Stickeria

Här är garnet jag stickar en lång, lång halsduk av.

Ibland blir man trött på allt. Alltså på samhället och samhällsproblem och allt som man tvingas förhålla sig till hela tiden, vare sig man vill eller inte. Så ibland är det dags att skapa sig ett litet eget utrymme som man liksom karvar ut ur dygnets 24 timmar. Och vad ska man göra då, som är avkopplande och får en att glömma allt annat? Jo, starta en liten ”stickeria” och börja sticka! Gärna halsdukar, så att man slipper tänka och räkna varv och maskor och sådant. Bara sticka räta maskor hela tiden tills det blir en lagom lång halsduk. Och då i färdigt tvåfärgat garn så man slipper ha nystan i olika färger att hålla reda på. Och stickor nr 10.

Seriösa och viktiga krav från en migga

En migga uttrycker självklara krav som allmänheten förmodligen tror redan är uppfyllda. Det är de inte. Så här lyder miggans krav:

Ledningen måste låta oss att göra ordentliga utredningar både när det gäller asyl och tillstånd och inga snabbprocesser ska tillåtas, vilket land det än gäller.

Snabbprocessen när det gäller Irak, det så kallade Aihias (Flen-projektet), har inte heller visat sig framgångsrik.

DNA-test måste göras på alla somaliska barn som ansöker om UT (uppehållstillstånd) på anknytning eftersom inget av dem har id-handlingar. Det blir knappast billigare för samhället att barn tas om hand av socialtjänsten när det sedan visar sig att de inte har några föräldrar eller anhöriga i Sverige. Det är också dyrt för samhället att starta en process om PUT-ÅTK (återkallande av permanent uppehållstillstånd) när tillstånd getts för slapphänt och på lösa grunder.

© Denna blogg.