”På spaning efter barnets bästa”

Läs först om Shohreh och Arvin här.

Birgitta Elfström, jurist och f.d. beslutsfattare på Migrationsverket, som varit ombud för iranska Shohreh och hennes lille son Arvin gentemot Migrationsdomstolen, träffade dem häromdagen och har skrivit den här texten efter mötet.

På spaning efter ”barnets bästa”

Häromdagen träffade jag Arvin som nu är fem och ett halvt år gammal. Han och hans mamma Shohreh har fått utvisningsbeslut till Iran. Arvins mamma är ogift. Arvin är född i Sverige och har aldrig varit i något annat land. Han känner inte sitt medborgarskapsland Iran. Han talar flytande svenska, går på dagis och har många svenska kamrater.

Arvin berättar för mig att han kan räkna till 4000 för det gjorde han när han åkte till Ullared där man köper kläder. När han blir stor skall han bli skådespelare. Han gillar fotboll och att göra lite bus. Arvin rabblar alfabetet utan att staka sig och därefter nämner han ett ord för varje bokstav. Arvin kan lite engelska också, han säger ”crazy”.  Och han berättar om sin dagispersonal som han tycker mycket om.

Snart skall Arvin börja skolan. Det tycker han skall bli roligt. Han berättar vad han gör på dagis och vilka kamrater han leker med. Efter en trevlig samvaro med Arvin följer han och hans mamma mig till bilen. Då säger Arvin att det på min registreringsplåt står ”ett och femtio och KAN”. Det stämmer att numret är KAN 150. Han är en pigg, glad och positiv liten kille med skinn på näsan. Jag vinkar adjö till Arvin som skuttar iväg och klättrar upp på en klätterställning tillsammans med en kompis.

Om Arvin tvingas att lämna Sverige för att bo i Iran – ett land som han inte känner – kommer det helt klart att äventyra hans psykosociala hälsa och utveckling. Det som är mest förödande är att Arvin kommer att utsättas för smädelser och fula tillmälen på grund av att han är född utom äktenskapet. Han kommer för alltid att kallas ”horunge”. Det skulle bli en chock för Arvin att komma till Iran som är så olikt Sverige. Här känner han sig trygg och harmonisk.

Migrationsverket och domstolen har helt klart struntat totalt i att ta hänsyn till ”barnets bästa” i det här fallet. I år satsar Sverige på att få så många om möjligt att återvända. Arvin skall inte få känna sig trygg och harmonisk utan skall stämplas som ”horunge” och ”oäkting”. Det är vad svenska myndigheter avser med ”barnets bästa”, det är vad de skickar honom till. Det är mer än skamligt och förnedrande.

Om fallet med morbrodern till fem barn vilkas mor mördats

Läs först Frågor till Migrationsverket om fallet med morbrodern till de fem barnen vars mor mördades av deras far. och den tidigare text som länkas till från detta inlägg.

Följande svar har inkommit från Migrationsverket:

Rättschefen Mikael Ribbenvik fick ärendet föredraget för sig den 19 maj. Han anser att det kan finnas ett utrymme att göra en annan tolkning. Därför beslutade han att inhibera ärendet. Dock behöver vissa saker utredas ytterliggare innan ett beslut fattas. Det ska naturligtvis göras så snabbt som möjligt, men det går inte idag att säga när ett beslut kan fattas.

Kanske kan vi hoppas att rättschefen förstår det som handläggaren och beslutsfattaren inte förstod. Nämligen att i ett fall som detta finns bara ett korrekt beslut (om inga för allmänheten hittills okända och graverande uppgifter dyker upp som förhindrar det): att bevilja uppehållstillstånd så att morbrodern kan ta hand om sina fem systerbarn sedan systern, barnens mor, blivit mördad av sin man, barnens far.