Gilla läget – om att ta seden dit man kommer

Birgitta Elfström, jurist och tidigare beslutsfattare på Migrationsverket berättar lite om sin senaste resa till Israel och Palestina och skriver nedanstående också med anledning av den brist på respekt två av de kvinnliga medverkande i Halal-tv visade Carl Hamilton när de vägrade ta honom i hand när de hälsade, d.v.s. vägrade visa den självklara respekt för de seder och bruk som existerar i det land man befinner sig.

Jag är nyligen hemkommen från en spännande och intressant studieresa till Israel och Västbanken med en grupp svenskar. På programmet stod möten med politiker, religiösa personer och givetvis många besök på historiska och religiösa platser.

Ett av besöken var hos sheikh Raed Salah i den israeliska arabiska staden Umm el Fahm i norra Israel. Av respekt för sheikhen sträckte jag inte fram min hand för att hälsa eftersom jag vet att han inte tar kvinnor i hand. Jag täckte mitt hår med en schal och tog strumpor på mig trots värmen. Inte vid något tillfälle kände jag mig diskriminerad eller sexuellt trakasserad av att inte få ta honom i hand och inte få visa mitt hår. Jag respekterar uppförandekoderna i staden.

Vid ett annat tillfälle då jag besökte en religiös man i södra Libanon blev jag uppvaktad med en fin present. Spontant började jag att krama mannen men då rusade hans hustru fram och sa ”do not touch my husband”. Jag har förmånen att varje år i Sverige få träffa en familj från Saudiarabien. Kvinnan bär guldmask för ansiktet och tar inte min man i hand. Då jag besöker kyrkor i Mellanöstern täcker jag håret med en spetsschal.

Det gäller att gilla läget…..

Apropå att folk vägrar ta andra i hand när de hälsar

I de märkliga programmet Halal-tv vars syfte, mening och mål är höljt i dunkel (i varje fall för mig), vägrar två av de tre kvinnorna som medverkar, ta män i hand när de hälsar. Efter Carl Hamiltons utbrott över detta, har många tagit till orda genom artiklar och kommentarer, bland annat på Halal-tv:s sajt och på Expressens Fjärde Sidan i samband med en artikel med rubriken Det är inte fel att skaka hand. I ingressen till den artikeln kan man läsa:

Det är ovanligt att muslimer vägrar ta i hand”, enligt Malmöforskaren Pernilla Ouis, 43, med bakgrund som konvertit till islam. ”Att inte ta i hand kan knappast tolkas som något annat än ett aktivt avståndstagande mot en annan person. Det är också en obehaglig sexualisering av människor i triviala vardagssituationer.”

Hon skriver också:

Vanligtvis kritiseras den så kallade heteronormativiteten, men när minoriteter uppvisar dessa normer och ett patriarkalt förtryck, då accepteras detta i mångkulturalismens namn.

Självklart ska man anamma de umgängesformer som är gängse i vardagen i det land man valt att komma till och, som i fallet med de tre kvinnorna i Halal-tv: som man är född i. Det handlar om att visa respekt för andra och att, som så många säger på olika kommentars- och chatforum: ta seden dit man kommer. Flyttar jag till Saudiarabien får jag ta på mig en heltäckande abaya och jag får också lära mig att jag inte ska ta andra i hand (män). Självklart respekterar jag det och kräver inte att få gå i kort kjol och mer eller mindre urringad topp, och stövlar inte fram och tar de män jag möter i hand.

Det handlar om respekt! Det är ju ett av de viktigaste orden bland många invandrare. Men respekt är inget man kan kräva, respekt måste man göra sig förtjänt av. Och bäst gör man det kanske genom att respektera den kultur och de människor som finns i det land man själv eller ens föräldrar har invandrat till. Är det kränkande, rasistiskt, främlingsfientligt eller något annat negativt i någons ögon att tänka så? I så fall: varför?