• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Om Migrationsverkets svårbegripliga beslut

Shohreh som sökte asyl år 2002, är ensamstående och ogift mamma. Arvin är hennes son, 4,5 år gammal och född i Sverige. De ska utvisas. Till Iran. Där det, enligt Migrationsverket, går alldeles utmärkt att vara en ogift kvinna med barn utanför äktenskapet, och där det kommer att fungera utmärkt för Arvin som aldrig ens har satt sin fot i landet. Inga problem. Det strider inte mot ”barnets bästa” så som det talas om i FNs barnkonvention att sända ett barn till ett land som Iran, där sharialagen visserligen hänger som ett svärd över människors huvuden, men där barnet med sin ogifta mamma kommer att kunna leva ett gott liv. För det vet Migrationsverkets kunniga och rättrådiga handläggare och beslutsfattare som med osviklig rättskänsla och glasklar logik skriver:

Den åberopade grunden för att det skulle föreligga skyddsbehov, d.v.s. att Shohreh fött ett barn utom äktenskapet, har redan prövats och utgör inte en ny omständighet. Åberopad skriftlig bevisning utgör bevisning till styrkande av en redan prövad omständighet.

Kan någon förklara det här för Arvin, som tidvis varit placerad i fosterhem här i Sverige för att hans mamma inte orkat ta hand om vare sig honom eller sig själv? (Han är just nu tillbaka hos sin mamma).

Och kan någon förklara för A, asylsökande från Etiopien och sambo med B, eritreansk medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige, varför och hur det är i hennes åttamånaders babys bästa intresse att hon utvisas till Etiopien och därifrån ansöker om att få återförenas med sin make och sitt lilla barn? Barnet, som är eritreansk medborgare och har beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige, kan inte följa med henne och hur länge hon tvingas leva åtskild från man och barn vet ingen. Hon kanske aldrig ens får tillstånd att lämna Etiopien, att få utresetillstånd därifrån är ingen självklar sak. Kan någon – gärna på Migrationsverket – förklara varför man inte använder sig av de undantagsmöjligheter som finns i utlänningslagen i detta fall? Nej, för där har man bestämt sig för att inte heller utvisning av en mamma till en baby strider mot vad som stadgas i FNs barnkonvention om ”barnets bästa”:

Mot bakgrund av det redovisade finner verket, vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i ärendet, att det faktum att du nu har ett barn och en sambo i Sverige inte, enligt lagens mening, medför att det kan anses föreligga hinder mot att verkställa ditt avvisningsbeslut. Det har vidare, enligt Migrationsverkets uppfattning, inte heller i övrigt framkommit några sådana nya omständigheter som medför att det föreligger verkställighetshinder. Förutsättningarna för att bevilja dig uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen är därmed inte uppfyllda.

”Hej då, min lilla baby! Mamma måste åka nu och lämna dig här. Om vi har tur kommer jag tillbaka när du är 1,5-2 år och har vi otur så ses vi inte mer.”

%d bloggare gillar detta: