• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Gemensamma förvarstagningsregler för asylsökande i EU

Man har talat om det tidigare men inte lyckats genomföra det: gemensamma asylregler för EU. Men nu sägs det att man inom EU är på väg att komma överens om vissa gemensamma regler. Migrationsminister Tobias Billström tror enligt Ekot i P1, att det skulle innebära att betydligt färre personer än i dag söker asyl i Sverige:

”Vi ser ju nu i och med att vi sätter gemensamma regler på det här området så kommer vi förhoppningsvis att komma bort från ”asylshoppingen”, att människor väljer det land där man tycker att man får förmånligaste behandling. Vi ser en fördel i det avseendet.”

Migrationsministern anser att flera länder i EU ska ta emot asylsökande. Det kan man absolut tycka, men fortfarande har ju länderna egna lagar och regler och helt samstämmiga asylregler kommer att bli svårt att införa inom en överskådlig framtid.

Men en sådan gemensam regel, som det talas om i Ekot-inslaget, är förstås inte särskilt svår att genomföra: att sätta en tidsgräns på max 18 månader när det gäller hur länge en asylsökande får hållas i förvar. Ministern talar om att det finns människor som suttit i förvar i tre år i Sverige – det är nog ytterst sällsynt men det kan förstås ha hänt. Mamadou, som jag för 2,5 år sedan ofta träffade när jag besökte Migrationsverkets förvar i Märsta, var såvitt känt då, den som hade suttit inlåst längst: två år. Han klagade i regeringsrätten och släpptes ut. Läs mer om regeringsrättens beslut här. Och mer om de huvudlösa förhandlingsresorna som gjordes med Mamadou kan läsas bland annat här (”mannen från ett land i Afrika”, som det talas om, är Mamadou), här, här och här.

Det kostar ca 3.500 kronor per dygn att hålla människor inlåsta på förvaren, det blir katastrofalt höga summor när människor låses in och inte lämnar landet när de fått avslag på sina ansökningar om asyl eller uppehållstillstånd… Inlåsning i 18 månader av en asylsökande som ska lämna landet kostar närmare två miljoner kronor (547 dagar x 3.500 kronor).

Migrationsministern har absolut rätt i att vi har hårdare regler nu än om en gemensam bestämmelse för hela EU om max 18 månaders förvarstagning går igenom. Men jag undrar lite stillsamt: och sedan, då? Vad händer sedan? Efter 18 månader… Det måste gå att finna andra sätt att avvisa människor som efter flera rättsliga prövningar inte har fått tillstånd att stanna i Sverige. Lagar ska respekteras, också utlänningslagen. Hur gör andra länder i EU när asylsökande får avslag på sina ansökningar?

”Alla är välkomna hem till Irak”

”Alla är välkomna hem till Irak”, sa Iraks premiärminister Nuri al-Maliki vid sitt besök i Sverige till Aftonbladet. ”Jag vill skapa en atmosfär där alla kan återvända”.

Så bra! Då behöver ju inte heller människor längre fly från Irak.

Publik Service – ett bra initiativ!

Den 27 maj hade jag uppdraget att vara moderator när Publik Service arrangerade en av sina öppna debatter på Street vid Hornstulls strand. Ämnet var ”Hur jämställt är jämställt nog?” och debattörer var Zaida Catalan, jurist och miljöpartist samt ledamot i ROKS (Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige) m.m. och Linda Norberg, ledamot i MUF:s förbundsstyrelse och i Nacka kommunfullmäktige för moderaterna m.m. Engagerade och kunniga debattörer och ett ämne som intresserar många.

De som tagit det här initiativet har en enkel och rakt på sak-inställning och har satt i gång utan något större krångel och utan att kräva att ”samhället” ska bidra med några anslag. Jag bad dem berätta lite om bakgrunden och sina tankar kring den här debattarenen, och så här berättar Tobias Franzén, som var en av dem som kläckte idén

Idén till Publik Service föddes i en inte helt oangenäm miljö: en exakt rätt tempererad pool en halvtimme söder om Valencia i Spanien, i augusti 2007. Det var jag, Tobias Franzén, och Victor Piquer som tillsammans kom på den.

Vi träffades första gången i en sandlåda norr om Stockholm under tidigt 80-tal och har sedan dess gått i skolan tillsammans i 12 år. Trots vår tämligen lika bakgrund är våra politiska ståndpunkter helt motsatta och ur de eviga diskussioner som vi haft föddes idén om en annorlunda debatt.

Vi märkte att om vi diskuterade hur saker och ting borde förhålla sig om tio år så var det mycket enklare för oss att kompromissa – och stämningen blev inte så dålig som den annars kunde bli.

Jag tog med mig idéerna tillbaka till Stockholm och utvecklade dem där tillsammans med Tobias Wahlqvist, Johan Hedin och David Khabbazi till det format det hela har idag. Tillsammans arrangerar vi nu våra debatter, drivna av glädjen i det goda politiska samtalet.

Publik Service går ut på att debatterna är förflyttade till en avspänd miljö och att de hålls på en ideologisk nivå kryddad med mycket humor. De går ut på att visa politiken utifrån dess bästa sidor och att öka intresset för politik. Det viktigaste för oss är att debatten blir konstruktiv. Vi tycker att våra politikers uppdrag är att tillsammans lösa våra problem. Ibland känns det inte som om de tar det uppdraget på allvar utan ägnar sig för mycket år pajkastning och prestigetävlingar. Vi tror att många tycker politik är roligt, men att politiker inte är det. Vi vill ta tillbaka politiken.

Nyligen avrundade Publik Service för sommaren men återkommer i höst med fler spännande debatter. Under vintern och våren har fem debatter gått av stapeln med bland annat Ali Esbati, Zaida Catalán och Fredrick Federley. Mellan debatterna är Publik Service mest aktiva på Facebook.

Som sagt: ett bra, enkelt och otillkrånglat initiativ – ni som finns i Stockholm med omnejd: håll ögonen öppna i höst när debatterandet drar i gång igen!

Om Migrationsverkets syn på situationen i Gaza

Man kan tycka vad man vill om vilka personer Sverige ska ge asyl eller uppehållstillstånd och vilka som inte ska få stanna här. Och tycker gör många. Men man måste hålla isär saker och ting och inse att utlänningslagen är en lag som alla andra lagar och lagar ska följas. För att lagen ska kunna följas måste kunniga personer tolka den. För att lagen ska gälla lika för alla (så långt det någonsin går), måste tolkningen av den vara samstämmig. Inte lite hej & hå och beroende på dagsformen eller kunskaperna hos just den beslutsfattare som råkar få ett ärende på sitt bord.

Jag säger inte – ingen säger! – att det är lätt. Tvärtom. Och just därför borde kraven på vilka som ska fatta lagligt bindande livsavgörande beslut vara skyhöga. Inte som det är nu – ungefär som med en del personer som går ut Lärarhögskolan och blir lärare utan att ha tillräcklig kompetens för det – att man får sitta och vara handläggare och beslutsfattare utan att ens kunna stava rätt.

Birgitta Elfström, jurist och tidigare i nära två decennier själv anställd vid Migrationsverket som bland annat beslutsfattare, har flera gånger tidigare skrivit på den här bloggen. Hon gör det nu igen:

På Migrationsverkets hemsida kan följande läsas:
Lifos- landinformationssystemet fyller 10 år. Lifos är i första hand ett viktigt arbetsredskap för verkets egen personal och innehåller till största delen information om förhållandena i de länder som sökande kommer från.

Jag är ombud för en statslös palestinier från Gaza som fått beslut om utvisning. Migrationsdomstolen skriver i sitt beslut i augusti 2007 att ”verkställighet skall ske till det palestinska området Gaza”.

Jag söker i det ”viktiga” arbetsredskapet Lifos, som Migrationsverkets dokumentsamling heter, vad praxis säger om utvisning till Gaza efter det att Hamas tog över styret i detta område i juni 2007. De senaste praxisbesluten är från mars 2007, alltså från tiden före Hamasstyret.

Hur kan det vara möjligt att Migrationsverket och Migrationsdomstolen utvisar en person till ett område som styrs av en organisation som av EU bedöms vara en terroristorganisation? Sverige vill inte ha en dialog med Hamas. Statslösa palestinier som har sin hemvist i Gaza och som sökt asyl i Sverige borde bedömas vara i behov av skydd eller beviljas uppehållstillstånd på humanitär grund så länge som området styrs av en terroristorganisation.

Kan det vara så att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte har tänkt på att Hamas är stämplad som en terroristorganisation eller kan det vara så att statslösa palestinier med hemvist i Gaza skall nöja sig med att styras, dömas och utbildas av en terroristorganisation?

Birgitta Elfström

14 miljoner för att få 45 invandrare att flytta från Malmö!!!

Nu ska Malmö kommun och diverse statliga myndigheter (=skattemedel) använda 14 miljoner kronor för att få 45 familjer att flytta! 14 miljoner kronor för 45 familjer, det blir ju över 300.000 kronor per familj!

Läs artikel i Kvällsposten här.