• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Nuris och Jennys bok

Välgörarna är en spänningsroman om journalister som jobbar dygnet runt för att hitta sanningen bland gömda källor, skumma biståndsbutiker och ekonomiska brottslingar. Följ med på en resa i en värld där krig startas med ett handslag och ett Sverige där de flesta helst vill ”gå på semester”.

Så presenteras den på Norstedts sajt, boken som Nuri Kino och Jenny Nordberg (som är lite grann av en kollega: hon skriver liksom jag kolumner i SvD) har skrivit tillsammans och som kommer ut i oktober.

Det kommer säkert att uppmärksammas på olika håll och jag skulle genast gå och köpa boken om det inte var så att min gode vän Nuri helt säkert kommer att vilja ge mig ett ex. Jag ser med spänning och intresse fram emot boken som skrivits av två personer som båda är enastående journalister och skribenter och som, var för sig, har en massa erfarenheter och insikter som de här delar med sig av.

Här är en länk till Nuri Kinos blogg och här kan man läsa Jenny Nordbergs kolumner i SvD!

En vän sa till mig:

”Om en vecka eller två tar medierna också upp det du skrivit om på din blogg om att asylsökande inte kommer till utredningarna. Precis som de tagit upp flera andra avslöjanden som bara fanns här”.

Det är okej för min del. Fast det vore ju klädsamt om de någon enda gång kunde ange var de har hittat uppgifterna och inte låtsas som om de har kommit på dem själva…

Idiotmeddelande på min telefonsvarare

Idag fanns ett meddelande på min telefonsvarare som löd så här

Hej, jag heter X (jag vill inte skriva ut namnet)! och ringer från Föreningen ofödda barns rätt att vägra värnplikt. Jag undrar om du vill ge ett bidrag?

Yeah! Right!

Allt fler asylsökande gömmer sig, rapporterar Ekot

Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot rapporterar idag om det som är väl känt sedan åratal: att massor av asylsökande som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd inte lämnar landet utan gömmer sig i Sverige. Det nya är – enligt Ekot – att ännu fler gömmer sig, men själva fenomenet att människor vägrar efterleva myndighets- och domstolsbeslut är alltså gammalt. (En större nyhet och ett bland allmänheten okänt fenomen är det som en migga berättar om här på bloggen i inslagen Asylsökande kommer inte till asylutredningar – del 1 och Asylsökande kommer inte till asylutredningar – del 2).

På inget annat område i samhället kan människor själva välja att strunta i domstolsbeslut. Att man kan göra det på det sätt som sker på asylområdet i Sverige är ohållbart och betyder att allt det enormt tids- och skattemedelskostande arbete Migrationsverket och Migrationsdomstolen lägger ner för att fatta beslut – som enligt lagen ska vara individuella! – är onödigt eller förgäves. Sverige lyckas inte få respekt för sina lagar och de som gömmer sig och vägrar lämna landet lär sig att det går bra att göra som man vill, det händer ändå inget. Och så frodas ohälsa, svartjobb, utanförskap – ett parallellsamhälle har vuxit fram som blir allt större och allt mer ohanterligt.

Alla de (asylsökande, organisationer, enskilda hjälpare) som kritiserar kravet på att lagen ska följas och att de som fått avslag ska lämna landet och som alltså inte accepterar beslut som fattats av en myndighet och en domstol måste vara tydliga med vad de vill. För vad de de facto vill är ju att vi ska ha helt fri och kravlös invandring. Eftersom det är en sådan totalt fri invandring som de i själva verket vill ha, måste de tala om det och arbeta för det på alla plan.

OBS! Jag, som själv varit ombud för hundratals asylsökande vet mycket väl att Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte alltid fattar rätt beslut. Långt ifrån alltid. Och att felaktiga, negativa beslut kan få ödesdigra följder för dem som sökt asyl. Men att PUT (=permanent uppehållstillstånd) beviljas felaktigt är också vanligt och bevisas bland annat av att många människor omedelbart reser hem och hälsar på när de har fått PUT. Då finns inte längre de fruktansvärda hot som man påstått fanns vid asylansökan, då är det inte alls omöjligt att resa hem igen.

Det här är mycket svåra frågor att hantera och att diskutera. Alla har åsikter, alla drar åt olika håll. Men hur det än är med det, så måste man ändå ha en ordning i en stat där beslut fattade enligt gällande lagar ska respekteras och gälla. Och idag har Sverige inte fri invandring. Det innebär att de människor som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska lämna landet. Det innebär också att Migrationsverket och Migrationsdomstolarna ska ha de främsta och mest kunniga personerna på poster där man fattar beslut om människors liv och framtid så att besluten blir så korrekta som möjligt. Man måste också inse att det alltid, oavsett hur duktiga och kunniga beslutsfattarna än är, finns risk för felaktiga beslut. Det sker också inom rättsväsendet i övrigt att oskyldiga döms. Det är inte acceptabelt, men det är trots det ett faktum som aldrig helt kommer att kunna undvikas.

Antingen måste Sverige införa helt fri invandring och låta alla – unga, gamla, arbetsföra, abetsoförmöga, sjuka, friska – komma hit på sina egna villkor. Eller också måste utlänningslagstiftningen respekteras och man måste lägga kraft bakom beslut som fattats i laga ordning och se till att de som fått avslag i flera instanser lämnar landet.

En migga om asylsökande som inte kommer till asylutredningar – del 2

Läs först Asylsökande kommer inte till asylutredningar – del 1.

En migga berättar (forts):

Det är inte så att 30 procent av alla asylsökande uteblir alltid och överallt. Men vi gjorde mätningar under några veckor och då var det 30 procent som uteblev. Detta är ett välkänt problem inom verket.

Barnfamiljerna uteblir sällan. Personer från länder där chansen till uppehållstillstånd är ganska stor uteblir mer sällan än andra. Män uteblir oftare än kvinnor. Även om just alla mina uteblivna sökande har varit kvinnor.

Det känns frustrerande för oss på verket. Vi har förberett oss, läst på om landet/länderna och ställt in oss på att träffa fyra sökande under en vecka och tre av dem kommer inte. Vår arbetstid går till spillo liksom biträdets och tolkens, eftersom båda inställt sig.

Om det är så att den sökande har blivit akut sjuk, råkat ut för en olycka eller liknande är det givetvis ursäktligt att de inte kommer till MIgrationsverket. Men så är det inte någonsin. De sökande struntar helt enkelt i att komma till oss och därav kan man väl inte dra någon annan slutsats än att de inte är flyktingar, ens i sina egna ögon

Vi kommer inte någonvart med detta förrän lagen ändras, det vill säga när muntlighetskravet tas bort. Självklart måste vi som myndighet erbjuda en asylsökande tillfälle att träffa oss och lägga fram sina skäl för oss och bereda honom eller henne tillfälle att utveckla sin talan. Men om han eller hon inte nappar på vårt erbjudande då? Utan uteblir gång på gång på gång och inte vill visa upp sig själv och ange sina skäl för att de sökt asyl, vad gör vi då?

Som det är nu kan vi inte göra ett dyft. Dessa ärenden samlar bara damm helt enkelt. Därför måste lagen ändras. Eller också måste ansökningsenheterna återta sin tidigare verksamhet och hålla en inledande asylutredning med den sökande.

Det finns även annat som kan försena vår handläggning. I och med att domstolarna nu finns så ställs det högre krav på bevisning från de sökande och allt fler sökande kommer med dokument som vi måste låta översätta och ibland även äkthetsgranska. Äkthetsgranskningen sker via ambassader och kan ta olika lång tid beroende på vilken ambassad det är frågan om. Om vi på verket inte gör detta utan struntar i bevisningen och skriver ett utvisningsbeslut ändå så återförvisas ärendet till oss och vi får börja på nytt igen.

Det ställs högre krav på oss på verket nu jämfört med på Utlänningsnämndens tid. Vi måste tänka mer juridiskt, motivera våra beslut bättre och givetvis sinkar detta också processen. Det tar längre tid, men personligen trivs jag bra med detta arbetssätt.

© Denna blogg.

En migga om asylsökande som inte kommer till asylutredningar – del 1

En migga berättar:

Migrationsverkets handläggningstider blir allt längre och längre. Det kan ha många olika orsaker men låt mig presentera en, mycket vanlig orsak. Vi har ungefär 30 procentig utevaro av asylsökande som kallats till utredning. I och med att det enligt förvaltningslagen krävs muntlig handläggning i våra ärenden så måste vi kalla den sökande på nytt, gång på gång på gång för att kunna fatta ett beslut. Ifall det finns en sökande som vi genast inser är en flykting behöver vi naturligtvis ingen muntlighet. En sådan ansökan har jag beviljat en gång under alla dessa, många år som jag jobbat på verket…

Om den sökande väljer att utebli från vår utredning har vi inte så många maktmedel. Vi kan skära ned dagbidraget, vilket inte betyder ett dyft eftersom de flesta jobbar ändå, vitt eller svart. Häromdagen väntade jag på en sökande som hade blivit kallad till utredning för fjärde gången. Jag hade ringt till henne dagen innan och även bett mottagningshandläggaren att kalla henne till ett möte där hon skulle få biljetter, vägbeskrivningar och en ytterligare uppmaning och tillika en förklaring om varför det var så viktigt för henne att komma till detta möte. Detta hade mottagningshandläggaren gjort på ett perfekt sätt och det verkade som att sökanden var på väg. Förhoppningsfull väntade jag på henne medan biträdet skakade på huvudet och verkade mer pessimistisk.

När vi hade väntat i en timme bad jag tolken ringa till sökandens mobilnummer. Hon svarade glatt men beklagade att hon inte kunnat komma till sin asylutredning nu heller, på denna fjärde gång, eftersom det hade börjat regna så fasligt just när hon skulle ta sig till tunnelbanan och hon hade ju inget paraply! Inte heller hade hon kommit på att ringa till oss om detta förhinder. Just denna sökande, liksom många andra som beter sig på detta sätt, saknar asylskäl helt och hållet vilket naturligtvis är själva anledningen till att de håller på så här.

Jag önskar att vi hade kvar de gamla ansökningsenheterna där man gjorde en initial asylutredning. Som det är nu tar ansökningsenheterna bara upp en asylansökan och frågar lite om hälsan och i bästa fall frågar man också om den sökande har önskemål om offentligt biträde. Sedan får den sökande ett biträde som ska skriva en inlaga inom tre veckor. Inte så sällan ringer biträdena och begär anstånd eftersom den sökande inte brytt sig om att komma till deras kontor för att presentera sina asylskäl. Om den sökande till slut masar sig till biträdets kontor så är det helt och hållet osäkert om han eller hon orkat ta sig till Migrationsverket. Och som sagt var, inget beslut kan vi som myndighet fatta, utan att den sökanden muntligen fått redogöra för sina asylskäl för oss på verket.

Om vi hade haft kvar de initiala asylutredningarna på ansökningsenheterna hade vi uppfyllt muntlighetskravet och i flesta fall kunnat skriva ett beslut, baserat på den den initiala asylutredningen och biträdesinlagan, om en sökande inte brytt sig om att komma till våra utredningar. Förstås kan vi nu också avvisa den sökandes ansökan om han eller hon är avviken. Men våra sökande är inte avvikna, de sitter hemma och är på hugget, de saknar bara paraply.

© Denna blogg.