Om utvisningen av en familj till Demokratiska Republiken Kongo

Medierna har de senaste veckorna i otaliga artiklar och inslag i bland annat TV4 berättat om de tre asylsökande bröderna Asa, 7, Kenneth, 13, och Patrick Vuvu, 14, från Demokratiska Republiken Kongo. Nu har riksdagsledamoten och advokaten, tillika förre justitieministern,  Thomas Bodström (S) åtagit sig att agera ombud åt dem och säger i en artikel i Expressen den 15 juni:

Deras fall är synnerligen ömmande. Så här unga barn ska inte behöva vakna varje morgon med ångest.

Självklart ska inga barn behöva vakna varje morgon med ångest och det är bra att  Thomas Bodström vill agera ombud åt de tre bröderna, som felaktigt kallas ”föräldralösa”, bland annat i Nacka-VärmdöPosten. Bodström är f.d. justitieminister (vars statssekreterare hette Dan Eliasson, numera generaldirektör i Migrationsverket) och riksdagsledamot, och kommer givetvis agera inom utlänningslagens ramar för den här familjen, som av Migrationsverket och Migrationsdomstolen inte ansetts ha asylskäl.

Som jag ser det finns här två springande punkter som man måste ta i beräknande, vilka framkommer tydligt i Expressen-artikeln där det sägs:

Deras asylansökan avslogs och när migrationsverket meddelade att de skulle utvisas gick deras mor under jorden.

Alltså:
1) Familjens ansökan om asyl har avslagits.
2) När den avslogs övergav mamman sina barn och gömde sig.

Dessa två punkter måste man ta i beaktande eftersom de är helt avgörande.

Alltså:
1) En f.d. justitieminister, tillika lagstiftare i sin egenskap av riksdagsledamot vet, att om både Migrationsverket och Migrationsdomstolen avslagit en ansökan om uppehållstillstånd så står beslutet fast. Det går inte att överklaga och det kan endast ändras om helt nya, avgörande omständigheter som inte tidigare varit – eller borde ha varit – kända, framkommer. Alltså står utvisningen fast om inga sådana nya omständigheter finns.

2) Den första prioriteten måste vara att hitta mamman. Det är inte acceptabelt att en förälder överger sina barn och håller sig gömd för att undgå ett lagakraftvunnet beslut om att lämna landet. Och det finns inget utrymme i lagen som gör det möjligt att bevilja de tre bröderna uppehållstillstånd på grund av att mamman är gömd. Om man ändå skulle göra det – vilket jag ser som utopiskt – så skulle mamman komma fram ur sitt gömställe, hävda familjeanknytning till sina barn och på det sättet, bakvägen, få uppehållstillstånd i Sverige. Att öppna sådana dörrar – som inte har stöd i lagen – kan man knappast förespråka.

I fallet med de tre bröderna Vuvu håller jag med om att deras situation är svår. I första hand måste man nu hitta deras mamma som har en skyldighet att ta hand om sina barn. Om sedan Thomas Bodström kan finna skäl som visar att beslutet om utvisning av familjen är felaktigt kan han agera för att de beviljas uppehållstillstånd. Någon annan väg kan jag inte se.

Till slut: Myndigheterna, främst polisen, bör verkligen lägga manken till för att hitta mamman och till dess bör man avvakta med utvisningen så att inte pojkarna utvisas ensamma, utan sin mamma.

Lagenas arbetare, som jag skrev om i min kolumn i SvD, protesterade vilt mot att de sparkas och återtas i arbete via bemanningsföretag

Enligt TV4 Nyheterna protesterar nu Lagenas varslade arbetare –  som jag skrev om i min kolumn i SvD den 10 juni – genom en vild strejk. Jag skrev också om de SVT-varslade och – sparkade, kommer de också att protestera? Här har jag bloggat och länkat till kolumnen,  Wanja Lundby Wedins replik samt Journalistförbundets reaktion.

Delbetänkande i förvarsutredningen

Förvarsutredningen har i dag överlämnat sitt delbetänkande Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) till migrationsminister Tobias Billström.

Utredningen föreslår ändringar som ska uppfylla kraven i det s.k. återvändandedirektivet (2008/115/EG). Förslagen innebär att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som huvudregel ska innehålla en tidsfrist inom vilken en utlänning frivilligt ska lämna landet.

I de fall det finns en risk att en utlänning avviker ska någon tidsfrist inte meddelas. Det lämnas också förslag om att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska förenas med ett återreseförbud om en utlänning inte beviljas en tidsfrist att frivilligt lämna landet. Ett återreseförbud ska även kunna meddelas i efterhand om en tidsfrist har beviljats men en utlänning inte lämnat landet när fristen gått ut.

För mer information kan man ta del av delbetänkandet SOU 2009:60.