Läs mina texter om tvångsomhändertagande av barn

Lyssna på inslag i Studio Ett i Sveriges Radio den 19 november om fosterhem och fosterbarn för trettio år sedan och om en antologi som kommer ut idag: Det var inte jag som gjorde fel. 14 personer som var fosterhemsplacerade som barn medverkar i den och berättar om sina öden.

Och läs mina reportage och berättelser om fruktansvärda, autentiska, nyligen inträffade misshanteringar av barn och föräldrar under kategorirubriken Tvångsomhändertagande av barn i vänsterspalten.

Egenföretagare är också människor

De styrande måste snart börja förstå att man inte kan behandla en grupp människor som arbetar hårt och försöker försörja sig själva som om de var mindre värda än alla andra. Att också egenföretagare – även kallade ”enskilda näringsidkare” – är människor. Människor som emellanåt behöver lite semester. Som inte kräver fem veckors betald ledighet plus semesterersättning som löntagarna men kanske tycker att  ynka två veckor ledigt per år inte är en orimlig önskan. Vilket i dagens läge bara är en dröm för väldigt många  egenföretagare.

Egenföretagare behöver ha rimliga möjligheter att försörja sig på sitt arbete om de t.ex. jobbar 12 timmar om dagen i sin kemtvätt eller tobaksaffär. Eller med något annat. Vilket de inte har idag. Och om de blir sjuka borde de ha åtminstone ungefär samma rätt som löntagare, vilket de inte på långa vägar har idag: egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst beräknas nämligen på deras nettolön, inte som för alla andra på bruttolönen. Dessutom dras skatt på den sjukpenning som beräknats på nettolönen…

Läs mer på egenforetagarna.se!

VÅGA!

VÅGA! Så heter en ny, inte alls pretentiös och märkvärdig bok. Den är skriven av Signhild Arnegård Hansen, sexbarnsmamman som vid 30 års ålder tyckte att hennes familjesituation var ohållbar. Hon hade då en son som var multihandikappad samt två blöjbarn och hade fullt upp med dem och hon och hennes make hade också fullt sjå med att sköta alla kontakter med specialistläkare etc, och samtidigt sina jobb.

På baksidan av hennes bok kan man läsa att:

Lösningen blev att våga. Signhild Arnegård Hansen och hennes man startade ett företag i en bransch de inte kände till, på en plats långt bort från där de bodde. Men de hade en idé som de trodde på. Svenska Lantchips är idag ett tillväxtföretag som har produktion i flera länder, däribland USA och Japan. Det som började i ett övergivet mejeri i Dalsland har löst en sexbarnsfamiljs vardag och fört henne till ordförandeposten i Svenskt Näringsliv.

Signhild Arnegård Hansen skildrar den omvälvande samhällsutveckingen mellan 1968 och 2008. På bokens baksida sägs att den är ”en engagerad samtidsbeskrivning med en klar vision för framtiden.” Och:

Hur får vi fler att våga? Och vad måste vi som land våga ta itu med? Detta är frågor som kräver ett svar i globaliseringens tidevarv. Följ Signhild Arnegård Hansens berättelse om ett företagaräventyr som fortfarande bara har börjat, och ett Sverige där möjligheterna är oändliga – om vi bara vågar ta steget.

”Till Merit! Givande läsning önskar Signhild”, har författaren själv skrivit i mitt ex. Det tror jag att det bli: givande läsning!

Finlands finansminister bäst i Europa

Finlands finansminister Jyrki Katainen har av den brittiska finanstidningen Financial Times valts till Europas bästa finansminister. Han betecknas som solid och trygg.

Finland utgör ett stabilt ekonomiskt undantag i Europa, konstaterar Financial Times.

Förutom att Jyrki Katainen (saml) är finansminister i ett Finland som i motsats till de flesta andra europeiska länder väntas prestera ett budgetöverskott nästa år berömmer Financial Times honom också för att vara hård vid behov och rakt på sak.

Här är de fem bästa av 19:
1. Jyrki Katainen, Finland
2. Peer Steinbrück, Tyskland
3. Jean-Claude Juncker, Luxemburg
4. Anders Borg, Sverige
5. Wouter Bos, Nederländerna

Från ”busschaufför” till rättschef

Mikael Ribbenvik heter Migrationsverkets nya rättschef. Han efterträder Henrik Winman, som rekryterades utifrån och inte hade någon erfarenhet av asylarbetet i praktiken även om han besitter stor juridisk kompetens. Mikael Ribbenvik, däremot, har lång och gedigen erfarenhet av alla avdelningar och nivåer på verket och torde vara unik i myndighetssverige genom den karriär han har gjort:

• Körde asylsökande som skulle utvisas från Malmö till Danmark
• Handläggare på asylenhet
• Beslutsfattare
• Enhetschef
• Biträdande verksamhetschef
• Verksamhetschef
• ”Sommar-gd” – vikarie för generaldirektören under sommaren
• Rättschef

Efter att ha haft en del kontakter både ”live” och per telefon och mejl med  honom genom åren tror jag att verkets generaldirektör har gjort ett bra val när han utsett Mikael Ribbenvik till ny rättschef. En person som gått från att köra buss (om än inte som huvudsyssla) till rättschef, och som har gjort ”allt” däremellan och som dessutom har en utåtriktad och öppen personlighet ter sig som ett fräscht val på den krävande och utsatta positionen. Att han dessutom har praktisk kunskap om asylprocessen och har följt med i alla svängar under det senaste decenniet gör att han har en stor kunskapsbank inom sig. Den typen av kunskap kan man inte läsa sig till.

Jag hoppas att det går bra för den busskörande mannen som blev rättschef och att han orkar stå rak när det blåser hårt.

© Var vänlig ange källan om ni citerar min(a) text(er)!

Missförstånd i anonym kommentar till min artikel på Newsmill

Jag har skrivit på Newsmill om människors rätt att själva välja om de vill medverka i media eller inte (kort uttryckt, läs gärna hela artikeln.

Som vanligt är de flesta som kommenterar anonyma. Jag förstår inte varför man inte kan framföra sina åsikter under eget namn, jag kommer aldrig att förstå det!? Anyway. Någon som gömmer sig bakom signaturen Sandy” skriver så här:

Men Merit som jobbar på Uutiset som hon beundrar på sin blogg då och då gör en ologisk kullerbytta. Varför arbetar hon för en nyhetsredaktion utan att ändra på något om hon nu tycker att de inte sköter sig?

För denna anonyma ”Sandys” information – och andras, som tror att ”Sandy” är någon sorts sanningsvittne – kan jag klargöra att ”Sandy” har både rätt och fel:

FEL är att jag arbetar på en nyhetsredaktion. Det gör jag inte. Jag är frilansande översättare. Och jag har inget med nyhetsredaktionens arbete eller programmets innehåll att göra.

RÄTT är att jag tycker att det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset är bra och att dess reportrar är hederliga och att de ”sköter sig” jättebra. Liksom för övrigt många andra reportrar på SVT, SR och andra medieföretag.

Jag tycker att man ska vara hederlig i kommentarer om andras texter också om man är feg och skriver under pseudonym! Och jag tycker att ”Sandy” ska läsa texten en gång till så att han/hon förstår vad den handlar om. Och också se att jag inte har dragit alla journalister över en kam men att jag förespråkar allas rätt att själva välja var, när, hur och om de vill medverka i mediala sammanhang. Det verkar som om ”Sandy” till stor del har missförstått det jag skrivit, när man läser kommentaren. Och ändå tyckte jag att jag skrev så tydligt och klart…