• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Världens största muslimska internet-community hanteras från Finland

Portalen Muxlim är världens största internet-portal riktad mot muslimer. Den startades i Finland för några månader sedan av gäststuderande Mohamed El-Fatatry från Arabemiraten. Sajten har redan 800.000 besökare per månad, och den har fått flera finska finansiärer.

Om detta berättas mer i Uutiset, SVTs finskspråkiga nyheter som sänder varje vardag i SVT2 kl 17.45. Inslagen kan ses under en vecka och finns här. Klicka på ”sändningar” och ”måndag”.

Vansinnigheterna tar aldrig slut!

Jag har följt vietnamesen Thanhs väg genom de svenska myndighetslabyrinterna i 3,5 av hans 5,5 år i Sverige. Under dessa 3,5 år har jag varit hans ombud gentemot Migrationsverket, Utlänningsnämnden och Migrationsdomstolen. Hela historien finns samlad i otaliga berättelser påbloggen. Det är en så hisnande historia att det finns vissa planer på att skriva en bok och berätta den.

Thanhs ärende preskriberas idag, den 7 april 2008. Det innebär att eftersom han samarbetat och medverkat på alla sätt och inte hållit sig undan en avvisning, men den ändå inte kunnat verkställas, så blir ärende ”gammalt” och han kan söka uppehållstillstånd på nytt. Preskriptionstiden räknas inte från den dag han kom till Sverige vilket var den 2 oktober 2002, utan från den dag då han fick beslut om avslag av utlänningsnämnden, den 7 april 2004. Jag har som hans ombud skrivit en ny ansökan som Thanh skulle lämna in till MIgrationsverket (MIG) idag.

Thanh begav sig tidigt på morgonen till MIGs kontor på Solnavägen med sin nya ansökan och sina bilagor. Han kom in, men hänvisades till det andra kontoret på Pyramidvägen för att lämna in sin ansökan där. När han kom till Pyramidvägen blev han tillsagd att ta sig tillbaka till Solnavägen, som just hade hänvisat honom till Pyramidvägen. Han sa att han inte kan åka fram och tillbaka som en jojo.

På Pyramidvägen fick han inte lämna in sin ansökan. Han var vid disk nummer 3 där det satt en migga med, som Thanh beskriver det, “mellanösternbakgrund”. Denne man sa till Thanh att han inte får lämna in sin ansökan idag, den 7 april, eftersom det är just idag som är den dag då hans ärende preskriberas!!!! Thanh tvingades gå därifrån, de vägrade helt enkelt att ta emot hans handlingar. Mannen vid disk nummer 3 sa till honom att han kan komma tillbaka i morgon eller någon annan dag.

I Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid anges i 1 § att
Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag.

Det står ingenting om att det skulle vara förbjudet att lämna in en ansökan samma datum som det preskriberas! Det står inte ens något om att man inte kan lämna in en ansökan någon eller några dagar innan ett ärende preskriberas. Att sedan ärendet inte kan börja hanteras förrän efter att det preskriberats är en självklar sak och för Thanhs del kan hanteringen börja den 8 april kl 8.30 när MIG börjar dagens arbete.

Att MIG vägrar ta emot Thanhs ansökan samma dag som hans ärende preskriberas och tvingar honom att göra en flera timmar lång resa till verkets lokaler igen i morgon är helt oacceptabelt. Det är också ett tecken på småpåvemakt och på att MIG silar mygg och sväljer kameler. Jag har bett om en förkaring från ansvarigt håll inom MIG.

Be my guest # 61: Birgitta Elfström, jurist och f.d. beslutsfattare vid Migrationsverket

Gästbloggning från Birgitta Elfström, jurist, mellanösternexpert och f.d. beslutsfattare på Migrationsverket samt medlem i Internationella juristkommissionen. Läs hennes och Arne Malmgrens rättegångsobservationer från Israel/Palestina här, och hennes tio Mellanösternresebrev publicerade här på bloggen under tiden 9 till 21 december 2006. Läs Birgitta Elfströms artiklar Skyddsbehov för statslösa palestinska flyktingar? publicerad i JUSEK-tidningen i februari 2007, och Ingen rättssäkerhet för Hassan Asad i Hallands Nyheter publicerad i mars 2007.

Öka rättssäkerheten i asylärenden

Den nya instans- och processordningen i asylärenden skall öka rättssäkerheten. Så är det i varje fall tänkt. Numera överklagas ett asylärende till en migrationsdomstol och inte som tidigare till Utlänningsnämnden. Detta gäller dock ännu ej fullt ut för ärenden som klassas som säkerhetsärenden. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om rättssäkerheten har ökat eller inte. Regeringen har tillsatt en grupp som närmare skall titta på detta. Resultatet blir intressant att ta del av. Jag hoppas att utredarna närmare tittar på hur domstolarna har hanterat bl.a. följande:

  • implementeringen av art. 31 i 1954-års konvention om statslösa personers rättsliga ställning
  • implementeringen av art. 1 D i 1951-års flyktingkonvention
  • kumulativa kränkningar av mänskliga rättigheter
  • – har domstolen tagit hänsyn till vilka grundläggande rättigheter en person som redan är flykting bör/skall åtnjuta i landet som han/hon utvisas till
  • bedömer domstolen att en person som redan av FN är klassad som flykting ånyo måste åberopa flyktingskäl mot hemvistlandet för att anses som flykting
  • vilka grundläggande rättigheter skall/bör en FN-klassad flykting ha i sitt hemvistland för att anses ha skydd där
  • vilket straff skall/bör en ogift iransk mor tåla vid ett återsändande till Iran
  • skall en statslös palestinsk FN-flykting tvingas söka jobb i ett land där han/hon saknar fundamentala mänskliga rättigheter för att tvingas att återvända dit
  • tar domstolen tillräcklig hänsyn till Barnkonventionen och ”barnets bästa”
  • hur resonerar domstolen när de utvisar en person till Irak som inte är medborgare där
  • hur följer domstolen EG-direktiv
  • hur behandlar domstolen bevisbörderegler i asylärenden
  • säkerhetsärenden
  • väpnad konflikt
  • hur situationen för kristna minoriteter i Irak bedöms
  • hur domstolen tolkar permanent verkställighetshinder
  • hur domstolen bedömer risken för omänsklig eller förnedrande behandling

Ett sätt att öka rättssäkerheten i asylärenden är att personal i domstolar och på Migrationsverket reser till asylproducerande länder. Det är nödvändigt för att lära mera om politik, religion och kultur. Det behövs internationella glasögon förpersonal som jobbar med asylärenden.

Ett annat sätt att öka rättssäkerheten är att slå ihop asylenheten och processförarenheten till en asylenhet. Låt den beslutfattare som fattat ett utvisningsbeslut också få processa ärendet i domstol. Det kommer att leda till större effektivitet, snabbare ärendegång samt bättre motiverade beslut. Inte minst måste beslutfattaren stå för sitt beslut och kan inte säga att ”det var inte jag som fattade beslutet och jag kan därför inte närmare diskutera det”.