• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland: Jutta Urpilainen ny ordförande i sdp

Jutta Urpilainen.
Foto: Riksdagen.

Jutta Urpilainen från Karleby blir socialdemokraternas nya partiordförande. Rösterna föll 218 för Urpilainen och 132 för Erkki Tuomioja i den andra omgången under ordförandevalet i Tavastehus i dag.

Urpilainen tackade ödmjukt för stödet och förtroendet och sade att en ny tid i sdp nu har inletts. Hon underströk att alla åtta som konkurrerade om ordförandeskapet utgör ett lag och att det laget behövs också i fortsättningen.

”Vår signal till finländarna är att sdp nu blir ett öppnare parti som noggrant lyssnar till finländarna och deras vardagliga bekymmer och förhoppningar. Nu går vi till kommunalval och vi ska förverkliga finländarnas drömmar”, sade Urpilainen inför kongressdelegaterna.

Källa: Yle.
Läs, lyssna och se mer här.

Voj öde!

”Voj öde!”, sa Råddjuret när den stora flodvågen kom. Och ”voj öde” säger jag också när jag läser den här insändaren, publicerad i Expressen den 6 juni. Skribenten har alla anledning till oro.

Om medlemmarna stannar kvar i facket och fler går med så blir givetvis facket en stark part på arbetsmarknaden. Facket = medlemmarna, inte facket = pamparna! Utan medlemmar inget fack och inga pampar. Om det finns många medlemmar och facket därmed är starkt kan de skrämma eller förhandla med kraft och få igenom kollektivavtal t.o.m. på enmansföretag, vilket var på tal för några år sedan. ”Kollektiv”(=alltså flera)avtal för en person… Voj öde!

Men eftersom nu medlemmarna flyr facket och knappast några nya strömmar till så menar Jonas Andersson, helt riktigt, att ”det finns en stor risk för att vi kommer att få se ännu fler företag som inte vill teckna kollektivavtal”. Ja, just det – och vad är det som är konstigt med det? Varför skulle någon vilja teckna avtal med en kraftigt försvagad motpart? Finns det inte medlemmar i facket så finns det inte och då är det knappast en part som någon bryr sig om. Då har folket visat att det är inte att vill med i ett fack och ytterligare göda skyhögt avlönade pampar som är så verklighetsfrämmande så klockorna stannar. Och då har arbetsgivarna ingen motpart.

De nuvarande stelbenta, betonghäckiga, gammaldags och pampstyrda facken har spelat ut sin roll. Face the facts, Wanja & Co! Folket, arbetstagarna, skulle må väl av att helt lämna de gamla sjunkande skeppen och börja på nytt på ett mindre rabiat sätt och med nya fräscha idéer; börja bygga nya fack i takt med tiden, moderna fack. Folket, arbetstagarna, skulle säkert kunna tänka sig att gå med i fackföreningar som inte skänker pengar till ett politiskt parti och som inte skapar en massa administrativa system som slår mot de egna medlemmarna. Många vill säkert vara med i en fackförening som väljer ordförande och andra funktionärer utifrån deras passion och glödande vilja att företräda sina medlemmar på ett bra och konstruktivt sätt och som absolut inte ger sig själva fyra, fem gånger högre löner än deras medlemmar har, plus en massa andra pampförmåner.

Ska fackföreningar ha en chans att överleva och existera i det moderna Sverige så måste de byggas upp på nytt: av folket, för folket – prestigelöst, rättvist, roligt, schysst. Det är min åsikt.

Finland: stor konkurrens om ordförandeposten i sdp

Läs en tidigare bloggning i ämnet här.

Socialdemokraterna väljer ny ordförande på partikongressen i dag. Sex personer tävlar om posten. Kandidaterna är Erkki Tuomioja, Jutta Urpilainen, Tarja Filatov, Miapetra Kumpula-Natri, Johannes Koskinen och Ilkka Kantola.

Jouko Skinnari och Kimmo Kiljunen drog sig ur kampen i går. Pia Viitanen meddelade redan tidigare att hon trots allt inte ställer upp i valet.

Så rapporterar Yle. Och ja, mantalar om att sex personer tävlar om ordförandeposten – alla uttrycjer tydligt att de verkligen vill leda sdp och anger varför just de skulle vara det bästa valet.

Jag har blivit trädgårdstomtefrälst!

Den här vattenbrynstomten
tänker jag kalla Ragnar.

Jag vet inte varför, men jag har blivit galet frälst på trädgårdstomtar! Ha ha ha ha ha ha! Jag tror det har lite att göra med att F berättade en osannolik historia om sina ben som… ja, det var något i hans lätt absurda men jätteroliga berättelse som slog an en sträng i mitt trädgårdstomteinre och så blev jag TTF (TrädgårdsTomteFrälst). Och det trots att min egen trädgård bara är en balkong där ett bord, några stolar, lite blommor och jag trängs tillsammans med en enorm indisk porslinselefant som jag fått av Armend och Fatmire, och vi knappast har plats för mer än högst en eller… nåja, kanske högst två trädgårdstomtar.

Men i min drömträdgård vimlar det av alver och tomtar och väsen av alla de slag. Och just idag skulle jag, om jag hade en trädgård som sträckte sig ner till en klippstrand, låta vattentomten Ragnar sitta där och plaska, precis som han gör på bilden. Och så skulle Felix få flyta runt lite planlöst i sin livboj medan ankan Tilda vankade omkring och kvackade, grodan Sverker hoppade högt och kväkte och paddan Conny mest bara paddade sig och kanske kväkgrymtade lite då och då. Vilken idyll i trädgårdstomteland!

Här kan man hälsa på flera tomtar och stifta bekantskap med bland andra snarkande Knut, polisen Vilgot, smederna Reidar, Halvar och Esbjörn, Majvor med blommorna, coola Sandra och häxan Agda. De kommer att gästspela här på bloggen i framtiden, kanske som illustrationer till dagshändelser eller för att porträttera någon offentlig person eller kanske bara som sig själva. Man vet aldrig så watch out!

Grattis, Sverige!

Idag är det Sveriges nationaldag. Jag vet inte riktigt vad ni firar och varför er nationaldag infaller just idag. Det är väl inte så att ni firar att ni blev av med Finland 1809? I så fall undrar jag vilka som har större anledning att fira..

Oavsett vad ni firar och varför ni firar just idag, den 6 juni så säger jag: GRATTIS, SVERIGE!

Läs mer på sajten Rikskommittén Sveriges Nationaldag.