• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Hur kan allt bara få fortgå?

Ett litet urval av mina texter om asylområdet – från 1 april till 3 augusti 2008 – har jag lagt upp här, i form av ett Word-dokument. Det är viktig läsning, där finns dels en kort presentation av texterna; dels en länk direkt till varje text.

Mycket av det som miggor och asylsökande har berättat för mig genom åren och som jag bara berättat en bråkdel av här på bloggen, är fullständigt horribelt.

Jag har gjort vad jag kunnat för att väcka dem som har ansvaret och makten: Migrationsverkets generaldirektör och andra i Migrationsverkets ledning och styrelse, justitiedepartementet som är ansvarigt för myndigheten Migrationsverket, riksdagsledamöter, andra medier. Jag skriver kontinuerligt, jag skriver rakt och jag skriver tydligt. Jag skriver utan egen vinning och jag skriver av en enda anledning: för att jag tycker att rätt ska vara rätt så långt et någonsin är möjligt.

Men hur hemska historier som än dukas upp så verkar det inte som om någon bryr sig. Det märks i alla fall inte. Och märks det inte, då räknas det inte heller.

Inte ens när barn är inblandade och far illa händer något. Inte när ”klargörande beslut” blandas ihop med ”vägledande beslut”. Inte när ensamstående mammor med barn födda i Sverige utvisas till Iran eller när kriminella asylsökande trots beslut om utvisning – efter att ha fått strafflindring just för att han ska utvisas (!!!) – släpps ut på gatan efter avtjänat straff. Eller när man återsänder statslösa personer till Irak. Eller äkta kristna konvertiter (alltså inte lurendrejare som låtsas konvertera här) till strikt muslimska länder. Och ingen verkar heller bry sig om (tillräckligt för att agera) invasionen av människor med falska historier, falska identiteter, falska handlingar, falska nationaliteter: ”irakier” som inte alls är irakier, ”somalier” som aldrig satt sin fot i Somalia etc, etc, etc i det oändliga. Även om kanske någon bryr sig och tycker att: ”Oj, oj,oj, det var illa!”,händer ingenting synligt eller märkbart.

Att barn används som några miggor har beskrivit de senaste dagarna är droppen som får bägaren att rinna över för mig. Det måste väl finnas någon/några/några i Sverige som klarar att få ordning på asyleriet???!!! Någon som orkar bry sig om barn som tagits från sina föräldrar och tvingats följa med främmande människor (främmande för barnen även om de skulle vara bekanta till familjen) till ett främmande land enbart som ”ankare” för skrupellösa människor som använder barnen för att själva få uppehållstillstånd?

När tar det här slut? När blir Sverige den rättsstat man försöker lura i det inte fullt så lättlurade folket att det är? I det sammanhanget passar det förresten bra att titta på Henrik Alexanderssons (ja, just han som JK-anmäldes för att han lagt ut listor över FRA-spanade på sin blogg!) dokumentärfilm Rätten och rättvisan!

© Merit Wager - gäller alla mina texter.
Texterna får givetvis citeras med angivande av källa.

Finland: Faces-festivalen till Irak nästa år

I år har hela Billnäs ”ockuperats” av Faces-festivalen och nästa år är målet att ordna en festival i Irak. Det berättas i en artikel i Hufvudstadsbladet, illustrerad med en härlig bild av Heikki Attila, mannen med rastaskägget de midjelånga småflätorna, som besökt festivalen i tio år!

Jag ler för mig själv när jag läser det och tänker: ”Så typiskt finländskt”! Jag har svårt att tänka mig att det skulle sitta några människor i Sverige och planera för en festival i Irak nästa år. Knappast. Det är för faaaaarligt för svenskar.

”Vi börjar med Kurdistan som är lugnare, men målet är att den ska omfatta hela Irak”, säger Faces festivalchef Börje Mattsson, som i juni besökte Irak för att diskutera planerna.

Det händer alltid något – också i det lilla livet

En stor, JÄTTEstor mås attackerade min kanelbulle där jag satt i solen på en servering vid Nytorget häromdagen. Den bara kom störtande som en missil – SVISCH – och så var den kanelbullen borta. Innan jag hann blinka ens. Det händer alltid något så fort man sticker näsan utanför dörren…

Och när jag var ute och gick, bland annat för att ta en kopp kaffe på Wayne’s Coffee på Götgatan, så gick jag förbi den lilla parken vid Tjärhovsgatan, snett mittemot Katarina brandstation. Och där låg den här mannen och vilade sig i en ställning som inte såg så där alldeles bekväm ut. Men när jag frågade om jag fick ta en bild av honom (och han sa ja) och om det inte var lite obekvämt att ligga så där, så sa han att det var både skönt och bekvämt. I exakt just den ställningen. Ja ja, så kan det vara. Man ser alltid underliga saker så fort man sticker näsan utanför dörren…

En migga: ”Mer om att asylsökande lånar barn.”

Med anledning av min bloggning den 2 augusti med rubriken Asylsökande ”lånar” barn, kommer idag den här fruktansvärda informationen från en annan migga:

Jag läste just om miggan som skrev om kvinnan som ”lånat” ett barn. Till detta finns många orsaker. En av de värsta jag känner till är att en vuxen person erbjuder sig att ta ett barn från en familj till Sverige, som sitt eget. Motprestationen är att barnets riktiga familj ska betala resan åt den vuxne. Föräldrarna kommer aldrig att ha råd att åka båda två och nu räddar de i alla fall ett barn.

Eftersom ett barn är inblandat så blir det garanterat PUT på grumliga (icke)asylskäl. Så hamnar barnet hos en person som använt det för egen vinning och som inte alls har någon lust att ta hand om det. Eftersom barnet i Sverige registreras som barn till den som tog hit det så blir det aldrig aktuellt med tillstånd på anknytning för föräldrarna. Jag vet inte hur vanligt detta är, men det är säkert inte ovanligt.

© Denna blogg.

Några lästips

Bland annat:
Om 17-åringar som är 35…
Apropå 17-åringen som man trodde var 35…
Apropå de ensamkommande “barnen” igen
Sverige ÄR dårarnas paradis!
Italien och asylsökande
Italien vs Sverige
Nya sätt att lura sig in i Sverige
Illustration till det jag alltid talar om: att det är svart OCH vitt på asylområdet!
Detta är väl inte heller något att bry sig om…
Finländarna har gjort en fact finding resa till Irak, del 1
Faaaaarligt för svenskar
Aylsökande ”lånar” barn
Och mycket, mycket annat under kategorirubriken Asyl&Migration i vänsterspalten.
Dessutom t.ex.:
Nya mödomshinnor ska inte bekostas av skattebetalarna!
”Alla arbetare ska kunna göra en klassresa
Nya läsupplevelser får man genom Jag läser andras bloggar del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5 och texterna under kategorirubriken Be my guest. Under Be my guest finns hittills 71 gästinlägg.
Det finns just nu 4.143 inlägg på min blogg, skrivna sedan den 5 maj 2005. Det är i genomsnitt 3,5 inlägg per dag under 3 år och 3 månader.

Min gamla danslärare Åke Blomqvist

För många decennier sedan gick jag i Åke Blomqvists dansskola i Grankulla. Föga anade jag då, att min danslärare Åke, som fortfarande är aktiv som danslärare, en gång i framtiden skulle bli världskänd. Så här skriver Hufvudstadsbladet om honom:

Han är inte bara danslärare och domare vid tangomarknaden i Seinäjoki. Allra mest känd är nog Åke Blomqvist för sina discosteg på nätsidan Youtube

Det tillkommer ständigt nya remixer av Åke Blomqvists dansvideo och en av de senaste är gjord av det brittiska bandet Arctic Monkeys. Även Daft Punk har en egen variant, liksom metalfansen som har en egen finsk discoversion på Youtube. Men att mannen i ursprungsvideon heter Åke Blomqvist är okänt för många tittare.

Läs hela artikeln i Hufvudstadsbladet här. Och se videon, som finns i massor av varianter på YouTube! I IltaSanomats video gör Åke Blomqvist comeback ca 28 år senare! Desssutom: Åke Blomqvist håller än idag dansskola, läs här.