• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Hovrätten tycker synd om arbetslös brottsling

En ung kvinna grips för narkotikabrott. Hennes kriminella agerande gör att hon döms till fängelse. Det blir en nästan skrattretande dom: tre månaders fängelse. ”Det blir en erfarenhet”, säger kvinnan, som arbetat inom tv med diverse olika uppgifter. ”Jag får ta det”, säger hon också, heroiskt.

TV kan inte längre anlita henne eftersom hon begått ett allvarligt brott när hon befattat sig med narkotika. Då träder hovrätten in och – hör och häpna –mildrar domen, och nu ska hon bara avtjäna en månad i fängelse. Absurt nog uttalar hovrätten att: ”…viss hänsyn bör tas till svårigheter i X:s yrkesutövning”. Läs uttalandet en gång till och tänk efter vad som händer här. Och tänk om kvinnan hade varit sjukvårdsbiträde eller förskolelärare…

En ung kvinna knarkar och köper narkotika på gatan. Hon gör det frivilligt, hon gör det vårdslöst förmodligen för att hon hittills har klarat sig och hon gör det utan att tänk på några följder. Narkotika är förbjudet i Sverige, både att inneha och att sälja. Det vet hon. Men hon köper ändå. Så åker hon fast.

Trots att hon helt och hållet har försatt sig i den situation hon befinner sig i och trots att hon bevisligen har begått ett brott och även erkänt det, så tycker hovrätten att den vill mildra straffet för att hon inte anlitas av tv längre. Som om inte det var hennes eget ansvar och hennes egen skuld!?

OK, fine. Men när Sergej, Carlos, Veikko eller Mohammed har begått narkotikabrott och om de har haft jobb som de nu inte längre får ha kvar, kommer hovrätten att döma på samma sätt när det gäller dem? Eller är det bara personer som jobbat med tv som bedms enligt ovan? Jag bara undrar eftersom lagarna ska gälla lika för alla.

Läs artikel i Aftonbladet här.

Uutiset13

Det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset (som betyder ”Nyheter”) har gått från klarhet till klarhet. Eller i varje fall från kort till längre till ännu längre. Programtid, alltså. För precis 20 år sedan (läs bl.a. här och här) var Uutiset 5 minuter långt. Så småningom utökades sändningstiden till 7 minuter och har sedan varit 9 minuter långt i många år. Men nästan på dagen av den första Uutiset-sändningen i augusti 1988, utökades Uutiset till hela 13 minuter, vilket gör att det nu är ett ”riktigt” nyhetsprogram på samma nivå som t.ex. Aktuellt.

Så här såg det ut minuterna föres premiärsändningen av Uutiset13 den 25 augusti, då nyhetsuppläsaren Olli Hörkkö förberedde sig i studion.

Här är Uutisets hemsida och från den kan man se Uutisets sändningar en vecka tillbaka.

Läsvärt

Texter om asyl & migration under just den kategorirubriken i vänssterspalten.
Adil, den oskyldige uiguren från Guantánamo är (i del 7 finns länkar till alla tidigare texter).
Skolan som köpte ut sin rektor utan anledning men till en hög kostnad (i det senaste inlägget finns länkar till alla tidigare texter). Mer följer snart här på bloggen, när rektorn själv skriver och berättar vad som hände och hur det går till på den skola hon älskade och ville driva på ett hederligt och modernt sätt med stor hänsyn till traditionerna.
Ett halvt ton lägger sig på Sven. Sven dör. Del 1 och Kommentar till ”Ett halvt ton lägger sig på Sven. Sven dör. Del 1”.

Goda självklarheter på DN Debatt

Jag har sagt det i ett decennium, det som migrationsminister Tobias Billström, socialborgarrådet Ulf Kristersson och riksdagsedamoten Elisabeth Svantesson säger på DN Debatt idag. Nämligen att svenskarna är alltför tafatta för att klargöra för asylsökande som får uppehållstillstånd vad som gäller i Sverige. Hur många gånger har jag inte skrivit om det, talat om det, framfört det i alla tänkbara och otänkbara sammanhang! Eftersom det är så självklart. Men få – om någon – har lyssnat och knappast någon har framfört samma sak. Förrän nu. ”Bättre sent än aldrig” passar in här. Men det är mycket, mycket sent som man inser det självklara i att det är bra för alla att människor från helt andra kulturer och system informeras ordentligt om vad som gäller om de ska leva och bo här.

Den hemska omhändertagande- och bidragsförsörjningsinställningen – ”klappa på huvudet”-inställningen – som sedan decennier råder Sverige är och har varit förödande för både nykomna och svenskar. Att inte ställa några riktiga krav, att inte informera om vilka lagar och regler som gäller här, att inte på riktigt kräva att man lär sig landets språk åtminstone hjälpligt har absolut inte gjort att människor har integrerats snabbare och kommit in i samhället i sitt nya hemland. Tvärtom.

I de tre moderaternas artikel i DN konstateras nu bland annat följande självklarheter:

Människan anpassar sig naturligtvis snabbare till rättigheter hon gillar och kan dra nytta av än till skyldigheter hon inte förstår eller ens accepterar.

Människan anpassar sig naturligtvis snabbare till rättigheter hon gillar och kan dra nytta av än till skyldigheter hon inte förstår eller ens accepterar.

Arbetslöshet och bidragsberoende går i arv i generationer. Det urholkar grundläggande värderingar i det svenska samhället, som arbete och egen försörjning, jämlikhet och självständighet. Det göder också de politiska krafter som tror att Sverige mår bäst av att slippa mötet med det utländska.

Den sista självklarheten i artikeln i artikeln lyder så här –

Acceptera och bli accepterad! är en rimligare princip för nykomlingar än ohållbara löften om att bli försörjd av dem som redan bor här. Då ger vi något bestående till de barn vars föräldrar en gång invandrade och drömde om ett bättre liv i Sverige.

Läs hela artikeln här.

Till sist: ”Skäms!” vill jag säga till DN Debatts rubriksättare! Vi som invandrat till Sverige avskyr när ni talar om ”våra invandrare”! Vi är ingens invandrare och det här uttrycket som så länge använts av ”herrefolket” och som nu också DN Debatt för vidare har en obehaglig klang av att invandrare är svaga och behöver tas om hand – ”våra” invandrare som ”vi” måste ta hand om. Den här rubriken står i bjärt kontrast till vad artikelförfattarna säger: ”Men ingen tjänar på en politik där alla invandrare ses som offer – och behandlas därefter”. Jag uppmanar med emfas DN Debatt liksom andra medier att sluta upp att använda det nedvärderande uttrycket ”våra invandrare”. Genast.