I Finland vill nio personer bli s-ordförande, i Sverige knappt någon…

I Sverige låtsas knappt någon om att han eller hon vill bli ordförande för socialdemokraterna när det är dags att välja en ny. Alla trippar på tå och ojar sig och vojar sig och ”vill verkligen inte alls bli ordförande” och det blir ingen valrörelse, inga kandidater som presenterar sig och konkurrerar om den viktiga ordförandetiteln. Till slut åtar sig någon i nåder och motvilligt att ta på sig ordförandeskapet. Medlemmarna meddelas att det är denna kandidat och ingen annan de ska rösta på (ungefär som i Nordkorea) och så klubbas beslutet igenom och ingen motsatte sig det.

I Finland pågår just nu slutspurten i en intensiv valrörelse dör nio kandidater kampanjar och framhåller sig själva som lämpliga nya ordförande för sdp. De konkurrerar och visar att de verkligen vill leda sitt parti och folket får säga sitt.

Finland och Sverige – geografiskt nära men i övrigt långt ifrån varandra. I Finland hettar det just nu tll i konkurrensen om ordförandeskapet: hela nio kandidater kämpar om posten. Två av dem är förhandsfavoriter: riksdagsledamoten och förre utrikesministern Erkki Tuomioja och den unga riksdagskvinnan Jutta Urpilainen.

Uppställningen är alltså en helt annan än i Sverige när socialdemokraterna valde den enda kandidaten, Mona Sahlin, till ordförande.

”En del saker är bättre hos oss än i Sverige. Hos oss är det till exempel möjligt att vid partikongressen utmana sittande ordförande och till och med sittande statsminister”, säger Erkki Tuomioja.

”Det visar att vi har en stark och levande folkrörelse”, säger Jutta Urpilainen.

Ny ordförande för sdp väljs vid partikongressen i Tavastehus den 6-8 juni.

Källa: Uutiset i SVT.

Finland: Statsministerns e-post attackerades

Statsminister Matti Vanhanens e-post utsattes i natt för en omfattande attack, skriver Helsingin Sanomat på nätet. På en timme kom det 22.000 e-postmeddelanden till statsministerns e-post. Enligt HS var det fråga om motståndare till klustervapen som krävde att den finska regeringen ska vara aktivare i försöken att förbjuda dem.

Statsrådets informationsenhet meddelar att e-postmeddelandena uppgick till över 50.000 på ett dygn. Meddelandena har sänts från servrar utomlands. Statsministerns e-post har nu skyddats.

Vidare om Irakkonferensen

Den kurdisksvenske debattören Kurdo Baksi tycker i P1 Morgon att kurderna ska vara mer representerade vid Irakkonferensen. Varför då? undrar jag. Kurderna har ju ett eget självstyrande område i norra Irak och det går knappast någon nöd på dem – tvärtom! Skulle några vara med på konferensen så är det väl snarare de kristna som förföljs, trakasseras, kidnappas och dödas i Irak. Inte de tämligen välmående kurderna i norr!

Apropå Irakkonferensen

Den just nu pågående Irakkonferensen slukar enorma penning- och andra resurser. 1.700 poliser! Vad kostar inte det och vad innebär inte det när brott som rån, misshandel, våldtäkter, inbrott etc begås runt om i staden och länet och alla (mer eller mindre) poliser svassar kring deltagarna i konferensen?

Men inte nog med det. En annan sak som är något förundrande är att den person under vilkens tid som ambassadör för Irak i Sverige den stora passbedrägeriskandalen inträffade är med som en av dignitärerna under konferensen. Vad hände förresten sedan? Hände något alls eller valde Sverige att ”glömma” allt som skedde kring den stora passhärvan som avslöjades först i Norge, sedan i Finland och därefter i Sverige? 26.000 pass hade under bara två år utfärdats av irakiska ambassaden i Stockholm varav mängder var utfärdade på helt falska grunder. Här nedan finns länkar till en del av vad jag och andra skrev om det hela:

Vidare om de irakiska passen (3.2 2007) där det också finns länkar till följande inlägg:
– Iraks ambassad i Stockholm sägs ha utfärdat 26 000 pass, många på falska grunder
– Migrationsministern till Norge den 31 januari. Tar upp frågan om de irakiska passen med norska regeringen
– Om dokumentlöshet och falska identiteter
– Migrationsverket struntade i att låta kontrollera irakiska pass
– Iraks ambassad i Stockholm har utfärdat 13 327 nya pass år 2005
– Iraks ambassadör förnekar anklagelser om passfusk
– Någon ljuger i den irakiska passhärvan – antingen ambassadören eller den norske ministern
– NU ska Migrationsverket utreda…

Norska regeringen varnar för pass utfärdade av Iraks ambassad i Stockholm (3.2 2007), Om de irakiska passen i utländska medier (10.2 2007), Iraks utrikesminister besöker Stockholm (13.2 2007), Inside Iraq i AlJazeera – om den omfattande dokumentförfalskningen (10.12 2007), Varför stoppar Sverige inte handeln med svenska pass? Går det i Finland så borde det gå även här… (12.12 2007), “Inget annat går att lita på, inget annat är säkert än att USA har ockuperat Irak” (8.1 2008), Falska handlingar inte bara i Sverige (3.2 2008).

Irakkonferensen – varför ska den bekostas av fattiga Sverige?

Jag bara undrar: har någon frågat skattebetalarna om de vill vara med och bekosta den enormt dyra Irakkonferensen som nu hålls i Sverige? När utrikesminister Carl Bildt själv i en intervju i P1 Morgon säger att: ”Den irakiska regeringen har mer pengar än den kan göra av med”, varför är det då vi i Sverige som ska betala kalaset? Och USA som ju inte precis är ett fattigt land heller, varför är de inte med och betalar?

Är det här någon sorts prestigepoängsamlande tillställning? Alltså: är det så att vissa ministrar som så småningom vill ha prestigefyllda internationella uppdrag, åtar sig att iscensätta detta jättejippo för att samla just sådana poäng inför sina egna framtida utlandskarriärer? Och som gör det utan att bry sig om ifall folket – som ska betala för det här mer eller mindre onödiga spektaklet – vill se sina skattepengar gå till det eller inte.

Jag tycker att det här med en Irakkonferens i lilla fattiga Sverige som redan axlar en orimligt stor börda och kostnad för den stora mängden irakier som lämnat landet och sökt asyl här, är helt åt skogen. Irak eller USA kunde väl ha hållit den här konferensen och bekostat den själva eller delat på kostnaderna. Men, för att citera Refaat El-Sayed: ”Det ligger nog en gravad hund här”. Och folket körs över av maktmänniskorna, som vanligt.

Läsare från massor av länder!

Under de tre år som jag har bloggat har jag haft läsare i sammanlagt 159 länder (se under fliken Kontakt & info högst upp). Vissa dagar är ni som tittar in här främst från Sverige och Finland, USA, Spanien och Tyskland. Men vissa dagar är ni från alla håll på vår jord. Och idag verkar bli en mycket internationell bloggläsardag eftersom jag hittills (kl 11.00 på förmiddagen) redan har haft läsare från (förutom Sverige och Finland):

Polen, Gibraltar, Saudiarabien, Bahrain, Antarktis, Filippinerna, Bangladesh, Guinea, Kina, Marocko, USA, Tyskland, Spanien, Turkiet, Frankrike, Kanada, Algeriet, Thailand, Iran, Korea (en gång hade jag en läsare i Nordkorea också!), Barbados, Nederländerna, Ryssland, Nauru, Nigeria, Portugal och Storbritannien.

Fortsätt läsa och fortsätt höra av er om ni vill – det är alltid lika roligt och spännande att få mejl från läsare, inte minst från er som sitter långt borta från det lilla folkhemmet i norr!