• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

På förekommen anledning…

…meddelar jag att jag under inga omständigheter kommer att inlåta mig i någon debatt med anledning av min artikel på Newsmill! Min text handlar om journalisternas tystnad och jag ser fram emot inlägg från dem om det jag skriver. Några andra texter som inte har något med min artikel att göra kommer jag inte att kommentera.

(Sanna, jag försökte besvara ditt mejl till dig men det kom tillbaka som ”undeliverable”).

”Var noga med statistiken”

Jag har fått några kloka och viktiga påpekanden från en bloggläsare, som visar hur svårt det är att få allt rätt, särskilt som statistik och uppgifter inte är tydliga utan – medvetet? – krångliga för att man inte ska kunna tränga igenom dem:

Ja, det är som Pandoras ask: jag läste tankarna av Maria Medelsvensson.

Med statistik går det att bevisa att den som står med ena foten i ett frysskåp och den andra på en varm spisplatta i genomsnitt har det ganska behagligt. Några tips:

1) Var alltid noga med att se på vad statistiken har för underlag, när den kommer från ”respektabla institutioner” . Om SCB redovisat ”ínvandrare” så betyder det ALLA, dvs även nordbor och unionsmedborgare.

2) Var noga med att se hur berättelsen associerar, till och med när den kommer från ”respektabla instititutioner”. Integrationsverket kom exempelvis i början av 2000-talet ut med en direkt mörkande rapport, där de också redovisade talen om utbildning etc så att det såg ut som att det gälle ickeeuropéer. När den valsat runt ett tag i media trodde alla att den handlade om asylsökande.

Så en rapport kan mycket väl handla om finska IT-konsulter, och när den har gått ett varv i media så tror folk att den handlar om somaliska jordbrukare.

Artikel på Newsmill

Här kan man läsa min artikel på Newsmill som tar upp detsamma som jag skrivit om hundratals gånger här på bloggen och som ”gammelmedia” varken vill eller vågar ta upp. Läs gärna inläggen nedan här på bloggen också samt ytterligare texter under kategorirubriken Asyl&Migration.

Maria Medelsvensson skriver

Jag fick ett mejl från en bloggläsare vid namn Maria. När jag frågade henne om jag fick publicera det hon skrivit, svarade hon ja, men: ”Det var bara några lösryckta tyckande snabbt nedskrivna, typ som en kommentar. Inte så proffsigt, bara från en Medelsvensson”. Men: ”Det är ju Medelsvensson som ÄR folket! Så Medelsvenssons åsikter och tankar är viktiga. Fråga röstsamlande politiska partier!”

Här är Maria Medelsvenssons mejl:

Tack för en välformulerad koncentrerad och intressant blogg! Jag läste bloggningen  Skrämmande fakta ska också redovisas och den satte igång många tankar eftersom den berörde så många problem i dagens samhälle. Intressant, men framför allt oroande information.

Mina funderingar och associationer:

Jag tar del av all slags information på nätet: humaniora, samhällsdebatt, medicinska inslag och om sjukvård i största allmänhet (där jag varit verksam i 40 år).

Jag hamnade på bloggen Vi i Sverige, som tidningar länkar till ibland. Där står att läsa att bland invandrare har 75% gymnasial utbildning. Jag orkar inte kolla alla källor, tröttsamt för en lekman på området att hitta på t.ex. SCB:s sidor också. Men denna blogg, som ger sig ut för att vara objektiv i invandrarfrågor, kommer ofta med information som inte stämmer med vad jag jag ser i min vardag (som visserligen är begränsad, men jag bor i alla fall i Stockholm och ser olika stadsdelar osv ). Och nu läser jag precis motsatt information på Din blogg angående flyktingars utbildning. Som onekligen verkar trovärdigare.

Svenska Dagbladet hade häromdagen en artikel av Paulina Neuding på ledarsidan, som du säkert läst. Det mystiska är att kommenterande inlägg efter inlägg raderades efter en stund. Man hann se att det var resonerande, vettiga inlägg (som följde tidningens regler) utan påhopp à la SD och liknande. Insändare noterade detta och kommenterade faktum. Det raderades också.

Hur är det med yttrandefriheten på tidning/arna egentligen? Kommentarerna blir ju egentligen ointressanta om de regisseras så att bara vissa med ”rätt” eller intetsägande åsikt/info blir kvar. I alla fall var selektionshypotesen något nytt för mig. Även om en kompis i Kanada berättar att det ända där borta är välkänt för alla att Sverige är det ”bästa invandrarlandet”. Ja, det kanske är det – för en del.

Jag har i mitt arbete träffat politiska flyktingar, som aldrig skulle sätta sin fot i sitt hemland. De har varit med om egna och andras skenavrättningar och riktiga avrättningar m m, bortförda anhöriga osv. De flesta asylsökandes bakgrund hinner man inte informera sig om alls. Det medicinska tar tillräckligt stor plats. Men visst blir man perplex, när man hör att det ”ska finnas” 1500 krigsförbrytare i Sverige. Om det finns bevis för att de är det, hur kan de då få vistas här eller utanför lås och bom överhuvudtaget?

Vad jag tror att de flesta, såväl svenskar som de flesta invandrare, efterlyser är fakta och åter fakta. Nu verkar det spekuleras hit och dit, i media framför allt. Det gäller invandrares utbildning före ankomst, skolgång här, brottslighet, sjuklighet, mm.

När fakta ligger på bordet, då är det läge för sammanställning och förslag på åtgärder som kan förbättra vårt samhälle i det här avseendet. Och så  – genast eller i vissa fall på sikt – genomförande av åtgärderna. Många är faktiskt rädda idag. De anpassar sig. Vågar inte  bo i vissa områden (och de är väldigt många förorter i Stockholm), skaffar larm till  bostäder, går inte ut sena kvällar. Joggar inte ensamma, plockar inte svamp eller bär ensamma. En del män vågar inte meka med bilen på OK-gör-det-själv-verkstad (V-by) p.g.a. aggressiva grupper av utländska män. Förvånande?!

Livet har på många sätt blivit ofriare än när jag växte upp på 50-60-talet. Trots att de flesta hade det ganska enkelt ställt privatekonomiskt jämfört med nu. Men det offentliga, inte minst sjukvården, fungerade bra. Och man var inte rädd. Hörde aldrig talas om ens ficktjuvar, ännu mindre om gruppvåldtäkter, värdetransportrån eller personrån.

SvD:s censur (?) skrämde mig i alla fall. Tecken på att den här typen av censur förekommer allmänt kanske?

Så långt Maria Medelsvensson. Var och en får läsa både vad hon skriver här och vad jag skriver på bloggen (sedan 5 maj 2005) och bilda sig sina egna uppfattningar. Det är tillåtet att tänka själv (än så länge) och att dra egna slutsatser av information som man tar del av från olika håll. Jag gör vad jag kan för att bidra med det jag vet, kan eller tror. Och påminner om att nästan ingenting är antingen svart eller vitt utanoftast både och. Samtidigt.