• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

”EU:s framtid, enligt en del journalister, hänger på alla dessa identitetslösa personer”

En bloggläsare kommenterar inlägget Skrämmande fakta ska också redovisas:

Mycket bra text om kompetensen hos asylinvandrare och deras anhöriga. Det har ju nämligen varit en slags medial och kulturetablissemangsetablerad sanning att att alla asylsökande i själva verket är civilingenjörer och legitimerade sjuksköterskor: därmed skulle en del av deras beteende vara ”ursäktat”, som en ”arbetskraftsinvandring”.

EU:s framtid, enligt en del journalister, hänger på alla dessa identitetslösa personer som vistas i Sverige!

Det finns massor av utbildade utländska medborgare utanför EU: exempelvis den indiska medelklassen består av 250 miljoner människor. Men de söker tillstånd från hemlandet, och får de sina tillstånd reser de hit den vanliga vägen. De reser inte illegalt och sitter sedan här och ”har glömt varifrån de kommer”.

Min kommentar: Journalisterna får nog skärpa sig snart. ”Nisse i Hökarängen” (journalisters nedlåtande benämning på vanligt folk som inte antas fatta lika mycket som de själva) är inte så korkad som de tror. Journalisternas trovärdighet är förbrukad när de inte rapporterar allsidigt och sanningsenligt, och när de inte rapporterar ens om sådant de känner till för att de är diffust rädda för att ”någon” ska komma med otrevliga tillmälen. Förtroendet är förbrukat också för de journalister som rapporterar om enskilda asylärenden utan att först ha tagit del av handlingar och utan att ha fått hela historien helt klar för sig, och när verkligheten inte alls överensstämmer med vad de berättar.

Jag kommer att fortsätta att ge stöd åt asylsökande, svara på frågor från dem själva och deras ombud vilket jag gör kontinuerligt, berätta om slarviga och felaktiga utvisningsbeslut men också rapportera om asylmissbruk, lögner, bedrägerier etc. Och publicera miggors berättelser inifrån verket, så att var och en själv får bilda sig en uppfattning. Jag kommer alltså att fortsätta att skriva om asyl- och migrationsområdet så som andra skribenter och journalister också borde göra – så allsidigt och sanningsenligt som möjligt. Att inte göra det är naturligtvis oetiskt och fel om man kallar sig journalist.

P.S. För säkerhets skull, eftersom det alltid finns de som vill missförstå medvetet: Ingen – inte jag eller någon annan – påstår att det inte bland asylsökande finns människor med hög utbildning från sina hemländer. Och givetvis är det inte så att någon, som uppfyller kriterierna i utlänningslagen för att få skydd här – inklusive att visa vem man är, varifrån man kommer och vad man har för skäl för sin ansökan om asyl – inte ska få det för att han är analfabet. Utbildningen har ingen betydelse vid beslutsfattandet, det är enbart asyl- eller skyddsbehovet som avgör.

© Vid citat ur denna och andra texter här på bloggen,
var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.

Skrämmande fakta ska också redovisas

Svenska journalister har, genom att undvika att rapportera allsidigt, i åratal vilselett allmänheten i asyl- och migrationsfrågor. Jag har själv hört journalister säga att de inte vågar skriva si eller så (trots att det varit viktigt och sant) för att det varit ”negativt om invandrare och de hyser en stor och svårförståelig rädsla för att bli utmålade som ”rasister” och ”främlingsfientliga”. Maken till märkligt resonemang – och självcensur – kan man nog bara möta bland journalister i Sverige, knappast någon annanstans. Jo, i diktaturer, förstås.

Jag har känt mig ganska ensam om att utifrån så objektiva grunder som möjligt, konsekvent försöka ge mångsidiga, icke svarta eller vita bilder av/om/från det svåra området asyl- och migration. Och jag har aldrig blivit kallad vare sig rasist eller främlingsfientlig – vilket dessutom vore helt vansinnigt fel. Många känner kanske till att jag har varit ideellt ombud åt asylsökande i 15 år och att jag är en stark försvarare av rätten att söka asyl, och mina läsare vet att jag vill ”säga som det är”, så gott det går.

Det kan inte beskrivas med något annat ord än ”skrämmande”, det faktum att det finns massor människor i arbetsför ålder i Sverige, och att det hela tiden kommer fler, som aldrig kommer att arbeta och bidra till det gemensamma samhället. Som aldrig kommer att betala skatt utan alltid kommer att leva på bidrag – hela sina liv. Människor som därmed aldrig – inte i första, inte i andra och tidigast i tredje generation – kanske kan börja ”integreras”, d.v.s. börja ta till sig de värderingar, det demokratiska system och de lagar som Sverige omfattar. Det är skrämmande. Och det är fakta – ingenting annat. Fakta som inte borde få döljas, viftas undan eller kategoriseras  som något annat än vad det är, nämligen just fakta.

I en artikel med rubriken Hög arbetslöshet att vänta i Skånska Dagbladet den 18 juli 2009, kan man bland annat få följande hårresande information:

Omkring 190 000 personer har invandrat eller förväntas invandra till Sverige mellan 2005 och 2010. Många av dem saknar gymnasiekompetens. Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens — något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har bidragit med följande fakta:

Antalet utlandsfödda i den arbetsföra befolkningen uppgick i slutet av 2008 till 1 miljon. Arbetslösheten bland utrikesfödda var i april månad dubbelt så hög som för svenskfödda. Bland utomeuropeiskt födda var den tre gånger så hög.

Människor födda utanför Europa (i princip alltså enbart asylsökande eftersom det av alla andra krävs att de kan arbeta och försörja sig själva) saknar alltså grundläggande utbildning redan i sina hemländer eller har grundskola men inget mer! Cirka 76.000 av de utomeuropeiska asylsökande som förväntas invandra under åren 2005 – 2010 har alltså inte gymnasiekompetens! Då är alltså inte de tiotusentals som har kommit före 2005 ens medräknade…

De, som inte lär sig svenska och motiveras att utbilda sig (och hur många är de?), kommer att försörjas via bidrag från den arbetande och skattebetalande befolkningen. Många bidragsförsörjda jobbar samtidigt svart i en parallell värld. En parallell värld som redan är enormt mycket större än godtrogna svenskar har en aning om, eller vill låtsas om. Och som få journalister beskriver… Bidrag pytsas således ut medan många tjänar pengar antingen på kriminell verksamhet eller svart arbete (vilket ju inte heller är lagligt). Under tiden dignar den del av befolkningen som arbetar under ett av världens högsta skattetryck. Men det kanske är det som är ”svensk solidaritet”…

Om det verkligen var så, att alla de tiotusentals människor som kommit till Sverige utan id-handlingar och med falska historier (fler än 90 % visar inte id-handlingar, i varje fall inte äkta) var i behov av skydd så vore det en annan sak. När det gäller vilka som, i enlighet med utlänningslagen och internationella konventioner, ska beviljas skydd i Sverige, ska det givetvis vara lika för alla, vare sig man är kirurg eller analfabet. Har man asyl- och skyddsskäl ska man få en fristad här. Men de tiotusentals människor som kommer hit och inte talar om vilka de är eller varifrån de kommit och inte visar några handlingar som kan tala om det heller, de kan knappast ha andra skäl än att de vill ha ett bättre liv. Inget märkvärdigt med det, tvärtom: det är helt naturligt att göra det, men problemet är att  Sverige inte (och knappast något annat land i världen heller) har en lagstiftning som tillåter den typen av invandring. Många asylsökande vet dock att i Sverige finns de starka grupper som – oavsett vad lagen säger – anser att alla som tagit sig hit – oavsett varifrån de kommer och vilka de är – alltid ska ha rätt att stanna här bara av den anledningen att de är här och uttalar ordet ”asyl”. De som söker sig hit har släkt och vänner här som gömmer dem och tar in dem i den  parallella svartjobbsvärlden, de åker inte härifrån när myndigheterna avslagit deras ansökan om att få uppehållstillstånd. Att media inte rapporterar mer om hur det ligger till utan ofta okritiskt tar upp enskilda fall där journalisterna bara går på hörsägen och inte ens bryr sig om att sätta sig in i fallen, inte tar del av alla handlingar för att få en mer allsidig bild, det är ytterst beklagligt. Däremot fortsätter medierna gärna att, understödda av vissa politiker, odla myren om alla kirurger som kör taxi…

Det är Sverige och svenskarna själva som bär skulden till att det ser ut som det gör i deras land, det land som också blivit ett paradis för gömda brottslingar och terrorister och folkmordsmisstänkta. Också detta har jag skrivit om otaliga gånger. I  Expressen den 18 juli berättas för ovanlighetens skull dock lite grann om detta. Läs artikeln Mördare på flykt – kan finnas i Sverige!

Som sagt: ca 50 % av alla som söker asyl under åren 2005 –  2010 beräknas alltså ha ingen eller låg utbildning. Om man tar in det och inse vad det innebär så är det skrämmande. 25 % beräknas ha gymnasieutbildning eller vara hantverkare eller ha erfarenhet av något annat praktiskt arbete. Betänk då att de som har erfarenhet av praktiskt arbete troligen inte har gymnasieutbildning, kanske inte någon annan teoretisk utbildning heller… Och möjligen har ca 25 % av de asylsökande universitetsutbildning eller annan högre utbildning som måste kompletteras här. Efter att de lärt sig svenska. Detta och mycket annat kan läsas i SOU 2008:58 Betänkande av Utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering.

Det finns inget främlingsfientligt i att meddela fakta. Det är att visa förakt för folket att inte göra det. Journalisterna, som ofta själva framhåller hur viktigt deras arbete är (vilket det också är) och talar om att de ska granska samhället, politiker och olika samhällsaktörer, ska inte undanhålla fakta från folket. Att vilseleda människor eller att medvetet undanhålla dem fakta som de behöver för att bilda sig en helhetsuppfattning, bara för att man själv är rädd för att kallas ”rasist” eller tycker att det är allmänt obehagligt i rådande klimat, rimmar mycket illa med journalistisk etik och heder.

Mina texter på området finns under rubriken Asyl&Migration och Vietnamesen samt en del under fliken Uigurerna från Guantánamo.

© Vid citat ur denna och andra texter här på bloggen,
var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.