Migrationsverket beklagar…

Av Migrationsverkets ärendehanteringssystem framgår att passet har funnits för avhämtning sedan den 30 oktober 2008 på enheten i Solna.

Av misstag har den automatiska information som  går ut till sökanden när passet är färdigt för avhämtning kommit att innehålla en felaktig hänvisning.

Jag beklagar detta.

Så skrev tjänstemannen på Migrationsverket som hade skickat information till Thanh att han måste göra en mycket dyr resa från Stockholm till Malmö för att hämta sitt främlingspass. Inte ”jag ber så mycket om ursäkt” utan ”jag beklagar”. Som om det var utomstående krafter som orsakat att Thanh fick fel information, ingen levande migga. En sorts avpersonifiering av det skedda; det skedde liksom av sig självt och därför beklagar man.

Thanh undrar vad som hade hänt om han inte hade haft fortsatt kontakt med mig, som var hans ombud i fyra år. Om jag inte hade hjälpt honom att kontakta Migrationsverket och påpeka det vansinniga i att han ska resa till Malmö för att hämta ett pass när han har bott i Stockholmsområdet i många år. Till saken hör att Migrationsverket också hade försökt få Thanh att fylla i ansökan om främlingspass en extra gång. Och att betala ansökningsavgiften på 750 kronor en gång till… Läs här. Varför gör man så? var hade de 750 kronorna hamnat, eftersom han ju redan hade betalat en gång? Som tur är har jag under årens lopp lärt honom att aldrig, aldrig kasta ett enda kvitto, att alltid, alltid ha kopior av allt, precis allt i Sverige.

Hur hade det gått för Thanh utan lärdomen att alla papper måste sparas och utan en person som kunde ta sig fram till Migrationsverkets personal? Hur går det för alla andra som inte, likt Thanh, har någon som hjälper dem när verkets personal hittar på sådana här galenskaper? Jag vågar inte ens tänka på det…

Nu har Thanh fått sitt främlingspass, äntligen! Men inte tack vare Migrationsverket utan trots det!

Hela Thanhs otroliga historia kan läsas under kategorirubriken Vietnamesen i vänsterspalten. Den innehåller så mycket märkligheter och hårreserier att hälften hade varit nog. Och då ska man betänka att Thanh bara varit en enda person i ”asylindustrin”…

Jag läser andras bloggar – 6

Tidigare inlägg i den här serien finns här: del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5.

Jag har läst American Bedus blogg igen, jag skrev om den i del 3 av min ”Jag läser andras blggar”-serie. Det är intressant att läsa den här amerikanska kvinnans berättelser om livet i Saudiarabien som hustru till en saudier. Den 14 november skriver hon om det hemliga Saudi Female Bloggers Meeting:

They may as yet still be a small and minority presence but on 12 November an informal meeting of the female bloggers in Riyadh was held at an undisclosed location.

American Bedu har också gjort en lång intervju med en saudisk man som, tillsammans med sin fru, bott och studerat i USA i tre år. Spännande läsning!

Och via American Bedus blogg kom jag in på bloggen Sabria’s Out Of The Box. Hon berättar bland annat följande om sig själv:

Sabria Jawhar is an IPhD Student At Newcastle upon Tyne University, UK. She was Jeddah bureau chief of the Saudi Gazette, an English-language newspaper in Saudi Arabia, and is one of the leading women journalists in the Kingdom. She remains a columnist for the Saudi Gazette, and her commentaries on terrorism, women’s rights and reform in Saudi Arabia also are carried by the Arab news website Arabisto.com.

Den 19 november skriver hon om:

The interfaith conference held last week at the United Nations marked a bold step for Saudi Arabia in general and King Abdullah in particular.

De som säger att de aldrg läser bloggar, att det inte är intressant, vet inte vad de går miste om.