• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

”Månadens advokat”

advokaten_3-09Sveriges Advokatsamfunds tidning Advokaten har utsett Sten De Geer till ”Månadens advokat”. Välförtjänt kan jag säga som har känt honom i mer än ett decennium och sett hans engagemang, fått ta del av hans djupa kunskaper och upplevt hans alltid lika hederliga och korrekta agerande.

Läs intervjun med Sten De Geer här. Mina texter om hans klient, uiguren Adil Hakimjan finns här. Läs bland annat om hur Sten De Geer själv, när Migrationsverket vägrade, tog dna-prov på Adil och hans syster för att bevisa syskonskapet, skickade proven till laboratorium och betalade 6.000 kronor för resultatet. Och om vad människorättsexperter m.fl. säger om Adils fall. Med mera.

Alla som invandrar till Sverige ska givetvis styrka vilka de är

Det stämmer inte alls som en advokat säger i Ekot den 8 april, att de flesta asylsökande som kommer till Sverige ”har inga handlingar att plocka fram, oftast”.  Att mer än 95  % av alla asylsökande till just Sverige inte skulle kunna styrka sin identitet är förstås inte sannolikt.

Alltså: de allra flesta asylsökande visar inga handlingar som bevisar vilka de är och varifrån de kommer. Det är givetvis inte acceptabelt. Ett land som tar emot asyl-, flykting- eller andra invandrare har både rätt och skyldighet att veta vilka de människor är som man ger skydd och försörjning åt. Självklart. Så är det i alla länder i hela världen och Sverige är inget undantag.

En asylsökande  kvinna som inte styrkt sin identitet säger i Ekots inslag att hon vill ha rätt att arbeta medan hon väntar på beslut i sitt asylärende. Hon har inget pass, säger hon, för det tog polisen i hemlandet ifrån henne. Men för att få uppehållstillstånd i Sverige måste hon visa vem hon är. Att samma krav gäller under asyltiden 0m hon ska arbeta är inget orimligt krav. Eftersom den här kvinnan uppenbarligen har kommit till Sverige på falska handlingar – vilket många gör – måste hon nu när hon väl är här skaffa äkta, giltiga id-handlingar från hemlandet eller dess ambassad. Hon måste alltså styrka sin identitet.

Det går utmärkt från de allra flesta länder eller deras ambassader att skaffa id-handlingar, det är få länder från vilka man inte kan få bevis på vem man är. De allra flesta som söker asyl eller skydd här kan skaffa fram pass eller andra giltiga och acceptabla id-handlingar. Varför gör de inte det? Oavsett anledning så krävs styrkt identitet eller åtminstone, i vissa fall, att man på ett trovärdigt och övertygande sätt gjort sin identitet sannolik. Det krävs i alla länder i världen. Inget land ger uppehållstillstånd åt tusentals, kanske tiotusentals människor som man varken vet vilka de är, varifrån de kommer eller vilken nationalitet de har. Ettt sådant icke-system finns ingenstans.

Och advokaten som talar om att ”det blir mycket svart arbete” vet väl att svart arbete är olagligt.

”Det är för att hon är kvinna”-snacket fungerar inte längre

wlw-mona-s-84-2009Så satt de där, tillsammans i SVT:s tv-soffa (kan ses t.o.m. 15 april), de två kvinnor som det stormat mest om i Sverige den senaste veckan.

Någon pr-konsult hade väl tyckt att ”nu är det viktigt att sluta leden och visa att det inte finns någon spricka mellan de två högsta hönsen i S och LO”. Som om folk skulle låta sig luras av det. Som om allt skulle kunna blåsa över så lätt och så snabbt.

Mona och Wanja. Wanja och Mona. Maktkvinnor. Inte ett dugg synd om någondera, trots att en del röster som vanligt försökt göra sig hörda i mediebruset och tuta ut att: ”Det är är för att hon är kvinna som hon behandlas så här”.

Men ”det är för att hon är kvinna”-kortet är förbrukat. De här kvinnorna spelar på precis samma villkor och på samma sätt som vilka maktmän som helst.

Den som fortfarande tror på ”för att hon är kvinna”-snacket bör lyssna på de här två maktkvinnorna i SVT Nyhetsmorgon den 8 april! Den enda skillnaden mellan dem och två män är att de har en aning ljusare röster. Svamlandet, uppradandet av ord, fjärmandet från sitt eget beteende är inte ett dugg annorlunda. Och WLW:s ord, ord, ord staplade efter varandra och hennes totala brist på känsla för vad medlemmarna i LO tycker (1,7 miljoner, sa hon själv) var precis sådant som man av hävd har betraktat som ”typiskt manligt”.

Hur WLW är funtad när hon så komplett kan bortse från att massor av människor som betalar medlemsavgift till det förbund som hon är ordförande i är rasande och framhålla att hon ju är vald till ordförande av styrelsen, är en gåta. Vanliga människor utanför WLW:s kretsar tycker ju att det är de 1,7 miljonerna medlemmar som ska bestämma, att det är dem man ska lyssna på i första hand och inte på WLW:s kompisar högst upp. Vi lever i en demokrati år 2009 och det finns internet – låt medlemmarna säga sitt!

WLW framstår allt mer som en teflonmänniska, varken manlig eller kvinnlig. En teflonmänniska som ler och skrattar, pratar på om allt utom någon eventuell egen skuld till någonting och faktiskt verkar tro att hon kommer att kunna segla igenom den här enorma förtroendekrisen och sitta kvar trots det starka missnöjet inom förbundet.  Obegripligt!

Den här gemensamma soffsittningen hos SVT tror jag inte gagnar Mona Sahlin ett enda dugg. Hon skulle ha stått på sig och vägrat medverka och låtit tiden gå så att tankarna hade hunnit klarna.