• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

På förekommen anledning…

…meddelar jag att jag under inga omständigheter kommer att inlåta mig i någon debatt med anledning av min artikel på Newsmill! Min text handlar om journalisternas tystnad och jag ser fram emot inlägg från dem om det jag skriver. Några andra texter som inte har något med min artikel att göra kommer jag inte att kommentera.

(Sanna, jag försökte besvara ditt mejl till dig men det kom tillbaka som ”undeliverable”).

”Var noga med statistiken”

Jag har fått några kloka och viktiga påpekanden från en bloggläsare, som visar hur svårt det är att få allt rätt, särskilt som statistik och uppgifter inte är tydliga utan – medvetet? – krångliga för att man inte ska kunna tränga igenom dem:

Ja, det är som Pandoras ask: jag läste tankarna av Maria Medelsvensson.

Med statistik går det att bevisa att den som står med ena foten i ett frysskåp och den andra på en varm spisplatta i genomsnitt har det ganska behagligt. Några tips:

1) Var alltid noga med att se på vad statistiken har för underlag, när den kommer från ”respektabla institutioner” . Om SCB redovisat ”ínvandrare” så betyder det ALLA, dvs även nordbor och unionsmedborgare.

2) Var noga med att se hur berättelsen associerar, till och med när den kommer från ”respektabla instititutioner”. Integrationsverket kom exempelvis i början av 2000-talet ut med en direkt mörkande rapport, där de också redovisade talen om utbildning etc så att det såg ut som att det gälle ickeeuropéer. När den valsat runt ett tag i media trodde alla att den handlade om asylsökande.

Så en rapport kan mycket väl handla om finska IT-konsulter, och när den har gått ett varv i media så tror folk att den handlar om somaliska jordbrukare.

Artikel på Newsmill

Här kan man läsa min artikel på Newsmill som tar upp detsamma som jag skrivit om hundratals gånger här på bloggen och som ”gammelmedia” varken vill eller vågar ta upp. Läs gärna inläggen nedan här på bloggen också samt ytterligare texter under kategorirubriken Asyl&Migration.

Maria Medelsvensson skriver

Jag fick ett mejl från en bloggläsare vid namn Maria. När jag frågade henne om jag fick publicera det hon skrivit, svarade hon ja, men: ”Det var bara några lösryckta tyckande snabbt nedskrivna, typ som en kommentar. Inte så proffsigt, bara från en Medelsvensson”. Men: ”Det är ju Medelsvensson som ÄR folket! Så Medelsvenssons åsikter och tankar är viktiga. Fråga röstsamlande politiska partier!”

Här är Maria Medelsvenssons mejl:

Tack för en välformulerad koncentrerad och intressant blogg! Jag läste bloggningen  Skrämmande fakta ska också redovisas och den satte igång många tankar eftersom den berörde så många problem i dagens samhälle. Intressant, men framför allt oroande information.

Mina funderingar och associationer:

Jag tar del av all slags information på nätet: humaniora, samhällsdebatt, medicinska inslag och om sjukvård i största allmänhet (där jag varit verksam i 40 år).

Jag hamnade på bloggen Vi i Sverige, som tidningar länkar till ibland. Där står att läsa att bland invandrare har 75% gymnasial utbildning. Jag orkar inte kolla alla källor, tröttsamt för en lekman på området att hitta på t.ex. SCB:s sidor också. Men denna blogg, som ger sig ut för att vara objektiv i invandrarfrågor, kommer ofta med information som inte stämmer med vad jag jag ser i min vardag (som visserligen är begränsad, men jag bor i alla fall i Stockholm och ser olika stadsdelar osv ). Och nu läser jag precis motsatt information på Din blogg angående flyktingars utbildning. Som onekligen verkar trovärdigare.

Svenska Dagbladet hade häromdagen en artikel av Paulina Neuding på ledarsidan, som du säkert läst. Det mystiska är att kommenterande inlägg efter inlägg raderades efter en stund. Man hann se att det var resonerande, vettiga inlägg (som följde tidningens regler) utan påhopp à la SD och liknande. Insändare noterade detta och kommenterade faktum. Det raderades också.

Hur är det med yttrandefriheten på tidning/arna egentligen? Kommentarerna blir ju egentligen ointressanta om de regisseras så att bara vissa med ”rätt” eller intetsägande åsikt/info blir kvar. I alla fall var selektionshypotesen något nytt för mig. Även om en kompis i Kanada berättar att det ända där borta är välkänt för alla att Sverige är det ”bästa invandrarlandet”. Ja, det kanske är det – för en del.

Jag har i mitt arbete träffat politiska flyktingar, som aldrig skulle sätta sin fot i sitt hemland. De har varit med om egna och andras skenavrättningar och riktiga avrättningar m m, bortförda anhöriga osv. De flesta asylsökandes bakgrund hinner man inte informera sig om alls. Det medicinska tar tillräckligt stor plats. Men visst blir man perplex, när man hör att det ”ska finnas” 1500 krigsförbrytare i Sverige. Om det finns bevis för att de är det, hur kan de då få vistas här eller utanför lås och bom överhuvudtaget?

Vad jag tror att de flesta, såväl svenskar som de flesta invandrare, efterlyser är fakta och åter fakta. Nu verkar det spekuleras hit och dit, i media framför allt. Det gäller invandrares utbildning före ankomst, skolgång här, brottslighet, sjuklighet, mm.

När fakta ligger på bordet, då är det läge för sammanställning och förslag på åtgärder som kan förbättra vårt samhälle i det här avseendet. Och så  – genast eller i vissa fall på sikt – genomförande av åtgärderna. Många är faktiskt rädda idag. De anpassar sig. Vågar inte  bo i vissa områden (och de är väldigt många förorter i Stockholm), skaffar larm till  bostäder, går inte ut sena kvällar. Joggar inte ensamma, plockar inte svamp eller bär ensamma. En del män vågar inte meka med bilen på OK-gör-det-själv-verkstad (V-by) p.g.a. aggressiva grupper av utländska män. Förvånande?!

Livet har på många sätt blivit ofriare än när jag växte upp på 50-60-talet. Trots att de flesta hade det ganska enkelt ställt privatekonomiskt jämfört med nu. Men det offentliga, inte minst sjukvården, fungerade bra. Och man var inte rädd. Hörde aldrig talas om ens ficktjuvar, ännu mindre om gruppvåldtäkter, värdetransportrån eller personrån.

SvD:s censur (?) skrämde mig i alla fall. Tecken på att den här typen av censur förekommer allmänt kanske?

Så långt Maria Medelsvensson. Var och en får läsa både vad hon skriver här och vad jag skriver på bloggen (sedan 5 maj 2005) och bilda sig sina egna uppfattningar. Det är tillåtet att tänka själv (än så länge) och att dra egna slutsatser av information som man tar del av från olika håll. Jag gör vad jag kan för att bidra med det jag vet, kan eller tror. Och påminner om att nästan ingenting är antingen svart eller vitt utanoftast både och. Samtidigt.

”EU:s framtid, enligt en del journalister, hänger på alla dessa identitetslösa personer”

En bloggläsare kommenterar inlägget Skrämmande fakta ska också redovisas:

Mycket bra text om kompetensen hos asylinvandrare och deras anhöriga. Det har ju nämligen varit en slags medial och kulturetablissemangsetablerad sanning att att alla asylsökande i själva verket är civilingenjörer och legitimerade sjuksköterskor: därmed skulle en del av deras beteende vara ”ursäktat”, som en ”arbetskraftsinvandring”.

EU:s framtid, enligt en del journalister, hänger på alla dessa identitetslösa personer som vistas i Sverige!

Det finns massor av utbildade utländska medborgare utanför EU: exempelvis den indiska medelklassen består av 250 miljoner människor. Men de söker tillstånd från hemlandet, och får de sina tillstånd reser de hit den vanliga vägen. De reser inte illegalt och sitter sedan här och ”har glömt varifrån de kommer”.

Min kommentar: Journalisterna får nog skärpa sig snart. ”Nisse i Hökarängen” (journalisters nedlåtande benämning på vanligt folk som inte antas fatta lika mycket som de själva) är inte så korkad som de tror. Journalisternas trovärdighet är förbrukad när de inte rapporterar allsidigt och sanningsenligt, och när de inte rapporterar ens om sådant de känner till för att de är diffust rädda för att ”någon” ska komma med otrevliga tillmälen. Förtroendet är förbrukat också för de journalister som rapporterar om enskilda asylärenden utan att först ha tagit del av handlingar och utan att ha fått hela historien helt klar för sig, och när verkligheten inte alls överensstämmer med vad de berättar.

Jag kommer att fortsätta att ge stöd åt asylsökande, svara på frågor från dem själva och deras ombud vilket jag gör kontinuerligt, berätta om slarviga och felaktiga utvisningsbeslut men också rapportera om asylmissbruk, lögner, bedrägerier etc. Och publicera miggors berättelser inifrån verket, så att var och en själv får bilda sig en uppfattning. Jag kommer alltså att fortsätta att skriva om asyl- och migrationsområdet så som andra skribenter och journalister också borde göra – så allsidigt och sanningsenligt som möjligt. Att inte göra det är naturligtvis oetiskt och fel om man kallar sig journalist.

P.S. För säkerhets skull, eftersom det alltid finns de som vill missförstå medvetet: Ingen – inte jag eller någon annan – påstår att det inte bland asylsökande finns människor med hög utbildning från sina hemländer. Och givetvis är det inte så att någon, som uppfyller kriterierna i utlänningslagen för att få skydd här – inklusive att visa vem man är, varifrån man kommer och vad man har för skäl för sin ansökan om asyl – inte ska få det för att han är analfabet. Utbildningen har ingen betydelse vid beslutsfattandet, det är enbart asyl- eller skyddsbehovet som avgör.

© Vid citat ur denna och andra texter här på bloggen,
var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.

Skrämmande fakta ska också redovisas

Svenska journalister har, genom att undvika att rapportera allsidigt, i åratal vilselett allmänheten i asyl- och migrationsfrågor. Jag har själv hört journalister säga att de inte vågar skriva si eller så (trots att det varit viktigt och sant) för att det varit ”negativt om invandrare och de hyser en stor och svårförståelig rädsla för att bli utmålade som ”rasister” och ”främlingsfientliga”. Maken till märkligt resonemang – och självcensur – kan man nog bara möta bland journalister i Sverige, knappast någon annanstans. Jo, i diktaturer, förstås.

Jag har känt mig ganska ensam om att utifrån så objektiva grunder som möjligt, konsekvent försöka ge mångsidiga, icke svarta eller vita bilder av/om/från det svåra området asyl- och migration. Och jag har aldrig blivit kallad vare sig rasist eller främlingsfientlig – vilket dessutom vore helt vansinnigt fel. Många känner kanske till att jag har varit ideellt ombud åt asylsökande i 15 år och att jag är en stark försvarare av rätten att söka asyl, och mina läsare vet att jag vill ”säga som det är”, så gott det går.

Det kan inte beskrivas med något annat ord än ”skrämmande”, det faktum att det finns massor människor i arbetsför ålder i Sverige, och att det hela tiden kommer fler, som aldrig kommer att arbeta och bidra till det gemensamma samhället. Som aldrig kommer att betala skatt utan alltid kommer att leva på bidrag – hela sina liv. Människor som därmed aldrig – inte i första, inte i andra och tidigast i tredje generation – kanske kan börja ”integreras”, d.v.s. börja ta till sig de värderingar, det demokratiska system och de lagar som Sverige omfattar. Det är skrämmande. Och det är fakta – ingenting annat. Fakta som inte borde få döljas, viftas undan eller kategoriseras  som något annat än vad det är, nämligen just fakta.

I en artikel med rubriken Hög arbetslöshet att vänta i Skånska Dagbladet den 18 juli 2009, kan man bland annat få följande hårresande information:

Omkring 190 000 personer har invandrat eller förväntas invandra till Sverige mellan 2005 och 2010. Många av dem saknar gymnasiekompetens. Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens — något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har bidragit med följande fakta:

Antalet utlandsfödda i den arbetsföra befolkningen uppgick i slutet av 2008 till 1 miljon. Arbetslösheten bland utrikesfödda var i april månad dubbelt så hög som för svenskfödda. Bland utomeuropeiskt födda var den tre gånger så hög.

Människor födda utanför Europa (i princip alltså enbart asylsökande eftersom det av alla andra krävs att de kan arbeta och försörja sig själva) saknar alltså grundläggande utbildning redan i sina hemländer eller har grundskola men inget mer! Cirka 76.000 av de utomeuropeiska asylsökande som förväntas invandra under åren 2005 – 2010 har alltså inte gymnasiekompetens! Då är alltså inte de tiotusentals som har kommit före 2005 ens medräknade…

De, som inte lär sig svenska och motiveras att utbilda sig (och hur många är de?), kommer att försörjas via bidrag från den arbetande och skattebetalande befolkningen. Många bidragsförsörjda jobbar samtidigt svart i en parallell värld. En parallell värld som redan är enormt mycket större än godtrogna svenskar har en aning om, eller vill låtsas om. Och som få journalister beskriver… Bidrag pytsas således ut medan många tjänar pengar antingen på kriminell verksamhet eller svart arbete (vilket ju inte heller är lagligt). Under tiden dignar den del av befolkningen som arbetar under ett av världens högsta skattetryck. Men det kanske är det som är ”svensk solidaritet”…

Om det verkligen var så, att alla de tiotusentals människor som kommit till Sverige utan id-handlingar och med falska historier (fler än 90 % visar inte id-handlingar, i varje fall inte äkta) var i behov av skydd så vore det en annan sak. När det gäller vilka som, i enlighet med utlänningslagen och internationella konventioner, ska beviljas skydd i Sverige, ska det givetvis vara lika för alla, vare sig man är kirurg eller analfabet. Har man asyl- och skyddsskäl ska man få en fristad här. Men de tiotusentals människor som kommer hit och inte talar om vilka de är eller varifrån de kommit och inte visar några handlingar som kan tala om det heller, de kan knappast ha andra skäl än att de vill ha ett bättre liv. Inget märkvärdigt med det, tvärtom: det är helt naturligt att göra det, men problemet är att  Sverige inte (och knappast något annat land i världen heller) har en lagstiftning som tillåter den typen av invandring. Många asylsökande vet dock att i Sverige finns de starka grupper som – oavsett vad lagen säger – anser att alla som tagit sig hit – oavsett varifrån de kommer och vilka de är – alltid ska ha rätt att stanna här bara av den anledningen att de är här och uttalar ordet ”asyl”. De som söker sig hit har släkt och vänner här som gömmer dem och tar in dem i den  parallella svartjobbsvärlden, de åker inte härifrån när myndigheterna avslagit deras ansökan om att få uppehållstillstånd. Att media inte rapporterar mer om hur det ligger till utan ofta okritiskt tar upp enskilda fall där journalisterna bara går på hörsägen och inte ens bryr sig om att sätta sig in i fallen, inte tar del av alla handlingar för att få en mer allsidig bild, det är ytterst beklagligt. Däremot fortsätter medierna gärna att, understödda av vissa politiker, odla myren om alla kirurger som kör taxi…

Det är Sverige och svenskarna själva som bär skulden till att det ser ut som det gör i deras land, det land som också blivit ett paradis för gömda brottslingar och terrorister och folkmordsmisstänkta. Också detta har jag skrivit om otaliga gånger. I  Expressen den 18 juli berättas för ovanlighetens skull dock lite grann om detta. Läs artikeln Mördare på flykt – kan finnas i Sverige!

Som sagt: ca 50 % av alla som söker asyl under åren 2005 –  2010 beräknas alltså ha ingen eller låg utbildning. Om man tar in det och inse vad det innebär så är det skrämmande. 25 % beräknas ha gymnasieutbildning eller vara hantverkare eller ha erfarenhet av något annat praktiskt arbete. Betänk då att de som har erfarenhet av praktiskt arbete troligen inte har gymnasieutbildning, kanske inte någon annan teoretisk utbildning heller… Och möjligen har ca 25 % av de asylsökande universitetsutbildning eller annan högre utbildning som måste kompletteras här. Efter att de lärt sig svenska. Detta och mycket annat kan läsas i SOU 2008:58 Betänkande av Utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering.

Det finns inget främlingsfientligt i att meddela fakta. Det är att visa förakt för folket att inte göra det. Journalisterna, som ofta själva framhåller hur viktigt deras arbete är (vilket det också är) och talar om att de ska granska samhället, politiker och olika samhällsaktörer, ska inte undanhålla fakta från folket. Att vilseleda människor eller att medvetet undanhålla dem fakta som de behöver för att bilda sig en helhetsuppfattning, bara för att man själv är rädd för att kallas ”rasist” eller tycker att det är allmänt obehagligt i rådande klimat, rimmar mycket illa med journalistisk etik och heder.

Mina texter på området finns under rubriken Asyl&Migration och Vietnamesen samt en del under fliken Uigurerna från Guantánamo.

© Vid citat ur denna och andra texter här på bloggen,
var vänlig länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.

Mer om Finland och svininfluensan

Jag skrev den 17 juli ett inlägg om Finlands inställning till svininfluensan under rubriken Finland tar bort svininfluensan från listan över allmänfarliga smittosamma sjukdomar.

I Hufvudstadsbladet kan man den 18 juli läsa bland annat följande:

HBL logoI Helsingfors har man också förberett sig på att grunda en separat influensapoliklinik för de insjuknade. Stadens epidemiolog Hannele Kotilainen säger att det är möjligt att få en sådan till stånd på omkring en vecka.

Och:

Enligt THL:s (Institutet för hölsa och välfärd) uppskattning insjuknar var tredje finländare i den nya influensan, men för de flesta är symptomen lindriga och de insjuknade tillfrisknar utan sjukhusvård och hälsocentralsbesök. På hälsovårdscentralerna och i övrig offentlig hälsovård måste influensapatienterna vårdas med den personal som finns eftersom det är svårt att få tilläggspersonal.

”Behov finns det garanterat. Men det finns ingen sjukskötargrupp som sitter hemma och väntar på att bli rekryterad”, säger forskningsprofessor Petri Ruutu, THL.

Här kan man läsa hela artikeln.

Dagens Nyheter har plockat upp fallet med den finske konsuln som räddade ett kidnappat barn

Den 17 juli tog Dagens Nyheter på ledarsidan upp fallet med den finske konsuln som, tillsammans med fadern, smugglade ut ett kidnappat barn ur Ryssland, hem till Finland där fadern hade tilldömts vårdnaden. Jag skrev om det första gången redan den 18 maj och har sedan följt upp det flera gånger, läs nedan:

Det låter som en film…(18 maj), “Konsulns beteende inte föredömligt”, enligt not (30 maj), “Fallet Anton har skadat förtroendet mellan Finland och Ryssland” (8 juni), Smugglande finländsk diplomat persona non grata i Ryssland (8 juni), Finland: Riksåklagaren har begärt förundersökning i fallet Anton (14 juni).

Finland tar bort svininfluensan från listan över allmänfarliga smittosamma sjukdomar

Finlands flaggaFinland kommer före juli månads utgång att ta bort den så kallade svininfluensan från listan över allmänfarliga smittosamma sjukdomar eftersom sjukdomen har visat sig vara rätt lindrig. Hälsovården kommer att förhålla sig till svininfluensan som till de andra säsongsinfluensorna. Patienterna måste därmed också betala för medicinerna själva.  Priset för medicinerna Tamiflu och Relenza är drygt 30 euro (ca 345 kronor) vardera.

Patienter som insjuknar i svininfluensa kommer i fortsättningen i huvudsak att vårdas inom bashälsovården, man avstår från att göra grundliga virustester och mediciner ordineras endast vid behov.

Ändringen av vårdpraxisen baserar sig på den lägesrapport som social- och hälsovårdsministeriet gjorde den 16 juli.

Källa: YLE

För första gången…

…ser jag idag att ett ”traditionellt medium” (ibland även kallat ”gammelmedium”) tar upp samma sak som jag har skrivit om här på bloggen (se under Asyl&Migration) i åratal! Det är Svenska Dagbladet,  på ledarsidan, under rubriken På väg mot en human invandringspolitik.

Hittills har svenska medier ytterst sällan tagit upp något av det jag skrivit och miggor berättat om. De har aldrig velat beskriva asyleriet ur det verklighetsbaserade perspektiv som jag valt att belysa, utan enbart kört med ett stort ”tycka synd om”-perspektiv och vinklingar som gått ut på att i princip alla som sätter sina fötter på svensk mark och presenterar en historia som inkluderar ord som ”tortyr”, ”dödas”, ”desertering ur armén” etc  samt uttalar: ”Jag har inga id-handlingar för att 1) smugglaren tog dem eller 2) det går inte att få några handlingar i mitt land eller 3) jag har tappat dem eller 4) någon har stulit dem” – alla dessa ska alltid få permanent uppehållstillstånd och livslång försörjning i Sverige!

Men, som sagt: den 17 juli ser jag äntligen en text som kunde ha varit skriven av mig själv, på ledarsidan i Svenska Dagbladet. Äntligen! Det var på tiden! Och det, som står att läsa i slutet av artikeln är samma ord som jag har använt otaliga gånger:

Men viktigast av allt är att minska det tryck på asylsystemet som kommer från alla sökande som saknar asylskäl, och som tränger ut de riktigt skyddsbehövande.

Som sagt: Äntligen! Det var på tiden! Att tala klarspråk och påpeka fakta är inte detsamma som att vara ”rasist” eller ”främlingsfientlig”, vilket majoriteten av de svenska journalisterna uppenbarligen tror. Jag har själv hört en del av dem säga att de inte ”vågar” beskriva verkligheten av rädsla just för att få sådana tillmälen. Men det är i mitt tycke betydligt värre – och synnerligen fegt – att undanhålla sanningar och fakta, speciellt som journalister alltid framhåller hur viktiga de själva är för att spegla samhället och låta allmänheten få ta del av felaktigheter och baksidor av systemet. Falskt och fegt, är ord som bättre beskriver deras undfallenhet.

Jag kommer att fortsätta att skriva om både det svarta och det vita (inte antingen eller utan både och) i asyl- och invandringssystemet. Jag kommer att fortsätta att lyssna på invandrare, asylsökande och miggor, vilka alla bidrar stort till att vidga mina vyer och ge mig mer information som jag, i min tur kan förmedla vidare.

En migga: ”…och hela tiden har de suttit här med sina pass i fickan, skaffat en familj och in det sista vägrat åka hem.”

En migga funderar och berättar:

Vad jag skulle vilja veta är om det finns några f.d. asylsökande som faktiskt fått tillstånd av AT-enheten (arbetstillståndsenheten), efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut plockat upp sina pass, betalat ansökningsavgiften och visat att de har ett fast jobb.

AT-UND (undantag från att inneha uppehållstillstånd) ges numera inte längre till alla och envar. Personen som ansöker om detta måste ha något så när klarlagd identitet. Det är inte ett absolut krav att man ska ha styrkt sin identitet med pass. Som jag har förstått det så krävs det inte pass för att få AT-UND, utan ett antal andra handlingar räcker. Hur detta ska bedömas råder det stor förvirring kring hos oss på verket och bedömningen varierar förstås från fall till fall, beroende på vilket land den sökande kommer ifrån.  Det finns länder vilkas ID-kort håller hög kvalitet (ungefär som de svenska nationella ID-korten) och vi kan lätt kontrollera deras äkthet. Har en person en sådan säker och korrekt ID-handling ska man beviljas AT-UND.

Men när personen sedan vill ha tillstånd från AT-enheten måste han uppvisa pass. Det kan bli något av ett moment 22 eftersom det finns ambassader som inte ger eller förlänger pass till medborgare som saknar uppehållstillstånd i Sverige. Personen ifråga måste då resa till sitt hemland för att få ett pass och i och med detta kan han förlora sitt jobb. Men är man oumbärlig på sin arbetsplats så får man säkert en semester beviljad varvid man kan resa hem, söka visum från hemlandet och resa tillbaka till Sverige.

Det finns många ”veteraner” bland asylsökande som under tio år inte godtagit avslagsbeslut som de fått från Migrationsverket, f.d. Utlänningsnämnden och migrationsdomstolarna eftersom de inte kan resa hem där ”dödsstraff väntar”. Men sedan reser de ju hem i alla fall, och ibland även till något annat land där de uppgett sig vara medborgare därför att de fått en anknytning till en sambo i Sverige och även fått barn med denna. De plockar nu fram sina pass och åker hem. Genast efter hemkomsten förlänger de sina pass, besöker den svenska ambassaden med sina handlingar och ansöker om anknytning vilket givetvis inte hade varit möjligt om de hade haft problem med regeringen i hemlandet. Ofta får de också tillstånd eftersom de har familj här.

Men det är knappast rätt är att dessa personer hållit sig kvar i Sverige, i värsta fall i tio år, ljugit och vägrat visa sin rätta identitet och under denna tid har fått en massa bidrag. Ibland har det hållits demonstrationer för deras sak och hela tiden har de suttit här med sina pass i fickan, skaffat en familj och in det sista vägrat åka hem.

Ett visst ansvar måste också vi på Migrationsverket ta på oss i dessa fall. Vi måste vara tydliga i våra möten med de sökande. I tre fall – vilket verkligen inte är många! – har jag lyckats skapa en sådan kontakt med den sökande att han/hon har förstått att hemresa och därav följande uppehållstillstånd på grund av anknytning är ett alternativ att föredra framför ytterligare överklagande. Men de offentliga biträdena ( med några få undantag)  är inte så pigga på detta eftersom det rör sig om deras levebröd. De får ju mera pengar om besluten överklagas återigen…

© Denna blogg.

Från en migga: ”Lite info om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare”

Den här texten är skickad av en migga.

Lite info om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare (text publicerad av Migrationsverket den  15 juli

Migrationsverket har avgjort totalt 4701 ansökningar om arbetstillstånd under perioden 15 december 2008 – 30 juni 2009. Detta framgår av en redovisning om de nya reglerna för arbetskraftsinvandring som Migrationsverket har lämnat till regeringen.

Yrkesgruppen dataspecialister från Indien har under perioden utmärkt sig som den vanligaste och mest typiska kombinationen av yrke och nationalitet. Inför sommaren har gruppen medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fisk från Thailand varit stor.  Migrationsverket noterar en något ökande mängd ärenden med anställda inom storhushåll och restaurangkockar från Kina.

Det har kommit in 723 ansökningar om arbetstillstånd från personer som har fått avslag på sin asylansökan. Migrationsverket har avgjort 577 av dessa ärenden varav 165 personer eller 29 % också beviljats uppehålls- och arbetstillstånd.

Under perioden har den genomsnittliga handläggningstiden, dvs tiden hos både utlandsmyndighet och Migrationsverket, varit 29 dagar. 45% procent av ärenden har avgjorts inom tre veckor och 59% inom en månad och 97 % inom tre månader.

Ett centralt mål för arbetstillstånd är en snabb och effektiv hantering inom ramen för den nya lagstiftningen. I syfte att ytterligare höja effektiviteten och förkorta ledtiderna för den sökande ser nu Migrationsverket över vilka delar av ansökningsprocessen som kan certifieras eller förenklas.

Miggans egna kommentarer:

Notera nu snabbt en sak. Här är det inte fråga om att, som huvudregel, resa in illegalt och söka härifrån. Det är inte fråga om att få LMA på studs, plus någonstans att bo. Det är fråga om att lägga fram sina id-handlingar, ansöka på korrekt sätt, betala ansökningsavgiften, få sin sak prövad, och sedan få ett beslut. Och de som får sina tillstånd reser sedan in den vanliga vägen: genom gränskontrollen, och med passet i handen och ordnar sin bostad själva. Detta med undantag för de asylsökande som redan finns här och som nu tydligen hittat sina id-handlingar, och en och annan gäststuderande som också redan är här.

© Denna blogg.

Lästips

”Det här med Migrationsverkets barnhantering är rena tramset” (30.6 2009), Vidare om Migrationsverkets barnhantering (3.7 2009), ”Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta åt Migrationsverkets barnhantering” (4.7 2009), ”Den här tonårspojken var brittisk och kom från en förort till London” (5.7 2009), Media är för dåliga på att rapportera allsidigt och korrekt (5.7 2009),  En fjärde migga om Migrationsverkets hantering av ensamkommande ungdomar (6.7 2009), Svar om ensamkommande unga från Migrationsverkets rättsenhet (10.7 2009) och En fråga till. Och ett troligt svar. Och en kommentar. (10.7 2009).

En migga: ”En asylsökande måste förstås ha en grund för sin ansökan”

En migga skriver nedanstående med anledning av inlägget Gallimatias om asylsökande i Gomorron Sverige i SVT den 15 juli:

Jag såg inslaget i Gomorron Sverige. De där unga tjejerna menar väl, de brinner åtminstone för något men de är förstås väldigt naiva. Asylrätt hör hemma under förvaltningsrätten och inte brotts- eller straffrätten. Det är en förmån som man ansöker om, på samma sätt som ansöker om t.ex. bygglov eller havandeskapspenning.

Om jag ansöker om bygglov måste jag ha en tomt, om jag vill ha havandeskapspenning måste jag vara havande. Och detta är bara början. Också en asylsökande måste förstås ha en grund för sin ansökan. Det är inte myndigheten som ska bevisa att jag äger en tomt om jag vill bygga ett hus eller testa om jag är gravid i fall jag vill få havandeskapspenning. Kommer jag inte med bevisning får jag inget.

Nu är det inte precis på samma sätt när det gäller asylrätt, beviskraven är betydligt lägre vilket förstås beror på att de sökande ibland kommer från länder där byråkratin inte är på samma höga nivå som här i Sverige. Och ibland kan de ha flytt under sådana omständigheter att de omöjligen kan prestera heltäckande bevisning. Det har vi på Migrationsverket full förståelse för. Men alla vet väl ändå varifrån de kommer, vad de heter och varför de söker asyl? Trots det får vi dagligen lyssna på lögner, inte minst när det gäller identitet och medborgarskap. Det kan vara så att lögnerna är något som en ”smugglare” eller släkten i Sverige försett den sökande med.

Människor som kommer till Sverige och söker asyl har naturligtvis en anledning till varför de vill bosätta sig här. Där håller jag med de två tjejerna i programmet. Men nu har vi ju faktiskt inte fri invandring och jag känner inte till något enda land i världen som har det! Känner du till om det finns något sådant land? Ett land dit man kan bara komma och bli försörjd av staten tills man hittar ett jobb? Jag antar att det finns länder där man kan jobba svart och bo hur länge som helst utan att någon myndighet lägger sig i, men de är förstås länder som till stor del saknar myndigheter, och där även de egna medborgarna saknar rättigheter. Och där blir man inte försörjd av staten. Alltså de länder som producerar våra asylsökande och illegala migranter.

Jag har ingen lösning på detta dilemma, och det verkar inte den samlade EU-kompetensen heller ha. Man kunde förstås skrota hela asyleriet och satsa på bistånd på plats och kvotuttagning när det gäller krigs- eller katastrofdrabbade människor, eller politiska flyktingar. Och sedan göra det lättare för de andra, de som nu missbrukar asylrätten eller förväxlar den med anhöriginvandrig, sjukvårdsbesök etc, att komma hit i sin rätta identitet. Givetvis under förutsättning att de själva eller deras härvarande anhöriga bekostar deras vistelse här, inklusive sjukvården. Tills de fått jobb eller blivit färdigbehandlade.

© Denna blogg.

Gallimatias om asylsökande i Gomorron Sverige i SVT den 15 juli

svt logoI Gomorron Sverige i SVT den 15 juli kunde man höra en ung kvinna från något som kallas Aktion mot deportation uttala sig med anledning av att EU:s justitie-, inrikes- och migrationsministrar träffas i Stockholm 15-17 juli för att bland annat diskutera ett gemensamt asylsystem i EU:

Även som det ser ut idag i asylsystemet så är det upp till den asylsökande att exempelvis bevisa varifrån man kommer samt att de asylskäl man har angett är riktiga och det går ju emot allt som rättssystemet för oss andra medborgare medför, nämligen att man är oskyldig tills motsatsen har bevisats.

Vad i hela fridens dar är det för gallimatias? Märkligt att inte programledaren reagerade och ställde frågor kring varför den här aktionsgruppen ser asylsökande som någon sorts brottslingar, misstänkta för något som ska bevisas! Det är ju helt befängt att jämföra asylsökande med ”oss andra medborgare”, som man förstår att kvinnan menade har begått brott men i lagens mening ska anses oskyldiga tills motsatsen bevisats. Och vad hon menade med att det skulle vara fel att fråga varifrån den som söker asyl kommer och varför han söker asyl, det är helt obegripligt. Hur hade hon tänkt sig att man ska veta om personen ifråga ska beviljas uppehållstillstånd eller inte, om man inte har en aning om vem han är, varifrån han kommer och varför han är här?

Asylsökande är inga brottslingar. Asylsökande kommer till ett land och söker (det framgår av ordet asylsökande) asyl eller uppehållstillstånd av olika anledningar. Då är det givetvis deras sak att visa vilka de är, varifrån de kommer och presentera sina skäl till varför de söker asyl. Det är inte så att vem som helst kan inställa sig i Sverige och uttala endast ett enda ord – ”asyl” – och sedan vänta på att det land man begär skydd i ska BEVISA vem man är, varifrån man kommer och huruvida man har rätt till skydd eller inte.

Det är den person som ber/ansöker om något som ska presentera sina skäl för sin begäran och myndigheterna ska, efter att ha fått all tänkbar information, alla skäl samt alla dokument presenterade för sig, fatta beslut om huruvida det man fått ta del av berättigar den sökande till permanent uppehållstillstånd i enlighet med gällande, demokratiskt stiftade lagar, i Sverige.

Varför släpper SVT igenom sådana här dumheter överhuvudtaget? Och om man nu gör det, varför ställs ingen fråga eller ges ingen kommentar till det sagda som varken har huvud eller fötter?

Man ska förstås ha drömmar och mål

Sverige EU-ordf logoDen 15 – 17 juli träffas EU:s justitie-, inrikes- och migrationsministrar i Stockholm. På agendan står bland annat  EU:s migrations- och asylpolitik de kommande fem åren. Ett av målen är att alla EU-länder ska uppfylla samma krav på rättssäkerhet och human behandling av asylsökande. I dag är mottagandet och asylprocessen väldigt olika i de 27 EU-länderna. Det s.k. ”Stockholmsprogrammet” (döpt efter staden där riktlinjerna dras upp) ska gälla mellan 2010 och 2014.

På frågan: ”Vilka brister finns i asyl- och migrationssamarbetet i EU idag?”,  svarar migrationsminister Tobias Billström så här:

tobias-billstromAtt en asylansökan inte behandlas likvärdigt i EU:s 27 medlemsstater. I dag spelar det ofta större roll i vilken medlemsstat man söker asyl än vilka skyddsskäl man har. Det måste ändras. EU måste också bli mer öppet och attraktivt för arbetskraftsinvandring för att kunna konkurrera med USA, Kanada och andra länder som är betydligt bättre på att locka till sig arbetskraft.

Jag hade några frågor kring skrivningarna i stycket 5.1.4. Bättre kontroll av olaglig invandring i dokumentet MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET och redovisar dem här, tillsammans med svaren:

Fråga: ”Nolltolerans måste tillämpas i fråga om människosmuggling och människohandel. ” Vad betyder ”nolltolerans?”
Svar
: Att människohandel och människosmuggling aldrig är acceptabelt och måste motarbetas.

Fråga: ”…men också för att förenkla utfärdandet av uppehållstillstånd till offren.” Hur? Vilka är ”offren”? Och vad är de offer för? Menas här att man ska bevilja uppehållstillstånd åt dem som blivit smugglade till EU och/eller dem som blivit offer för människohandel? Förslag om förändringar i lagen, alltså?
Svar: Det handlar bara om offer för människohandel (inte smuggling). Redan i dag har offer för människohandel rätt till tillfälligt uppehållstillstånd enligt EG-direktivet om offer för människohandel (se länk). Det handlar alltså om att förenkla arbetet, inte nya lagar. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/78732

Fråga: ”Utformandet av en effektiv politik rörande återsändande och återvändande måste ske i enlighet med lagen …” I enlighet med vilken lag? Svensk utlänningslag? En ny lag som ska gälla inom EU?
Svar: Internationella konventioner, den EG-rätt som redan finns, t.ex. återvändandedirektivet, fördraget osv. Därutöver tillämpas naturligtvis också nationell rätt. Utvecklingen av det gemensamma asylsystemet kan påverka detta, men i övrigt planeras inga nya lagar på EU-nivå.

Fråga: ”…och behandling av sårbara personer.” ”Sårbara personer” – ny kategori att införa i svensk (?) och/eller ny EU-lag? Vilka är de?
Svar: Kvinnor och barn har nämnts som exempel på ”sårbara personer”. Någon ny kategori av skyddsbehövande handlar det inte om i detta avseende.

Kommentar: Det svenska Migrationsverket klarar inte att agera rättssäkert och korrekt (läs mer under Asyl&Migration). Kanske en del, men knappast alla de 26 andra EU-ländernas myndigheter, klarar det bättre. Men att det skulle bli en någotsånär likartad asylhantering i hela EU och att den dessutom skulle bli rättssäker, human och korrekt är, som jag ser det närmast en utopi. Som kanske, möjligen (men troligen inte) kan förverkligas om några decennier. Men man ska förstås ha drömmar och göra upp planer och sträva efter att uppfylla sina mål och det svenska initiativet är gott.

T.o.m. miggor undrar vad Migrationsverket sysslar med!

Läs först Hur var det här möjligt i det genomkontrollerade Sverige? (13.7 2009) och Kommentar till inlägget om pappan som höll sina barn från skolan (13.7 2009).

Här följer ett inlägg från en migga som också tycks undra vad Migrationsverket sysslar med…

Om ”Uppsalapappan”

Jag hörde på nyheterna i P1 att det blir problem att åtala ”uppsalapappan” eftersom man vet inte vem han är. Han har använt tre olika identiteter. Jag som själv är beslutsfattare på Migrationsverket trodde att man inte kan bli svensk medborgare utan att först styrka sin identitet!

Nu läser jag i Aftonbladet och det står bara att Uppsalapappans barn är svenska medborgare. Betyder det att han själv inte är svensk medborgare? Jag vet inte. Men det kvittar faktiskt, tycker jag. Vi på Migrationsverket ska inte bevilja UAT (undantag från att inneha arbetstillstånd), PUT (permanent uppehållstillståd) eller TUT (tillfälligt uppehållstillstånd) till personer, vare sig till barn eller vuxna, vars identitet inte är styrkt.

Det ligger faktiskt i Sveriges intresse att veta vilka de är som bosätter sig  här. Jag förstår att detta kan innebära problem t.ex. för personer från södra Somalia eftersom där saknas godtagbara myndigheter och vi accepterar inte deras id-handlingar.Men: de har id-handlingar, i synnerhet de som är vuxna, och det finns många länder som godtar dem. Särskilt i närområdet. Det vore väl bra om vi någon gång också kunde få se dessa handlingar! För även om de inte styrker deras identitet till fullo så kan de ändå ge någon form av indikation om vem personen är. Högt utbildade somalier jobbar i Dubai och annanstans som läkare exempelvis, och jag tror inte att de fått jobbet utan att visa läkarlegitimation, pass etc.

Endast i fall när personen definitivt inte kommer från södra Somalia, utan från Jemen, Kenya eller någon annanstans, visas det upp släta och fina handlingar, födelsebevis och id-kort för oss på verket, handlingar som helt uppenbart har tillverkats i någon källarverkstad Sverige, gissningsvis i Stockholmstrakten.

© Denna blogg.

Återigen denna okunniga och arroganta Täppas Fogelberg

Otaliga gånger genom åren har jag skrivit om att SR tillåter en programledare vid namn Täppas Fogelberg fortsätta som värd för Ring P1, och många andra har skrivit artiklar och insändare och, kan jag gissa, har klagat hos SR. Här är några av mina tidigare texter: Om radioprogrammet Ring P1 (13.3 2008), Programledaren Täppas Fogelberg i Ring P1 trakasseras (24.3 208), Ta bort Täppas Fogelberg från Ring P1! (10.9 2009).

SR logoJag lyssnar på Ring P1 den 14 juli och mår återigen illa av denne Täppas Fogelbergs otroliga dumhet, okunnighet, arrogans, oförskämdhet och totala brist på vanligt folkvett och hyfs. Jag kan – och brukar – stänga av radion när jag hör att han ska leda programmet, men emellanåt lyssnar jag igenom ett helt program för att höra om någon förändring till det bättre kan ha skett. Men det har det aldrig, och dagens Ring P1 var lika pinsamt, ohyfsat, korkat och rent av obehagligt som de allra flesta som Täppas Fogelberg leder.

Sveriges Radio, nog måste det väl finnas flera kandidater till jobbet att leda det här programmet där ”vanliga” människor får ringa in och lufta sina åsikter och tankar? Nog måste det väl finnas några andra som dels är allmänbildade ch kan hänga med i de flesta samtal som kommer in; dels har fåt en hyfsad uppfostran så att de kan avsluta ett samtal på ett trevligt sätt och både hälsa och ta avsked av inringande på ett sätt som inte är buffligt och rent oförskämt?

Det här är en av ganska få möjligheter där alla sorters människor har möjighet att komma till tals utan annat filter än den samtalsmottagande växeln, och sedan få säga vad de har att säga rakt ut i etern. De borde kunna få ett bättre bemötande av en kunnigare och trevligare programledare än Täppas Fogelberg!

Varför anger media ständigt människors åldrar?

åldrar i onödanDet här är ett klipp ur en artikel i Expressen Nöje den 1 juli 2009 och jag undrar:

Varför i hela fridens dar anges Lotta Engbergs, Kikki Danielssons och Anders Lundins åldrar i en artikel om två tv-program som de medverkar i?  Vad har deras åldrar med det att göra?

Varför behöver vi veta att Anders Lundin är 50 år? Vad har det för betydelse om Lotta Engberg är 38, 46, 52 eller 61 ? Och vad är anledningen till att vi måste veta att Kikki Danielsson är 57 år? Har det med hennes sångprestation att göra eller på vilket sätt är det relevant?

De enda gångerna som människors åldrar är relevanta är väl om det gjort något exceptionellt som inte förknippas med en viss ålder. Till exempel: ”Lena Pettersson, 63, födde sitt första barn…”, ”Lars Johansson, 13, är den yngste någonsin som kommit in på mastersutbildningen i…” Eller liknande. ”Sven Nilsson fyller idag 110 år”. ”Emma Nyström, 8, har skrivit en barnbok”. Men svenska medier envisas att, i precis alla sammanhang där ålder är irrelevant, ange hur gamla folk är. Vi måste t.ex. veta hur gammal någon på gatan är, som blir ombedd att kommentera en aktuell företeelse. I artiklar om bilköer, barnomsorg, arbetslöshet, semester etc, etc i det oändliga, anges alltid ålder efter ett namn.

När man läser tidningar från andra länder ser man ytterst sällan åldersangivelser – bara när de är relevanta – och det är svårt att förstå varför man i Sverige så hysteriskt anger folks ålder i tid och otid. Man kunde gott sluta med det.

Kommentar till inlägget om pappan som höll sina barn från skolan

Denna kommentar till det svårbegripliga som hänt i  Uppsala (läs här) visar att det kanske inte är så ovanligt eftersom föräldrar gör som de vill och samhället inte verkar förmå agera ”för barnens bästa”. Kommentaren kommer från en rektor i en skola som ligger i en förort till Stockholm:

En hel del familjer reser fram och tillbaka till sina hemländer, byter bostadsort och kommun ofta, dyker inte upp vid tillfällen de borde osv.

Någonstans på vägen så tappar samhället (kontrollinstanserna) bort barnen. Skolan är ju en sådan instans, men när familjerna reser till hemländerna och är borta i flera månader (!!!), avregistreras barnen från skolan de har gått i och föräldrarna måste ansöka om ny plats i skola när de kommer tillbaka. Skolan där barnen har gått har ingen skyldighet att hålla koll på var barnen är och när de är tillbaka (vilket också vore en helt omöjlig uppgift).

Skolan, åtminstone där jag jobbar, beviljar aldrig ledigt för barnen i mer än 10 dagar på ett år. Men föräldrarna tar helt enkelt barnen ur skolan ändå och reser iväg, ibland har de ansökt om ledigt, ibland inte. De bara försvinner.