Hur kan LO:s ordförande uttala sig så?

I en artikel i tidningen Arbetsliv kan man läsa att Wanja Lundby-Wedin anser att de papperslösas arbete ska bli lagligt. Så här säger hon:

Vi vill göra så mycket vi kan för att hjälpa de papperslösa eftersom vi tycker det är oacceptabelt att människor exploateras på arbetsmarknaden som de gör i dag.
———–
Vi tycker det är fel att det är kriminellt. I stället borde arbetsgivaren som exploaterar papperslösa bära ett straffrättsligt ansvar och kunna ställas inför rätta om så behövs och betala ut rätt lön retroaktivt.

Hur i hela friden kan ett stort fackförbund ha en ordförande som säger sådana här saker??? Varför säger hon inte tydligt i stället:

Vi vill göra så mycket vi kan för att se till att Sveriges lagar efterlevs av s.k. papperslösa eftersom vi tycker det är oacceptabelt att människor utan uppehålls- och arbetstillstånd tar sig i landet och på den svarta arbetsmarknaden, som sker i dag.
———–
Eftersom vi tycker det är fel att det är kriminellt att vistas och arbeta här i strid mot lagen, men vill ha en helt fri och oreglerad invandring, så ska vi arbeta hårt för att ändra lagen. Arbetsgivare som exploaterar illegala invandrare ska ställas inför rätta och bestraffas för att de brutit mot lagen och haft människor utan tillstånd arbetande för dem.

”Fler ska vända tillbaka”

Under rubriken Fler ska vända tillbaka skriver migrationsminister Tobias Billström i Sydsvenskan den 12 september bland annat:

En rättssäker och effektiv asylprövning måste ha ett tydligt avslut. Då finns bara två alternativ:
– ansökan bifalls och personen påbörjar utbildning, praktik eller arbete, eller
– ansökan avslås och personen återvänder till hemlandet.
Ett bifall och ett avslag kan inte tillåtas leda till samma resultat – att den asylsökande stannar kvar i landet. Om personer som får avslag på sina asylansökningar kan välja att ignorera besluten blir asylprövningen överflödig och den reglerade invandringen har upphört. Att inte återvända till hemlandet utan istället gömma sig kan liknas vid att inte acceptera domar på andra rättsområden.

Migrationsministern har till 100 % rätt i det han skriver ovan. Också jag har skrivit här på bloggen – otaliga gånger – om respekt för lagen. Att inte se till att lagar på det här asylområdet respekteras och efterlevs liksom på andra områden, är inte rätt. Det är ett steg mot anarki.

Men – och det är ett stort men – det måste också finnas modiga, raka, självständigt tänkande och framförallt engagerade och kunniga människor på de myndigheter som har att avgöra vilka som har asyl- eller skyddsskäl och vilka som inte har det! Hela processen måste stramas upp ordentligt, medarbetarnas kompetens måste tas tillvara och på Migrationsverket ska de allra kunnigaste sitta i främsta ledet. I Migrationsdomstolen kan man inte ha vilka okunniga och trötta typer som helst – jag har själv varit närvarande vid en förhandling där en av nämndemännen somnade och de andra inte sa ett ord, inte ställde en enda fråga. Och samma sak har förmedlats av andra som varit närvarande i Migrationsdomstolen. Vilket inte betyder att alla är slöa, slappa och likgiltiga utan bara att det inte ska få vara så en enda gång. Somnar man under en pågående asylförhandling så ska man direkt få veta att man absolut inte är välkommen tillbaka!

Alltså: Migrationsministern säger det självklara. Att demokratiskt stiftade lagar ska respekteras och att beslut fattade i laga ordning ska efterlevas.

För att så ska ske måste asylärendena hanteras av kunniga människor som också förstår att de beslut de fattar har livsavgörande betydelse för de människor det gäller, oavsett hur starka eller svaga skäl de har för att få stanna eller inte få stanna i Sverige.

Endast med en klar, tydlig, vaken (!) och så rättssäker asylprocess som möjligt kan man få folk att respektera att Sverige inte är ett La La-land eller en bananmonarki. Och endast så vet vi med 95-98 procentig säkerhet (högre kan man troligen inte uppnå)  att rätt människor får uppehållstillstånd och rätt männskor återvänder för att deras historier och skäl inte räckte för att de ska beviljas uppehållstillstånd.

En migga om att ”ett negativt beslut är inte ett beslut”.

Miggorna har en hel del att berätta. Men deras erfarenheter tas inte tillvara, de har inget forum där de kan föra fram sin kunskap, sina tankar, sina förslag, sin frustration. I media kommer asylsökande ofta till tals, men det enda ställe miggorna gör det är här. Man kan sannerligen tala om obalans och icke-objektiv journalistik på asylområdet i ”stormedierna”!

Så här skriver nu en migga:

Vi följde faktiskt lagen, den som inte fick kallas ”amnesti”, det hade ju stiftats en ny lag. Enligt vilken man fick PUT (uppehållstillstånd) om man hade lyckats gömma sig i Sverige och om man hade barn som var typ fyra år eller äldre. Om man oturligt nog var barnlös eller om barnen var för små så fick man inte PUT oavsett hur länge man hade gömt sig.

När det gäller lagbrytare så har vi på Migrationsverket faktiskt möjlighet att anmäla varenda asylsökande till polisen om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter till oss (ljuger, alltså). Om vi följde den här bestämmelsen skulle polisen drunkna i våra anmälningar och det skulle behövas nya fängelser. Redan nu har polisen problem p.g.a. att vi börjat anmäla falska handlingar. I synnerhet när det gäller dem som kommer från Irak.

Så, förlåt mig om jag inte kan se allvaret bakom en jakt på papperslösa när man jämför med dem som har falska papper och som befinner sig i asylprocessen år efter år. De papperslösa jobbar i alla fall vilket inte kan sägas om alla våra asylsökande veteraner.

Fast nu är jag orättvis, många av dem jobbar också, särskilt efter att deras ärenden preskriberats därför att de ”inte har pass” och inte kan tas emot i hemlandet. Då börjar vi på nytt med hela processen. Inga nya asylskäl har tillkommit, möjligen har man konverterat, men här i Sverige måste den sökande få bo. Varför? Därför att man bott här de senaste åtta åren och man har vänner här nu och man mår psykiskt illa av den här ovissheten ifall man ska få tillstånd eller inte. Även om man redan år 2002 fick veta att man inte får tillstånd av Utlänningsnämnnden. Ett negativt beslut är nämligen inte ett beslut, enligt de asylsökande…

© Denna blogg.