Märkliga prioriteringar på asylinvandringsområdet

När stora delar av asylhanteringen inte fungerar (se bland annat här), kostnaderna skenar i onödan (se bland annat här) och ingen verkar ha pejl på vilka som vistas här eller ens hur många som lever utanför samhället – gömda eller avvikna – då skickar Migrationsverkets generaldirektör ett pressmeddelande och säger: ”Kommunerna tar sitt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar.”

Man tar sig för pannan och undrar om det här är ett land av dumskallar eller vad det är frågan om! Å ena sidan kommer ett stort antal människor hit som aldrig söker uppehållstillstånd och bara försvinner ut i svartjobb och skuggtillvaro. Å andra sidan smugglas människor hit som Sverige inte bryr sig om att ta reda på vilka de är och vad de gör här och vad det egentligen är som de har flytt ifrån. Och samtidigt är de s.k. ensamkommande barnen jättehögt prioriterade av MIG:s generaldirektör, trots att han vet att de allra flesta inte alls är några ”barn” utan vuxna män i sina egna länder och mycket snart vuxna också här: pojkar i åldern 16-17 år!

Finns det ingen – ingen!? – som kan ta krafttag för att få ordning på asylområdet? När asylhanteringen så totalt har kollapsat, ska det då verkligen vara en högprioriterad uppgift för Migrationsverkets generaldirektör att ordna boenden för nästan vuxna män som kommit hit för att söka asyl? Vet hans ens vilka de är och varifrån de kommer – vore inte det en mer prioriterad uppgift än att ordna boenden som kostar miljoner för dem? Läs t.ex. här om ett sådant boende för nio personer. Kostnad: 6,5 miljoner per år.

En bloggläsare skrev så här till mig häromdagen: ”Jag är väldigt bekymrad över Sveriges framtid och tror att det kommer en trist motreaktion med verkligt främlingsfientliga inslag. Det enda som fattas är någon karismatisk halvkändis som tar befälet och vips är anden ur flaskan.”

Jag har talat, skrivit och kommunicerat katastrofbudskap från asylfronten i åratal – både direkt till berörda ansvariga personer och i tidningar, radio, tv och på bloggen. Det blir bara värre och sämre och ingen lyssnar, ingen gör något. Som vanligt i Sverige: ingen reagerar eller agerar förrän det är för sent. Då tittar en massa yrvakna ansvariga fram, lägger pannorna i veck i Aktuellt och Rapport och andra mediesammanhang och säger: ”Oj då!”.

Finland: skolavslutning idag

Idag, lördag, firas skolavslutningen på olika håll i Finland. Sammanlagt 66.900 niondeklassare får sitt avgångsbetyg från grundskolan och 29.000 gymnasieelever får i dag sina studentmössor och namnen på alla som tagit studentexamen publiceras här. 32.400 blir färdiga från olika yrkesskolor.

Läs här om elever som tagit yrkesexamen vid Östra Nylands yrkesskola i Borgå!

Här publiceras namnen på hundratals nya (svenskspråkiga) hantverkare och här på utexaminerade svenskspråkiga elever som utexaminerats från Arcada, Svenska yrkeshögskolan och Åbo Akademi. Dessutom publiceras här namnen på samtliga studenter vid de svenskspråkiga gymnasierna.

Svensk gränspolis har inte resurser att utreda människosmuggling!

Mängder av irakiska flyktingar smugglas till Göteborg varje dag, men gränspolisen i Västra Götaland har inga resurser att utreda människosmugglingsligorna, rapporterar Radio Göteborg.

”Problemet är större än vi trodde”, säger Peter Schröder, utredningschef vid gränspolisen i Västra Götaland till Radio Göteborg. ”Bara i Göteborg finns det minst 15 kända ligor som smugglar människor- men mörkertalet är troligtvis stort.”

Jag har sagt det otaliga gånger, också här på bloggen: Sverige har ingen aning om vilka människor som kommer hit och som väljer att stanna här oavsett vilka beslut som fattas av Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Ingen som helst aning… Och s.k. ansvariga sticker huvudet i sanden.

Hur ska svenskarna kunna vara positiva till asylinvandringen om de ansvariga myndigheterna så totalt struntar i vilka det är som kommer hit? Nu är det ju en salig blandning av folk: sådana som flyr för sina liv och behöver skydd, kriminella som flyr från straff för sina brott, terrorister etc som tar sig in i Sverige. I en rättsstat som säger sig ha reglerad invandring måste det finnas resurser för att ha kontroll på vilka som finns i landet. Det borde göras rejäla kraftansträngningar för att få rätsida på den havererade asylhanteringen: uppehållstillstånd till dem som enligt utlänningslagen ska ha det och som vi vet vilka de är, och utvisning av dem som inte har behov av skydd och som inte beviljas uppehållstillstånd. Det borde finnas resurser och intresse för att stoppa vad som allt mer ter sig som en organiserad illegal invandring. Men Sverige verkar ha gett upp.

Gemensamma förvarstagningsregler för asylsökande i EU

Man har talat om det tidigare men inte lyckats genomföra det: gemensamma asylregler för EU. Men nu sägs det att man inom EU är på väg att komma överens om vissa gemensamma regler. Migrationsminister Tobias Billström tror enligt Ekot i P1, att det skulle innebära att betydligt färre personer än i dag söker asyl i Sverige:

”Vi ser ju nu i och med att vi sätter gemensamma regler på det här området så kommer vi förhoppningsvis att komma bort från ”asylshoppingen”, att människor väljer det land där man tycker att man får förmånligaste behandling. Vi ser en fördel i det avseendet.”

Migrationsministern anser att flera länder i EU ska ta emot asylsökande. Det kan man absolut tycka, men fortfarande har ju länderna egna lagar och regler och helt samstämmiga asylregler kommer att bli svårt att införa inom en överskådlig framtid.

Men en sådan gemensam regel, som det talas om i Ekot-inslaget, är förstås inte särskilt svår att genomföra: att sätta en tidsgräns på max 18 månader när det gäller hur länge en asylsökande får hållas i förvar. Ministern talar om att det finns människor som suttit i förvar i tre år i Sverige – det är nog ytterst sällsynt men det kan förstås ha hänt. Mamadou, som jag för 2,5 år sedan ofta träffade när jag besökte Migrationsverkets förvar i Märsta, var såvitt känt då, den som hade suttit inlåst längst: två år. Han klagade i regeringsrätten och släpptes ut. Läs mer om regeringsrättens beslut här. Och mer om de huvudlösa förhandlingsresorna som gjordes med Mamadou kan läsas bland annat här (”mannen från ett land i Afrika”, som det talas om, är Mamadou), här, här och här.

Det kostar ca 3.500 kronor per dygn att hålla människor inlåsta på förvaren, det blir katastrofalt höga summor när människor låses in och inte lämnar landet när de fått avslag på sina ansökningar om asyl eller uppehållstillstånd… Inlåsning i 18 månader av en asylsökande som ska lämna landet kostar närmare två miljoner kronor (547 dagar x 3.500 kronor).

Migrationsministern har absolut rätt i att vi har hårdare regler nu än om en gemensam bestämmelse för hela EU om max 18 månaders förvarstagning går igenom. Men jag undrar lite stillsamt: och sedan, då? Vad händer sedan? Efter 18 månader… Det måste gå att finna andra sätt att avvisa människor som efter flera rättsliga prövningar inte har fått tillstånd att stanna i Sverige. Lagar ska respekteras, också utlänningslagen. Hur gör andra länder i EU när asylsökande får avslag på sina ansökningar?

”Alla är välkomna hem till Irak”

”Alla är välkomna hem till Irak”, sa Iraks premiärminister Nuri al-Maliki vid sitt besök i Sverige till Aftonbladet. ”Jag vill skapa en atmosfär där alla kan återvända”.

Så bra! Då behöver ju inte heller människor längre fly från Irak.

Publik Service – ett bra initiativ!

Den 27 maj hade jag uppdraget att vara moderator när Publik Service arrangerade en av sina öppna debatter på Street vid Hornstulls strand. Ämnet var ”Hur jämställt är jämställt nog?” och debattörer var Zaida Catalan, jurist och miljöpartist samt ledamot i ROKS (Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige) m.m. och Linda Norberg, ledamot i MUF:s förbundsstyrelse och i Nacka kommunfullmäktige för moderaterna m.m. Engagerade och kunniga debattörer och ett ämne som intresserar många.

De som tagit det här initiativet har en enkel och rakt på sak-inställning och har satt i gång utan något större krångel och utan att kräva att ”samhället” ska bidra med några anslag. Jag bad dem berätta lite om bakgrunden och sina tankar kring den här debattarenen, och så här berättar Tobias Franzén, som var en av dem som kläckte idén

Idén till Publik Service föddes i en inte helt oangenäm miljö: en exakt rätt tempererad pool en halvtimme söder om Valencia i Spanien, i augusti 2007. Det var jag, Tobias Franzén, och Victor Piquer som tillsammans kom på den.

Vi träffades första gången i en sandlåda norr om Stockholm under tidigt 80-tal och har sedan dess gått i skolan tillsammans i 12 år. Trots vår tämligen lika bakgrund är våra politiska ståndpunkter helt motsatta och ur de eviga diskussioner som vi haft föddes idén om en annorlunda debatt.

Vi märkte att om vi diskuterade hur saker och ting borde förhålla sig om tio år så var det mycket enklare för oss att kompromissa – och stämningen blev inte så dålig som den annars kunde bli.

Jag tog med mig idéerna tillbaka till Stockholm och utvecklade dem där tillsammans med Tobias Wahlqvist, Johan Hedin och David Khabbazi till det format det hela har idag. Tillsammans arrangerar vi nu våra debatter, drivna av glädjen i det goda politiska samtalet.

Publik Service går ut på att debatterna är förflyttade till en avspänd miljö och att de hålls på en ideologisk nivå kryddad med mycket humor. De går ut på att visa politiken utifrån dess bästa sidor och att öka intresset för politik. Det viktigaste för oss är att debatten blir konstruktiv. Vi tycker att våra politikers uppdrag är att tillsammans lösa våra problem. Ibland känns det inte som om de tar det uppdraget på allvar utan ägnar sig för mycket år pajkastning och prestigetävlingar. Vi tror att många tycker politik är roligt, men att politiker inte är det. Vi vill ta tillbaka politiken.

Nyligen avrundade Publik Service för sommaren men återkommer i höst med fler spännande debatter. Under vintern och våren har fem debatter gått av stapeln med bland annat Ali Esbati, Zaida Catalán och Fredrick Federley. Mellan debatterna är Publik Service mest aktiva på Facebook.

Som sagt: ett bra, enkelt och otillkrånglat initiativ – ni som finns i Stockholm med omnejd: håll ögonen öppna i höst när debatterandet drar i gång igen!

Om Migrationsverkets syn på situationen i Gaza

Man kan tycka vad man vill om vilka personer Sverige ska ge asyl eller uppehållstillstånd och vilka som inte ska få stanna här. Och tycker gör många. Men man måste hålla isär saker och ting och inse att utlänningslagen är en lag som alla andra lagar och lagar ska följas. För att lagen ska kunna följas måste kunniga personer tolka den. För att lagen ska gälla lika för alla (så långt det någonsin går), måste tolkningen av den vara samstämmig. Inte lite hej & hå och beroende på dagsformen eller kunskaperna hos just den beslutsfattare som råkar få ett ärende på sitt bord.

Jag säger inte – ingen säger! – att det är lätt. Tvärtom. Och just därför borde kraven på vilka som ska fatta lagligt bindande livsavgörande beslut vara skyhöga. Inte som det är nu – ungefär som med en del personer som går ut Lärarhögskolan och blir lärare utan att ha tillräcklig kompetens för det – att man får sitta och vara handläggare och beslutsfattare utan att ens kunna stava rätt.

Birgitta Elfström, jurist och tidigare i nära två decennier själv anställd vid Migrationsverket som bland annat beslutsfattare, har flera gånger tidigare skrivit på den här bloggen. Hon gör det nu igen:

På Migrationsverkets hemsida kan följande läsas:
Lifos- landinformationssystemet fyller 10 år. Lifos är i första hand ett viktigt arbetsredskap för verkets egen personal och innehåller till största delen information om förhållandena i de länder som sökande kommer från.

Jag är ombud för en statslös palestinier från Gaza som fått beslut om utvisning. Migrationsdomstolen skriver i sitt beslut i augusti 2007 att ”verkställighet skall ske till det palestinska området Gaza”.

Jag söker i det ”viktiga” arbetsredskapet Lifos, som Migrationsverkets dokumentsamling heter, vad praxis säger om utvisning till Gaza efter det att Hamas tog över styret i detta område i juni 2007. De senaste praxisbesluten är från mars 2007, alltså från tiden före Hamasstyret.

Hur kan det vara möjligt att Migrationsverket och Migrationsdomstolen utvisar en person till ett område som styrs av en organisation som av EU bedöms vara en terroristorganisation? Sverige vill inte ha en dialog med Hamas. Statslösa palestinier som har sin hemvist i Gaza och som sökt asyl i Sverige borde bedömas vara i behov av skydd eller beviljas uppehållstillstånd på humanitär grund så länge som området styrs av en terroristorganisation.

Kan det vara så att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte har tänkt på att Hamas är stämplad som en terroristorganisation eller kan det vara så att statslösa palestinier med hemvist i Gaza skall nöja sig med att styras, dömas och utbildas av en terroristorganisation?

Birgitta Elfström

14 miljoner för att få 45 invandrare att flytta från Malmö!!!

Nu ska Malmö kommun och diverse statliga myndigheter (=skattemedel) använda 14 miljoner kronor för att få 45 familjer att flytta! 14 miljoner kronor för 45 familjer, det blir ju över 300.000 kronor per familj!

Läs artikel i Kvällsposten här.

Sverige – diskrimineringens och kränkthetens förlovade land

I mitt förra inlägg med rubriken Några kommentarer till två tidningsartiklar, handlade det om att en kvinna ansåg att det var diskriminerande mot kvinnor om en man inte ville ta dem i hand när han hälsade. I det här inlägget kommenterar jag en lika huvudlös anklagelse om ”diskriminering”, detta svenskarnas favoritord och, verkar det som, nästintill normaltillstånd numera.

Det är förre jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström som tar till brösttoner på DN Debatt under rubriken: Carl Bildt sysslar med ren könsdiskriminering. Herre Gud, har det slagit slint någonstans hos alla som skriker ”diskriminering” i tid och otid? Claes Borgström skriver – och det måste vara på fullt allvar annars hade väl inte superseriösa DN Debatt publicerat texten – att utrikesminister Carl Bildt har ett diskriminerande sätt mot kvinnor och att det är en politisk skandal och att bla bla bla. Detta för att:

”Organisationen Kvinna till kvinna har genom sin generalsekreterare Lena Ag redovisat att den svenske utrikesministern Carl Bildt fullständigt struntar i resolution 1 325 och den verklighet som resolutionen utgår från (DN Debatt 24/5). I Bildts tal, pressmeddelanden och blogg finns inga kvinnor. När Bildt reser till vissa konfliktregioner träffar han inga representanter för kvinnoorganisationer utan endast företrädare för den manliga makteliten.”

Ha ha ha ha ha ha ha ha! Har man i Sverige inte större problem och viktigare saker att göra än att sitta och räkna hur många gånger utrkesministern har nämnt kvinnor på sina bloggar resp träffat kvinnor i sitt jobb? Det är en skandal, särskilt om organisationen får bidrag någonstans ifrån, vilket jag gissar att den får för i det kränkta Sverige är det få som jobbar ideellt. Och advokaten Claes Borgström skulle nog också kunna använda sina kunskaper och förmågor till mycket viktigare saker än att krystat föra fram en massa onödigheter på DN Debatt. Till exempel till att företräda människor som blvit kränkta och/eller diskriminerade på riktigt…

Förresten: vad tycks om Kvinna till kvinnas mandat, så som det presenteras på deras sajt:
Kvinna till Kvinna skall arbeta utan att fästa avseende vid religiös, politisk, nationell eller etnisk tillhörighet.

Men kön, då? What about men – får inte de vara med? Med svenska mått mätt måste man väl anse att Kvinna till kvinna kränker och diskriminerar män!

Några kommentarer till två tidningsartiklar

Läs först: DO stödjer religiöst kvinnoförtryck och Extrema feminister tål inte islam och mångkultur båda artiklarna publicerade på Expressen, Sidan 4.

Som vanligt kommenterar läsarna av artikeln på nätet allt möjligt annat än det som skribenterna tar upp. Men i ett land där det åtminstone låtsas råda yttrandefrihet så får väl folk skriva vad de vill. Och missförstå så mycket de vill. Men vad det handlar om är följande, som Leif Abd al Haqq Kielan, ordförande för Svenska islamiska församlingarna, inleder sin artikel med:

”Om en muslimsk man av respekt inte tar kvinnor han inte känner i hand är det förstås inte ett tecken på att muslimerna vill ta över världen och införa sharia-lagar. Det är normal artighet i många delar av världen.”

Men Maria Hagberg, som kallar sig ”ordförare”, inte ”ordförande”, i Nätverket mot hedersrelaterat våld, anser i sin artikel att det är diskriminering av kvinnor. Hon är irriterad över att DO anser att det var fel att en muslimsk man som inte velat ta en kvinna i hand när han hälsade fick sin abetslöshetsersättning indragen. Läs den märkligt vinklade, för att inte säga okunniga, artikeln och läs sedan Abd al Haqq Kielans svar.

I det här fallet håller jag helt med Abd al Haqq Kielan: nog måste vi väl respektera andra människors seder och bruk när nu Sverige valt att ta emot så många hundratusentals människor från helt andra kulturer, religioner och traditioner än våra egna? Och, som skribenten så riktigt påpekar:

”Det är normal artighet i många delar av vår gemensamma värld att göra som denne muslimske man. Det finns länder i västvärlden, till exempel i delar av den amerikanska kontinenten, där män och kvinnor inte skakar hand utan hälsar på andra sätt. Men eftersom de inte är muslimer så gör det förstås inget i de muslimfientligas värld. Här i Sverige brukade man förr lyfta på hatten när man hälsade på damer, inte ta i hand. Men det är en svensk sedvänja, och därför per automatik ”god”.”

Nu får ni skärpa er, svenskar! För, som Abd al Haqq Kielan vidare säger i sin text, så är många av de muslimer som bor i Sverige i dag svenska medborgare och gammelsvenskar kanske måste revidera en del av sina självklara sanningar och börja respektera andra värderingar även om det tar emot.

Ni kan inte både ha kakan och äta upp den i Sverige! Ni kan inte ta emot mängder av människor från annorlunda kulturer och låtsas att de är välkomna och att de inte ska behöva assimileras utan att det räcker att de integreras. Och sedan skriker ni om diskriminering i högan sky när de nykomna försöker integrera sig och söker jobb men behåller en del av sin kultur och lägger handen på hjärtat och nickar när de hälsar i stället för att ta i hand! Det är väl för fasen ingenting diskriminerande i att inte ta i hand?! Men eftersom favorittillståndet för folk som bor i Sverige (gammel- och nysvenskar) numera verkar vara att vara ”kränkta” och/eller ”diskriminerade”, så är det väl i så fall mer kränkande och diskriminerande att tvinga någon att ta någon annan i hand när denne inte vill det. Eller? Vad händer om jag inte vill ta någon i hand när jag hälsar? En man, vilken som helst? Inte för att det skulle hända,men tänk om… Skulle man då kunna skriva debattartiklar och anmäla mig till DO och kalla mig allt möjligt och anklaga mig för att diskriminera män rent generellt? Och vad ska vi säga om thailändarna och andra som inte heller tar i hand när de hälsar? Är det kanske mindre kränkande eftersom de varken tar män eller kvinnor i hand? Hå hå ja ja.

Som sagt: hå hå ja ja. Jag säger bara: ”get over it!”, annars blir det ännu mer olidligt att leva här än det redan är. Och ni ”gammelsvenskar” måste väl själva börja integrera er också, vilket innebär ”live and let live” och att respektera olika kulturer och inte skrika ”diskriminering” och ta till obehagliga maktmetoder mot dem som inte är precis som ni själva. Om den inte vore så himla trist och faktiskt drabbar folk på helt fel sätt, så vore det svenska kränkthets- och diskrimineringssjukan rent skrattretande.

Till slut: till alla hundratals muslimer som jag träffat genom åren både under mina totalt nästan tio år på SAUDIA – Saudiarabian Airlines och Saudiarabiens ambassad och som ombud för bland annat palestinier och irakier och iranier som Medborgarnas flyktingombudsman, skulle jag – om jag hade möjlighet – vilja säga att ni har till 90 % respekterat mig (d.v.s. minst lika mycket som etniskt svenska män…). Och jag har gjort detsamma med er. De gånger vi inte kommit överens har det inte haft med islam eller bakgrund eller kultur eller kristendom att göra utan med saker som lika gärna kunde ha uppstått mellan mig och t.ex. en annan finländare eller med en svensk. En del muslimska män har inte velat hälsa genom att ta mig i hand och aldrig någonsin har jag känt mig kränkt för det. Lite tolerans skadar inte och man måste också tänka på att respekt får man genom att ge respekt, inte genom att skrika ”diskriminering” och ”kränkt” så fort något är lite annorlunda.

Om Irakkonferensen i Upplands Väsby

Många skriver och rapporterar från och om Irakkonferensen som hålls i Upplands Väsby utanför Stockholm idag. Jag gjorde några reflektioner i tre inlägg i går: här, här och här.

Kanske blir det fler inlägg på temat här på bloggen, kanske inte.

Finlands flagga fyller 90 år

Den finska flaggan fyller 90 år i dag, den 29 maj. Lagen om Finlands flagga stadfästes den 29 maj år 1918. Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning under dagen och statens ämbetsverk har fått order om flaggning. Flaggandet börjar klockan 8 och slutar klockan 21.

Flaggans design har under årens lopp lett till många dispyter. Den flagga som Finland har i dag är i många avseenden en kompromiss.

Den vita botten representerar snön, medan det blå korset representerar vattendragen. Utformningen av korset representerar enighet med de andra nordiska länderna.

Källa: 

Barn ÄR störande!

Det blir allt vanligare med barnförbjudna företeelser: flyg, hotell, restauranger. Men den som blir obehagligt berörd av närheten till ett litet barn behöver psykbehandling för sin fobi och inte respekt för rubbningen. Nej, följ upp agaförbudet med lagligt förbud mot barnförbud, skriver Sten Danielson.

Så börjar en debattartikel i Aftonbladet. Vilket struntprat! Bara för att man inte vill ha skrikiga, störiga och ouppfostrade ungar runt omkring sig så är man knappast i behov av psykbehandling! Tvärtom: det är sunt att reagera mot skrikiga, gnälliga och vilda ungar överallt, t.ex. på kaféer, konditorier och restauranger liksom på museer och i kyrkor etc. Det har inget med behovav psykbehandling att göra att man vill sitta i lugn och ro och dricka sin kopp kaffe eller närvara vid en gudstjänst eller annan högtid i kyrkan utan ungar som härjar.

Det är förstås föräldrarna som förstör sina barn och därmed förstör för sina barn, det är föräldrarna man stör sig mest på. Alltför många tycks inte ha en aning om hur de ska ta hand om sina barn och klarar inte av att hålla reda på dem och lära dem hänsyn till andra människor.

Artikeln i Aftonbladet är bland det mest svamliga och korkade jag har läst på länge. Att vilja ha det barnfritt när man vill koppla av eller njuta av en kulinarisk eller kulturell upplevelse har ingenting alls med ”diskriminering” att göra, vilket skribenten försöker skruva det till. Och skulle det ändå kunna bli tal om diskriminering så är det snarare föräldrar med hyperaktiva barn som skriker och gnäller som diskriminerar andra som inte valt att ha allt oljud omkring sig i olika situationer.

Och – som alltid – så finns det flera sidor av saken. Alla barn är inte störande, alla föräldrar är inte okunniga och slappa. Även om många är det.

Saudiarabien: Våldtäktsman dömd till döden

En inbrottstjuv som efter att ha brutit sig in i huset, våldtog en ung kvinna, dömdes häromdagen av högsta domstolen i Riyadh till döden. Mannen hade begått en serie inbrott i grannskapet.

”Medan han erkände sina brott berättade mannen att han hade begått ett stort antal inbrott och att han hade hotat sina offer med kniv”, berättade en polisman för domstolen, och lade till att mannen också hade begått en våldtäkt vid sitt senaste inbrott.

Högsta domstolens dödsdom ska nu stadfästas av allra högsta instans, Supreme Judicial Council (ung. Högsta juridiska rådet).

I Finland vill nio personer bli s-ordförande, i Sverige knappt någon…

I Sverige låtsas knappt någon om att han eller hon vill bli ordförande för socialdemokraterna när det är dags att välja en ny. Alla trippar på tå och ojar sig och vojar sig och ”vill verkligen inte alls bli ordförande” och det blir ingen valrörelse, inga kandidater som presenterar sig och konkurrerar om den viktiga ordförandetiteln. Till slut åtar sig någon i nåder och motvilligt att ta på sig ordförandeskapet. Medlemmarna meddelas att det är denna kandidat och ingen annan de ska rösta på (ungefär som i Nordkorea) och så klubbas beslutet igenom och ingen motsatte sig det.

I Finland pågår just nu slutspurten i en intensiv valrörelse dör nio kandidater kampanjar och framhåller sig själva som lämpliga nya ordförande för sdp. De konkurrerar och visar att de verkligen vill leda sitt parti och folket får säga sitt.

Finland och Sverige – geografiskt nära men i övrigt långt ifrån varandra. I Finland hettar det just nu tll i konkurrensen om ordförandeskapet: hela nio kandidater kämpar om posten. Två av dem är förhandsfavoriter: riksdagsledamoten och förre utrikesministern Erkki Tuomioja och den unga riksdagskvinnan Jutta Urpilainen.

Uppställningen är alltså en helt annan än i Sverige när socialdemokraterna valde den enda kandidaten, Mona Sahlin, till ordförande.

”En del saker är bättre hos oss än i Sverige. Hos oss är det till exempel möjligt att vid partikongressen utmana sittande ordförande och till och med sittande statsminister”, säger Erkki Tuomioja.

”Det visar att vi har en stark och levande folkrörelse”, säger Jutta Urpilainen.

Ny ordförande för sdp väljs vid partikongressen i Tavastehus den 6-8 juni.

Källa: Uutiset i SVT.

Finland: Statsministerns e-post attackerades

Statsminister Matti Vanhanens e-post utsattes i natt för en omfattande attack, skriver Helsingin Sanomat på nätet. På en timme kom det 22.000 e-postmeddelanden till statsministerns e-post. Enligt HS var det fråga om motståndare till klustervapen som krävde att den finska regeringen ska vara aktivare i försöken att förbjuda dem.

Statsrådets informationsenhet meddelar att e-postmeddelandena uppgick till över 50.000 på ett dygn. Meddelandena har sänts från servrar utomlands. Statsministerns e-post har nu skyddats.

Vidare om Irakkonferensen

Den kurdisksvenske debattören Kurdo Baksi tycker i P1 Morgon att kurderna ska vara mer representerade vid Irakkonferensen. Varför då? undrar jag. Kurderna har ju ett eget självstyrande område i norra Irak och det går knappast någon nöd på dem – tvärtom! Skulle några vara med på konferensen så är det väl snarare de kristna som förföljs, trakasseras, kidnappas och dödas i Irak. Inte de tämligen välmående kurderna i norr!

Apropå Irakkonferensen

Den just nu pågående Irakkonferensen slukar enorma penning- och andra resurser. 1.700 poliser! Vad kostar inte det och vad innebär inte det när brott som rån, misshandel, våldtäkter, inbrott etc begås runt om i staden och länet och alla (mer eller mindre) poliser svassar kring deltagarna i konferensen?

Men inte nog med det. En annan sak som är något förundrande är att den person under vilkens tid som ambassadör för Irak i Sverige den stora passbedrägeriskandalen inträffade är med som en av dignitärerna under konferensen. Vad hände förresten sedan? Hände något alls eller valde Sverige att ”glömma” allt som skedde kring den stora passhärvan som avslöjades först i Norge, sedan i Finland och därefter i Sverige? 26.000 pass hade under bara två år utfärdats av irakiska ambassaden i Stockholm varav mängder var utfärdade på helt falska grunder. Här nedan finns länkar till en del av vad jag och andra skrev om det hela:

Vidare om de irakiska passen (3.2 2007) där det också finns länkar till följande inlägg:
– Iraks ambassad i Stockholm sägs ha utfärdat 26 000 pass, många på falska grunder
– Migrationsministern till Norge den 31 januari. Tar upp frågan om de irakiska passen med norska regeringen
– Om dokumentlöshet och falska identiteter
– Migrationsverket struntade i att låta kontrollera irakiska pass
– Iraks ambassad i Stockholm har utfärdat 13 327 nya pass år 2005
– Iraks ambassadör förnekar anklagelser om passfusk
– Någon ljuger i den irakiska passhärvan – antingen ambassadören eller den norske ministern
– NU ska Migrationsverket utreda…

Norska regeringen varnar för pass utfärdade av Iraks ambassad i Stockholm (3.2 2007), Om de irakiska passen i utländska medier (10.2 2007), Iraks utrikesminister besöker Stockholm (13.2 2007), Inside Iraq i AlJazeera – om den omfattande dokumentförfalskningen (10.12 2007), Varför stoppar Sverige inte handeln med svenska pass? Går det i Finland så borde det gå även här… (12.12 2007), “Inget annat går att lita på, inget annat är säkert än att USA har ockuperat Irak” (8.1 2008), Falska handlingar inte bara i Sverige (3.2 2008).

Irakkonferensen – varför ska den bekostas av fattiga Sverige?

Jag bara undrar: har någon frågat skattebetalarna om de vill vara med och bekosta den enormt dyra Irakkonferensen som nu hålls i Sverige? När utrikesminister Carl Bildt själv i en intervju i P1 Morgon säger att: ”Den irakiska regeringen har mer pengar än den kan göra av med”, varför är det då vi i Sverige som ska betala kalaset? Och USA som ju inte precis är ett fattigt land heller, varför är de inte med och betalar?

Är det här någon sorts prestigepoängsamlande tillställning? Alltså: är det så att vissa ministrar som så småningom vill ha prestigefyllda internationella uppdrag, åtar sig att iscensätta detta jättejippo för att samla just sådana poäng inför sina egna framtida utlandskarriärer? Och som gör det utan att bry sig om ifall folket – som ska betala för det här mer eller mindre onödiga spektaklet – vill se sina skattepengar gå till det eller inte.

Jag tycker att det här med en Irakkonferens i lilla fattiga Sverige som redan axlar en orimligt stor börda och kostnad för den stora mängden irakier som lämnat landet och sökt asyl här, är helt åt skogen. Irak eller USA kunde väl ha hållit den här konferensen och bekostat den själva eller delat på kostnaderna. Men, för att citera Refaat El-Sayed: ”Det ligger nog en gravad hund här”. Och folket körs över av maktmänniskorna, som vanligt.

Läsare från massor av länder!

Under de tre år som jag har bloggat har jag haft läsare i sammanlagt 159 länder (se under fliken Kontakt & info högst upp). Vissa dagar är ni som tittar in här främst från Sverige och Finland, USA, Spanien och Tyskland. Men vissa dagar är ni från alla håll på vår jord. Och idag verkar bli en mycket internationell bloggläsardag eftersom jag hittills (kl 11.00 på förmiddagen) redan har haft läsare från (förutom Sverige och Finland):

Polen, Gibraltar, Saudiarabien, Bahrain, Antarktis, Filippinerna, Bangladesh, Guinea, Kina, Marocko, USA, Tyskland, Spanien, Turkiet, Frankrike, Kanada, Algeriet, Thailand, Iran, Korea (en gång hade jag en läsare i Nordkorea också!), Barbados, Nederländerna, Ryssland, Nauru, Nigeria, Portugal och Storbritannien.

Fortsätt läsa och fortsätt höra av er om ni vill – det är alltid lika roligt och spännande att få mejl från läsare, inte minst från er som sitter långt borta från det lilla folkhemmet i norr!