• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    mars 2008
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland: Utrikesministerns sex-sms till strippa är hans privatsak

image2236Utrikesminister Ilkka kanerva, Foto: Lehtikuva Oy/Statsrådets kansli

De cirka 200 sms som utrikesminister Ilkka Kanerva (saml) har skickat till en erotisk dansös en privatsak. Utrikesministern har regeringens förtroende, sade statsminister Matti Vanhanen (c) i dag.

Enligt samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen skulle Kanerva idag förklara varför han brutit mot det löfte han gav samlingspartiet för två och ett halvt år sedan. Då lovade han partiets riksdagsgrupp att han aldrig mera ska skicka flirtiga sms till unga damer. Även den gången hade Kanerva använt tjänstemobilen för att skicka textmeddelanden till unga fotomodeller. Men både han och statsminister Matti Vanhanen (c) har konstaterat att ärendet är Kanervas privatsak och att han är en mycket bra minister.

Läs mer om sms:en bland annat här (på finska) och här (på svenska). Och här om att utrikesministern har stöd hos sitt part. Och här poserar och berättar strippan själv.

“Muta dig till kortare kötid på svenska ambassaden i Damaskus, Syrien”

Läs här den intressanta berättelsen på Nuri Kinos blogg. Den handlar om mutor för att irakier som vill till Sverige ska få gå förbi köerna på svenska ambassaden i Damaskus, Syrien. Ett monument över svensk mesighet och tröghet – och okunnighet gränsande till att man svävar i det blå.

I december var det många irakiska asylsökande som berättade för den svenska ambassaden i Syrien att de tvingats betala stora summor pengar men inte lyckats få förtur.

”Vi upptäckte att det kom en massa irakier till oss som inte hade bokat tid, vilket de påstod att de hade. De hade betalat pengar till ett företag, Tabaa Trading”, sade Leif Ericsson på ambassaden när jag ringde honom i dag.

Ericsson säger också att han inte känner till att någon anställd på ambassaden ska vara inblandad – två irakier påstår att de har informerat honom om det.
——
”Men känner ni till att han kanske är släkt med Riyad på Tabaa Trading och en av era anställda på viseringskontoret?” frågar jag.

”Vi känner inte till några släktförhållanden”, svarar Ericsson.

Hå hå ja ja… Dessa aningslösa svenskar! Hur kan man jobba på ett ställe som svenska ambassaden i Damaskus och ha så lite pejl på hur det fungerar? Går de omkring med skygglappar och öronproppar där? Beblandar de sig bara med andra svenskar, håller de sig enbart i sina egna slutna rum? Varför ska utomstående behöva uppmärksamma dem på vad som sker under näsan på dem? Om det är så illa som det beskrivs i Nuri Kinos text så är det ofattbart att UD sänder ut så aningslösa personer till platser som Damaskus i Syrien.

Mona Sahlin tar äntligen till orda i viktig fråga

image2235Mona Sahlin. Foto: riksdagen.

"Under de första ett till två åren i Sverige bör flyktingar inte själva få bestämma var de ska bo", anser s-ledaren Mona Sahlin. Detta läser jag i Svenska Dagbladet. "Södertälje tar emot fler flyktingar från Irak än hela Nordamerika. Det håller inte", fortsätter hon.

Sent ska syndaren vakna, det här är ju inget nytt och hittills har hennes partikamrater Lago i Södertälje, Reepalu i Malmö och Johansson i Göteborg fått skrika i motvind tills de blivit så hesa att de nästan inte orkar skrika mer. Mycket sent omsider vaknar nu Mona Sahlin och tar till orda. "Bättre sent än aldrig" heter det i ordspråket. Jag vill i stället mynta uttrycket "Bättre nu än sedan", och i enlighet med det är Mona Sahlin några år för sent ute.

Själv har jag under ganska lång tid förespråkat att alla asylsökande som kommer till Sverige under den tid som asylprocessen pågår ska bo på "förläggningar" (vilket inte betyder logement eller vandrarhem utan lägenheter) helst drivna av andra än Migrationsverket. I anslutning till dessa boenden, spridda över Sverige och givetvis helst på orter där det finns både möjlighet att få bostad och chans att få jobb, ska även Migrationsverket finnas så att de asylsökande kan få svar på frågor och så att de lätt kan kallas till samtal och utredningar etc.

När beslut om avvisning från Migrationsverket och Migrationsdomstolen kommer ska den sökande snarast möjligt återvända till sitt hemland, och när beslut om uppehållstillstånd kommer kan den sökande erbjudas att stanna kvar på den ort han redan befunnit sig under kanske ett halvår eller mer. Eller erbjudas att flytta till någon annan kommun som kan erbjuda boende, intensivundervisning i svenska och där det finns bostäder och chans att få jobb. Tydlig information ska ges om att ifall vederbörande avser att tränga ihop sig hos släktingar i t.ex. Södertälje så finns det regler om hur många som max får bo i en lägenhet, att det inte finns jobb så att han kan försörja sig och inte heller svenskundervisning som kan ges genast utan att det är kö till sådan undervisning. Dessutom bör information ges om att det inte är acceptabelt att flytta till en ort där utsikterna att få ett jobb är minimala och att det inte är acceptabelt att man flyttar till ett liv på socialbidrag.

Mona Sahlin är inne på rätt spår och ger äntligen sina partikamrater stöd. Jag tror dock mer på min modell än på hennes. Hur som helst: det nuvarande fria "hej & hå"-systemet som kallas ebo fungerar absolut inte. (Ebo = eget boende, vilket bl.a. innebär just att 15 personer tränger ihop sig i en trea i Södertälje)

Finns det inga tävlingssugna journalister?

Det kom ett litet nödrop från Bryssel:

Tyvärr har vi inte fått ett enda tävlingsbidrag från varken Sverige eller Finland och eftersom deadlinen är 15 mars så börjar vi bli smått oroliga.

Och så bad de mig sprida informationen för att min blogg läses av så många, också i Finland. Vilket jag gärna gör.

Man ska vara mellan 17 och 35 år gammal och ha skrivit en artikel om EU-utvidgningen. Artikeln ska ha varit publicerad antingen 01.01.2007-15.03.2008, eller senare under 2008, men då måste tävlingsjuryn få veta var den ska publiceras, alltså få en bekräftelse från tidningen.

Nog borde det väl finnas journalister i Sverige som kan delta? Läs mer om tävlingen här.

Finlands migrationsminister i Hufvudstadsbladet

Den 30 december 2007 publicerades ett kort inlägg av mig i Hufvudstadsbladet:

Olika innebörd i myndighetsnamn
 Den 1 januari 2008 byter Utlänningsverket/Ulkomaalaisvirasto av någon anledning namn. Med allt vad det innebär av extra kostnader för ny logo, nya brevpapper och visitkort etc. Det märkligaste är dock att myndighetens namn får olika betydelse och innebörd beroende på om man talar finska eller svenska. På svenska ska Utlänningsverket heta Migrationsverket och på finska Maahanmuuttovirasto. På svenska handlar det således om både in- och utvandring (migration) medan det på finska endast rör sig om invandring (maahanmuutto). Varför dessa olika betydelser av namnet när det ju gäller en och samma myndighet?

Den 28 januari 2008 skrev Finlands migrationsminister Astrid Thors ett svarsinlägg på Hufvudstadsbladets debattsida. Jag har inte sett det förrän idag och publicerar det här:

Angeläget använda nordisk term

I Hbl (30.12) frågar Merit Wager (känd och uppskattad bloggare i Sverige) varför Utlänningsverket från och med den 1 januari 2008 på svenska kommer att heta Migrationsverket och på finska Maahanmuuttovirasto. Hon tycker att dessa namn har olika innebörd.

Redan regeringsprogrammet slog fast det nya namnet på finska, Maahanmuuttovirasto, det har vi alltså varit rätt bundna av.

Med tanke på de svenska och engelska namnen både för ministerns titel och verkets benämning fanns det dock möjlighet att bland annat konsultera Forskningscentralen för de inhemska språken och dess svenska språkvårdare.

Vi fann det angeläget att ha en term som känns igen i det övriga Norden. Ser vi till Sverige har dess Migrationsverk mycket liknande uppgifter som verket i Finland kommer att ha redan från starten. När det gäller dessa termer är det faktiskt så att svenska och engelskan verkar vara mera böjliga: Vi har emigration, immigration samt migration som ett heltäckande begrepp. På finska är kanske siirtolaisuus det som kommer närmast, men ändå inte riktigt motsvarande.

Migrationsfrågor är högt prioriterade inom EU-samarbetet i dag. Konsekvent talar man där om en handlingsplan för legal migration, medan man skall bekämpa illegal immigration. Orden har alltså också vissa konnotationer.

Men redan när regeringsprogrammet skrevs var partierna eniga om att det är viktigt att namnbytet är mera än ett namnbyte att också verksamheten förändras. Det arbetet fortsätter och vi har många förväntningar på det utredningsarbete som leds av minister Ole Norrback. Arbetet blir klart senare under våren.

Astrid Thors
migrations- och Europaminister (sfp)

Migrationsverkets generaldirektör tvingas backa om Irak-projekt

Apropå nedanstående inlägg, läs och lyssna på Ekots inslag med rubriken Ny Irakavdelning har inte fattat ett beslut. Där berättar Lars Karlstedt på Migrationsverket i Flen att:

”Vi har inte beviljat några tillstånd hittills. Däremot har vi fyra-fem personer som vi tror vi kommer att bevilja tillstånd. Hittills har enheten intervjuat 160 asylsökande irakier, bara fyra eller kanske fem av dem kommer att få uppehållstillstånd Resten måste utredas ytterligare och kommer därför att skickas tillbaka till en vanlig enhet igen för ytterligare utredning.”

Vilket totalfiasko för detta projekt! Fyra eller kanske fem asylsökande irakier kanske kommer att få uppehållstillstånd… Och för det skapade man en helt ny organisation och rekryterade folk och fick pengar av EU. Pinsamt för att det var absolut förutsägbart och projektet aldrig borde ha sjösatts. Och det har inte alls bara att göra med att färre irakier får tillstånd nu, det är en bortförklaring. Det är i o f s sant att ett praxisbeslut i Migrationsdomstolen ändrade på förutsättningarna för den dittills tämligen svepande tillståndsgivningen. Men projektet gick ut på att bevilja dem som hade ”uppenbara asylskäl” uppehållstillstånd på två veckor och det kunde man redan innan det nya praxisbeslutet kom ha räknat ut att det knappast finns några sådana fall solklara fall överhuvudtaget.

Dessutom meddelas det att man i Flen på sex veckor har intervjuat 160 asylsökande irakier. Men verkets storstilade planer, som de angett i sin ansökan om pengar hos EU-kommissionen, var närmare 100 i veckan… Detta, bland annat, informerade generaldirektören om den 19 november 2007, i samband med att Migrationsverket fått 32 miljoner kronor av EU:

”Migrationsverket startar nu ett projekt där klara och enkla ärenden ska handläggas inom 14 dagar. Jag är glad att EU har uppmärksammat det stora ansvar Sverige tar för asylsökande från Irak och att vi har fått så stor tilldelning. Inom ramarna för projektet ska vi handlägga 5000 asylansökningar från irakier per år. Det är en stor del av det totala antalet ansökningar i Sverige och det gör det möjligt att ytterligare förkorta väntetiderna för alla asylsökande, inte bara de från Irak.”

Nu tvingas generaldirektören erkänna att det här projektet – i den form man angett till EU-kommisionen och fått 32 miljoner kronor för – är misslyckat och inte kan genomföras.

En migga om Irak-projektet i Flen

Det kom ett mejl från en ”ny” migga idag. Med vederbörandes tillstånd publicerar jag det:

När du skriver om projektet i Flen och att det är misslyckat så kan jag inte ännu hålla med dig. Du skriver: ”Medan miggornas egna upplevelser är de motsatta”. Min fråga är ju då om du pratat med någon på AIHIAS? Jag jobbar på projektet och känner väl inte att det är misslyckat på annat sätt än att det är 1 år försenat, men bättre sent än aldrig + att vi ju faktiskt avlastar övriga enheter. Sedan att ledningen beskriver projektet som ”lyckosamt” är ju också en gåta, kan man verkligen mäta resultat efter knappt två månader?

Vänta och se, snart byter vi säkert inriktning på projektet. I början skulle vi ju producera tillstånd, men redan innan vi kom igång med det så ändrades praxis så nu efter 1,5 månad så har vi NOLL tillstånd…

Kommentar: Man har alltså producerat noll tillstånd på 1,5 månader, som det anges i mejlet. Men det var ju meningen att man från början av november 2007 och ett år framåt skulle snabbprocessa och i de flesta fall bevilja uppehållstillstånd åt 5.000 irakier med ”solklara” historier och säkerställda identiteter. När jag påpekade för generaldirektören att jag inte för ett enda ögonblick kunde tro att det skulle gå, tyckte han att jag var väl pessimistisk och kanske ”borde ge projektet en chans” innan jag dömde ut det. Men varför det, när jag inte trodde på det, när jag lätt kunde räkna ut att det inte skulle fungera?

Projektet försenades med ca tre månader och satte i gång i början av februari i år. Inte ett enda solklart tillstånd har alltså, enligt min sagesman som jobbar med dessa ärenden, beviljats under den tiden. Hå hå ja ja. Om man räknar ut hur många som skulle processas varje vecka enligt Migrationsverkets ledning så var det närmare 100. Alltså i princip ca 100 positiva svar (vilket ju var meningen eftersom endast de säkra ärendena skulle skickas till Flen) varje vecka! Hittills, på fem veckor, är alltså resultatet enligt uppgift 0. Noll. Zero. Kan man kalla ett sådant projekt ”lyckosamt” eller finns det något annat ord eller begrepp som passar bättre?

Här är några av mina tidigare artiklar och bloggningar om Migrationsverkets projekt i Flen:

Migrationsverkets Irak-projekt dödsdömt min debattartikel i Expressen den 7 februari
”Du har fel, Merit Wager!”
Migrationsverkets generaldirektörs replik på min debattartikel, 11 februari
Han avfärdar inte bara mig, han avfärdar också sina anställda Min slutreplik med anledning i Expressen, 16 februari
Vitt skilda synsätt inom Migrationsverket (10 mars)

Wajeha Al-Huwaider kör bil

Saudiarabien flaggaWajeha Al-Huwaider kör bil. Jaha, och vad är det som är så märkvärdigt med det? Jo, att hon är kvinna i Saudiarabien och att det är absolut förbjudet för kvinnor att köra bil i Saudiarabien. Kvinnor får bara åka bil med sin make, sin far, sin son eller sina bröder (vissa undantag görs, men huvudregeln är: nära manlig släkting).

Wajeha Al-Huwaider genomförde sin protestkörning på Internationella kvinnodagen och lade ut bevis på YouTube. Otroligt nog – vilket nu även saudiska män som hittar till inlägget på YouTube kan konstatera – så klarar denna kvinna av att både köra, lugnt och säkert och att prata samtidigt.

Det kan dröja länge innan det blir tillåtet för kvinnor att köra bil i Saudiarabien. Men kvinnor som Wajeha Al-Huwaider strävar dithän och kommer att fortsätta sträva efter åtminstone en del av alla de rättigheter som människor som råkat födas till män har, men inte de som råkat födas till kvinnor. Heja Wajeha!

Läs också Saudi Women See a Brighter Road on Rights i Washington Post och en av mina bloggningar om Wajeha Al-Huwaider: Saudisk kvinnorättsaktivist häktad (15 augusti 2006),