• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Inget nytt i Agenda-debatt om utvisningen av den 17-åriga flickan ”Lollo”

agenda-loggaI sista stund hade Agenda bytt medverkande i debatten om utvisningen av den 17-åriga flickan ”Lollo”. Gunnar Axén, Moderat och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott  som hade utannonserats som medverkande hade ersatts av Kristdemokraten Chatrine Pålsson Ahlgren. Knappt en timme före programmet stod det så här på sajten:

Den 17-åriga flickan som kallas Lollo måste få stanna i Sverige. Det säger kristdemokraternas vice gruppledare i riksdagen Chatrine Pålsson Ahlgren i Agenda. Hon vill att Lollo och andra barn i liknande situation ska får stanna tills en utredning som studerar speciellt ömmande fall presenteras i juni.

Debatten mellan Migrationsverkets gd och den kristdemokratiska riksdagsledamoten var totalt förutsägbar. Inget nytt tillfördes egentligen. Utom att riksdagsledamoten Chatrine Pålsson Ahlgren den 26 januari ämnar ta upp frågan om att ”stoppa utvisningen” (som redan är beslutad av Migrationsdomstolen) med riksdagen och migrationsministern.

Om utvisningen av 17-åriga ”Lollo” igen

agenda-loggaI Agenda i SVT söndagen den 25 januari tas återigen frågan om utvisningen av den 17-åriga flickan Lollo upp. Så här står det på Agendas sajt:

Varför ska en 17-årig flicka som är född i Sverige avvisas till Kroatien – där hennes misshandlande pappa kan hitta henne? För många i flickans hemort Karlshamn är beslutet om avvisning obegripligt. Kan svensk flyktingpolitik verkligen kallas ”humanitär”?
I studion migrationsverkets chef Dan Eliasson och moderaten Gunnar Axén.

Men det är väl ändå inte detta som är ”svensk flyktingpolitik”? Som jag har skrivit tidigare här på bloggen – Om utvsiningen av 17-åriga ”Lollo” till Kroatien – så hade man, kanske, med viss kreativitet, kunnat finna sätt att bevilja henne (ensam, inte familjen) uppehållstillstånd. Men då hade Migrationsverkets generaldirektör eller rättschef verkligen fått tänja på gränserna. Nu har ju också Migrationsdomstolen sagt sitt: avslag på ansökan om uppehållstillstånd och den rättsliga processen är avslutad. Beslutet om utvisning står fast om inte Migrationsverket i detta enskilda fall väljer att ta upp det på nytt (det går inte att ansöka på nytt) och då väljer att finna att det nu, trots att ansökan avslagits också av en högre instans, finns anledning att bevilja flickan uppehållstillstånd. Detta kommer knappast att ske. Och där har generaldirektören varit mycket tydlig. Han sa i programmet Debatt att: ”Hon är inte ens i närheten av att få uppehållstillstånd”.

Det är klart att det inte kan få bli så att om en förälder agar sina barn så ska familjen beviljas uppehållstillstånd!  I andra länder uppfostrar man barn på helt annat sätt än man idag gör i Sverige och aga finns ofta med i bilden. Så är det i nästan hela världen och så var det i Sverige också för bara några decennier sedan. Så att det skulle kunna vara skäl för att få uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det medför, är en orimlighet. Därmed givetvis inte sagt att man kan rycka på axlarna åt att ”Lollos” far har slagit henne, absolut inte. Men att det skulle kunna vara skäl för uppehållstillstånd är – hur hemskt det än är att hon blivit slagen – inte möjligt enligt utlänningslagen. Det skydd hon behöver har ju dessutom garanterats i hemlandet och en hel mottagningskommitté med folk från inrikesministeriet, socialverksamheten, svenska ambassaden etc kommer att ta emot ”Lollo” när hon anländer.

Sedan skulle det vara klädsamt om journalister och programledare såg till att läsa alla handlingar i ett asylärende som de tar upp till diskussion och debatt i sina program så att de har en korrekt bakgrund. Jag har inte sett eller hört någon göra det i fallet ”Lollo” och det är oroande att journalister slarvar eftersom det ger allmänheten en falsk bild och piskar upp stämningar som kanske inte skulle finnas om man hade alla fakta.

Migrationsverket om badwill och goodwill

hallands-nyheterTexten nedan publicerades i Hallands Nyheter den 16 januari. Det hela handlar om Shohreh och Arvin. Mina kommentarer insprängda i grönt i texten och längst ner, allra sist, kommentarer från den läsare som skickat inlägget.

Med anledning av insändaren angående ”Badwill för Migrationsverket” anser jag att det finns skäl för replik. Det kan måhända tyckas stötande att Migrationsverket beviljat ett särskilt bidrag om 170 kr till vinterkläder för ett asylsökande förskolebarn. Håll dock då i minnet att utgångspunkten är en rättslig prövning. (Nej, rätten bestämde inte alls att bidraget skulle vara 170 kr, det var Migrationsverket som gjorde det! Rätten bara uttalade att Migrationsverket ska bevilja bidrag till vinterkläder).

Först görs det en bedömning om det finns behov av vinterkläder och om så är fallet görs en bedömning av hur mycket det kostar att införskaffa dessa kläder. Den framkomna summan bygger, som påpekats i insändaren, på en faktisk undersökning av vad som fanns att köpa i secondhandbutiker. Behovet av vinterkläder kunde alltså tillgodoses med 170 kr. Ska då staten bevilja mer pengar än vad behovet kräver? Vad finns det för rättslig grund för detta? (Nej, staten ska självklart inte bevilja mer än nödvändigt. Men Migrationsverket sa ju NEJ först. Domstolen gav Migrationsverket bakläxa! Och Migrationsverket, som av tjänstemannen kallas ”staten”, beviljar 32 månadslöner – drygt 1,2 miljoner kronor – åt en person som verket sparkat trots att rätten beslutat annorlunda… Om det inte är att slänga ut statliga pengar så vet jag inte vad som är det.)

Jag är själv glad över att jag bor i en rättssäker stat där vi har en rättssäker process där en myndighets beslut kan överklagas. De människor som Migrationsverkets asylverksamhet hanterar kommer många gånger från länder där denna process inte är rättssäker. (Vilken process? Talar tjänstemannen om asylprocesser i de länder de asylsökande kommer ifrån till Sverige?). En rättssäker process kostar pengar och måste få göra det. Det är helt otänkbart att Migrationsverket skulle bedöma på andra grunder än vad lagstiftningen ger möjlighet till. Att göra en myndighetsprövning utifrån risken att få badwill för myndigheten om bedömningen sker på visst sätt, men godwill om bedömningen görs på ett generösare sätt vore faktiskt olagligt och är tack och lov otänkbart i ett rättssamhälle.

Migrationsverket, liksom alla andra myndigheter i Sverige, tillämpar den lag som gäller samt utför i övrigt det regering och riksdag beslutar att myndigheten skall utföra. Om man anser lagstiftningen är felaktig då ska man vända sig till lagstiftaren, dvs. riksdagen, och anser man att ett uppdrag till en myndighet är felaktigt till regeringen. Både riksdagen och regeringen har i Sverige tillkommit enligt demokratins spelregler. Myndigheter under regeringen, såsom till exempel Migrationsverket, är endast statens det vill säga den valda demokratiska folkviljans redskap att verkställa lagstiftning och uppdrag. (Men lagarna ska tolkas, och det är Migrationsverkets sak att göra på det sätt som lagstiftaren har menat. När det gällde bidrag till vinterkläder åt lille Arvin tolkade Migrationsverket alltså lagen på fel sätt).

Mikael Horn
Chef Migrationsverket Halland

Kommentar från den läsare som skickat texten ur Hallands Nyheter till bloggen:

Det är ju beundransvärt att migrationsverket månar om våra skattemedel när det gäller klädbidrag åt en femårig pojke, medan en utvisning med några ledsagare kan få kosta oss ett par hundratusen kronor. Kan man möjligtvis kalla detta för att sila mygg och svälja kameler? Dessutom misstänker jag att det finns utrymme för ett ganska stort godtycke när det gäller klädbidrag.

Men det finns ingen som är ansvarig, utan ansvaret enligt Mikael Horn ligger på oss väljare. Detta måste vara lika befängt som att ge hela tyska folket skulden för alla hemskheter som skedde under andra världskriget. Finns det inte en egenskap som heter civilkurage och sunt förnuft som saknas på många högre befattningar?