Mauricio Rojas

Jag har haft den stimulerande förmånen att jobba en del med Mauricio Rojas, bland annat riksdagsledamot för folkpartiet. Det var han som tog initiativ till Medborgarnas flyktingombudsman, något som jag sedan var i drygt fem år. Han och ett antal andra andra intresserade och kunniga personer utgjorde medlemmarna i vår sammanslutning och genom åren (oktober 2002 – november 2007) gjorde vi mycket som fick betydelse på asylområdet.

Mauricio Rojas har fått utstå en hel del spott och spe (men förstås också fått positiva reaktioner) under sina år i Sverige. I ett land där man ska vara lagom och smälta in samt som en självklarhet omfatta konsensus och kollektivism (också inom borgerligheten), har han varit en främmande fågel. Men han har stått fast och tydlig för sina åsikter hur hårt det än blåst från avundsjuka, missunnsamma eller bara ogillande personer runt honom i riksdagen och i samhället i övrigt.

Nu har Fredrik Malm, Mauricio Rojas riksdags- och partikollega, skrivit en artikel på Newsmill där han säger att han ”ångrar mobbningen mot Rojas”! Det hedrar Fredrik Malm att han oförblommerat erkänner att det just handlat om mobbning. I artikeln, som publicerats på sajten Newsmill, skriver Malm bland annat:

”För några år sedan krävde jag hans avgång. Idag har jag förstått vidden av hans gärning. Få personer har tillfört svensk samhällsdebatt och svensk politik så mycket som just Mauricio Rojas.”

Läs Fredrik Malms artikel här.

Nu flyttar Mauricio Rojas till Madrid för att tillträda en post som rektor där. Jag kommer att sakna honom och hans närvaro i Sverige och ansluter mig till Fredrik Malms slutmening i artikeln på sajten Newsmill:

”Jag kan inte låta bli att känna att den här flytten också är ett fattigdomsbevis för Sverige.”

Christian Irjalas underbara bilder!

Vill ni se riktigt vackra bilder så titta här!

Finland: Studentskrivningarna har börjat

I Finland har höstens studentskrivningar har börjat. Det första skriftliga provet var som vanligt modersmålsprovet i textkompetens. Läs – och testa om du skulle klara det – här! ( Och här finns en av flera tidigare bloggningar om studentexamen i Finalnd)

Här finns Studentexamensnämndens information till examinanderna (alla som slutar gymnasiet och ska försöka ta studentexamen), och här finns poänggränserna för olika betyg. Listan över examensavgifter m.m. finns här.

Studentexamensbetyget
Examinanden får sitt studentexamensbetyg vid det examenstillfälle när den har genomgått och fått godkänt på alla de obligatoriska proven. På betyget skrivs in vilka obligatoriska prov och extra prov examinanden har avlagt, nivån på enskilda prov och vitsord. Vitsorden och de poängtal de svarar mot är följande:

laudatur (L)…………………………….7
eximia cum laude approbatur (E)….6
magna cum laude approbatur (M)…5
cum laude approbatur (C)…………..4
lubenter approbatur (B)……………..3
approbatur (A)…………………………2
improbatur (I)………………………….0

Vitsorden fördelar sig ungefär på följande sätt i ett ämne:

Finland: Främmande kulturer avmystifieras i skolan

Omkring åttio barn med annat hemspråk än finska eller svenska går i någon av de svenska lågstadierna i Helsingfors. Likt en minoritet bland minoriteten speglar de framtiden.

Så börjar en artikel i  Hufvudstadsbladet med rubriken Pilotprojekt i svenska skolor ger stöd åt invandrarbarn. Med ”svenska” menas här finlandssvenska skolor i Finland. I artikeln berättas bland annat:

Man räknar med att barnen i de svenska (svenskspråkiga, min anm.) skolorna i stan representerar drygt tjugo olika språk. Det är fråga om sjuttio åttio barn.

I Blomängens lågstadium ordnar man med hemspråksundervisning i bland annat bulgariska, kurdiska, engelska och spanska. Skolan satsar i år på det Mångkulturella feståret som firas både höst- och vårterminen.

Syftet är att avmystifiera främmande kulturer, traditioner och religioner och lägga grunden för tolerans och kunskap. Det blir workshops, temadagar och så ska man uppmärksamma traditioner som finns representerade i skolan.

Det betyder att eleverna firar genom sagor, matlagning och sång den islamska Eid-al-Fitr festen, luthersk jul, judisk Purim, katolsk Maria Bebådelse och ortodox påsk.

Kommentar: Det är sunt att alla barn lär sig om alla religioner och alla traditioner. Och att verkligen alla barn är med och inte ”befrias” från lektioner som handlar om andra traditioner än deras egna.