, tvärtom så är det naturligtvis mycket bra. Men – och detta kan nog bara hända i Sverige – att människor med dyslexi studerar till lärare ter sig en aning märkligt. Människor som har ett handikapp som gör att de har läs- och skrivsvårigheter anses – i Sverige, alltså – kunna bli lärare åt grundskoleelever i landet med de mycket dåliga skolresultaten!
En av dem som har dyslexi och ska bli lärare citeras i Dagens Nyheter, säger:
”På mina olika praktikplatser har jag mött många elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag upptäcker dem snabbt och kan hjälpa dem på ett helt annat sätt än många andra lärare. De kan identifiera sig och tycker att det är skönt att det finns en tjej som jag.”
Men det är väl inte det som läraryrket går ut på! Att det skulle vara bra att ha ett gravt handikapp (extra gravt i detta sammanhang) som gör att de få som lider av samma handikapp kan identifiera sig med ”en tjej som jag”! Det handlar väl inte i första hand om vad vuxna med dyslexi vill bli och göra utan om att svenska elever, precis som finska, japanska och många anda ska få den bästa tänkbara skolutbildning som ett i-land kan erbjuda. Det är lika illa att våra barn ska ha lärare med dyslexi som att de ska ha lärare som de jag berättade om i mitt inlägg Vakna för Guds skull upp, svenskar! , alltså ”kränkta” utländska personer med otillräckliga kunskaper i svenska språket. Och så den – i Sverige – nästan obligatoriska brasklappen: Nej, jag har inget alls emot människor som har dyslexi (‘blinda, döva eller har andra handikapp) Tvärtom: jag har synnerligen höga tankar om alla dem som trots sina handikapp klarar det komplicerade nutidslivet. Jag tycker bara inte att de ska bli just lärare.
Varför är lärare ett så oerhört lite uppskattat yrke i Sverige? Just i Sverige med en skola som har massor av klasser som liknar den som dokumenterars i SVT-serien ”Klass 9 A” borde man väl ha minst samma krav på lärarutbildningen och lärare som i Finland, där det är lika svårt att komma in på lärarutbildningen som till läkarutbildningen.
Snart kommer väl också larm om att blinda kränks och diskrimineras för att de inte har tillgång till alla yrken. Kirurg, t.ex. Och om förlamade som naturligtvis också måste ha rätt att bli idrottslärare och poliser. Och döva som ska ha samma rättigheter som alla andra att bli musiklärare och sångpedagoger. Etc.
Filed under: Samhälle | Leave a comment »