Om regeringens förslag om nya regler för arbetskraftsinvandring

Regeringen har presenterat sitt förslag om nya regler för arbetskraftsinvandring. Reglerna föreslås träda i kraft den 15 december 2008.

Bland annat ska tidsgränserna för arbetstillstånd förlängas. Inlednings­vis ska ett tidsbegränsat tillstånd kunna beviljas för anställningstiden eller som längst för två år. Om personen därefter fortfarande arbetar ska tillståndet kunna förlängas vid ett eller flera tillfällen. Prövningen sker då i Sverige och den sökande behöver inte åka hem för att söka förlängning. Den sammanlagda tillståndstiden får uppgå till högst fyra år. Efter fyra år ska ett permanent uppehållstillstånd kunna beviljas.

Dessutom ska arbetsförmedlingen inte längre ha något att säga till om, utan det blir de enskilda arbetsgivarna, de som har den bästa kunskapen om vilka rekryteringsbehov de har, som avgör. Det blir arbetsgivarens bedömning av behovet som ska ligga till grund när ärenden om uppehålls-­ och arbetstillstånd handläggs.

Det kommer att finnas en minimal möjlighet för asylsökande med arbete att söka uppehålls- och arbetstillstånd. För att uppehållstillstånd för arbete ska kunna beviljas krävs att den asylsökande har haft en anställning sedan minst sex månader. Anställningen ska vara en tillsvidareanställning eller ha en varaktighet om minst ett år från ansökningstillfället och uppfylla de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd. Ansökan ska ha kommit in till Migrationsverket inom två veckor från det att beslutet om avslag på asylansökan har vunnit laga kraft. Dessa kriterier kommer att innebära att kanske en handfull – om ens det – asylsökande per år kan komma att omfattas. Särskilt som målsättningen och strävan hos Migrationsverket är att asylärenden ska avgöras på betydligt kortare tid än sex månader…

I huvudsak är det nya lagförslaget bra, främst för att det trots allt ger en viss möjighet för utomeuropéer att söka sig hit för att arbeta och för att det blir så att det är den som ska ta alla risker och även betala lön, semesterersättning, sjukpenning, försäkringar etc – d.v.s. arbetsgivaren – som avgör vem han eller hon vill anställa i sitt företag.

Följande mening är dock tämligen oklar:
”En arbetsgivare som inte hittar den arbetskraft som behövs inom Sverige eller inom övriga EU/EES eller Schweiz får möjlighet att rekrytera arbetskraft från tredje land…”

Innebär det att man först måste söka personal i EU/EES och Schweiz och först därefter, om man inte hittar någon lämplig person, får man anställa från något annat land utanför den här kretsen? Meningen är inte tydlig, man får hoppas att den blir tydligare och klarare i själva lagen.

Läs regeringens presentation av sitt förslag om nya regler för arbetskraftsinvandring här.