• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    mars 2008
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland: innovativt sätt att hjälpa tiggare – något för Sverige att ta efter?

Här (i Sverige) ska ju allt beredas, utredas, remissrundas, stötas och blötas så mycket och så länge att förhållandena hinner förändras när den långdragna processen är klar. Men kanske vore detta något för de större städerna i Sverige att ta efter och införa – utan en alltför långdragen process:

Helsingfors stad logoI Helsingfors räknar man med att det kan anlända upp till 300 romska tiggare från Rumänien i sommar. Nu uppmanas invånarna att inte ge pengar åt tiggarna på gatan. Istället ska det inrättas ett bankkonto för donationer, som sedan ska användas till att utbilda romerna i Rumänien. Enligt specialplanerare Johanna Seppälä letar man som bäst efter en lämplig organisation som kan åta sig administrationen.

"Kriteriet för organisationen är att den ska vara känd och korruptionsfri så att vi kan vara säkra på att pengarna når fram", säger hon.

Felician Vasiliscu från rumänska ambassaden i Norge besökte Helsingfors för att diskutera frågan. Han hävdar att romerna enbart diskrimineras positivt i sitt hemland. Det är den låga utbildningsnivån som bidrar till att de inte klarar sig på arbetsmarknaden. Men Seppälä har bekantat sig med romernas dåliga levnadsvillkor i hemlandet, något som bidrog till beslutet om en hjälpaktion. Också siffrorna talar sitt tydliga språk; var tionde rom tvingas lämna Rumänien för att kunna försörja sig.

I april ska representanter från de största städerna i Finland träffas för att göra upp en gemensam handlingsplan angående tiggarna. Kanske kan Stockholm och några av de andra större städerna i Sverige be att få sända några representanter till mötet?

Källa:
svenskayle.fi logo

Påsksnöyra

Snöyra långfredag 21.3 2008Långfredagssnöyra på Södermalm i Stockholm.

Påsk

Här är några saker som hörde min barndoms påskhelger till:

mignonaggMignonägg
Karl Fazer öppnade sitt fransk-ryska konditori vid Glogatan 3 i Helsingfors den 17 september 1891. Han gifte sig med Berta 1894 och det var också då som de började tillverka choklad och konfekt. Fazers godis har alltid funnits och varje finländare har egna minnen genom livet av olika Fazer-produkter. Familjen Fazer var grannar till oss när jag växte upp, och vi fick alltid Fazers mignonägg till påsk, urblåsta riktiga hönsägg som sedan försiktigt fyllts med nougatmassa. Äggen såg förstås ut exakt som riktiga ägg. De började göras år 1896 och kan fortfarande köpas, numera också i Sverige.

pashaTraditionell påskpasha
Den här traditionella påskdesserten, pasha, tillagade min ryska farmor till påsk – och ibland, efter mycket tjat, också någon annan tid på året. Rena kaloribomben! Och den är inte precis någon snabb & lätt-rätt heller, den tar två dagar att göra. Men den är himmelskt god!

3 burkar kvarg (750 g)
3 äggulor
2 dl socker
110 g smör
1 liten burk smetana
75 g skållad, mald mandel
50 g vaniljsocker
50 g korinter

Rör äggulorna med hälften av sockret. Rör smöret med resten av sockret. Blanda allt med kvarken, tillsätt mandel, vaniljsocker, korinter och smetana. Värm upp massan i kastrull tills den sjuder. Rör flitigt under upphettningen. Låt svalna och häll smeten i en pashaform klädd med fuktig gasväv. Stjälp upp pashan följande dag och dekorera med färsk frukt.

pashaformSå här kan en form för påskpasha ut. Just denna typ är tillverkad av fångar på Åbo fängelse och kostar ca 15 euro.

memmaMemma
Till påsken hör inte bara Fazers mignonägg och pasha utan även memma! Memma äts också alltid till påsk: denna mörkbruna kompakta rätt tillagad på rågmjöl, malt och sirap och har ätits i Finland i mer än 300 år och nämns första gången i litteraturen så tidigt som år 1700. Då skrev Daniel Jusenius om en mörkt brun, sällsynt söt ”gröt” som åts till påsk till minne av den osyrade degen. Enligt Jusenius beskrivning stektes ”gröten” i ugn i näverformar. Än idag är memma förpackad i askar med nävermönster.

Memma är fettsnål och full av mineraler och fibrer. Äts med iskall gräddmjölk och lite strösocker till påsk. Den är ganska så mastig så man ska inte äta för mycket av den. Memma finns att köpa i många svenska livsmedelsaffärer så för den som vill/vågar pröva på den här finska specialiteten går det utmärkt att göra det.

Se till att 12-åringen drar upp byxorna!

Föräldrarna klarar inte av att få sin 12-årige son att dra upp brallorna i skolan! Han har dem så långt nerhasade att han i själva verket både går och sitter i kalsongerna. Det är ohygieniskt och inte särskilt trevligt och han får nu inte äta lunch i skolans matsal om han inte lyssnar till lärarna och efterlever de regler man har i skolan.

Lärarna, som redan har ett nog så tungt jobb, behöver förstås stöd av elevernas föräldrar. Men den här pojken har inte lärt sig ha respekt för vare sig föräldrarna eller för lärarna i skolan. Tråkigt nog rår föräldrarna inte på sin 12-åring. Pappan säger att han sagt åt sin son att dra upp byxorna, men utan resultat. Herre Gud, det är illa ställt när 12-åringar sätter dagordningen och föräldrar saknar förmåga att få sitt barn att förstå att det inte är hans vilja som är avgörande i alla lägen.

12-åringen själv säger: "Jag tycker det här är orättvist. Många jag känner på andra håll får klä sig så här. Jag tycker det är orättvist att just jag ska bli drabbad. Det är lite störigt."

Har det verkligen gått så långt i Sverige att 12-åringar regerar och kan ta sig rätten att bryta regler som finns för allas trevnad och trivsel? Skolan bör stå fast vid att trivsel- och andra regler som finns i skolan för allas skull också efterlevs av alla som befinner sig där. Om föräldrarna inte klarar att få pojken att dra upp sina byxor när han vistas i skolan så behöver de kanske samhällets stöd att hantera sitt barn. För klarar de inte av att få sin son att lyssna nu, och förstå att man måste följa vissa bestämmelser vare sig man vill eller inte, vad finns det då som hindrar honom från att bryta mot andra lagar i framtiden för att han tycker att "det är orättvist"?