Finland: Inget beslut om Guantànamofångar

Läs först Finland överväger att ta emot ett itet antal Guantánamo-fångar.

Något beslut om att ta emot fångar från fånglägret Guantánamo fattades inte när president Tarja Halonen och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott diskuterade ärendet på sitt möte i dag.

Finland kommer att be USA om mer information om situationen för fångarna i Guantanamo och planerna på att frige dem. EU och USA samarbetar i frågan om placeringen av fångarna, men varje europeiskt land beslutar självt om de tar emot fångar eller inte. USA ämnar stänga fånglägret och letar efter placeringsplatser för över 40 fångar.

Finland kommer eventuellt att erbjuda sig att ta emot ett mycket litet antal fångar, vars bakgrund har utretts grundligt.

Källa: YLE m.fl.

En migga om ensamkommande asylsökande som är – eller säger sig vara – under 15 år

Så här skriver en migga om ensamkommande minderåriga som skickas till Sverige för att söka asyl:

Ett barn som är under 15 år och söker asyl i Sverige behöver inte lämna fingeravtryck, alltså inte i Sverige. Hur det är i andra länder inom EU vet jag inte, kanske råder samma åldersgräns där, det borde vara så. Därför påstår ensamkommande barn, i vissa fall, att de är under 15 år. Då befinner sig familjen förstås i ett annat EU-land där de fått avslag på sin ansökan och där även barnet (som i verkligheten är över 15 år och inte alls ensamt) har daktats (tagits fingeravtryck av). Men eftersom vi här i Sverige inte daktar den som säger sig vara under 15 år, kommer vi inte heller få reda på detta.

I ett sådant fall har inga pengar till någon smugglare behövts, bara en tåg- eller bilresa inom Schengen. ID-handlingar kontrolleras ytterst sällan inom Schengenområdet. Detsamma gäller barn i familjer som redan har uppehållstillstånd i någon Schengenstat dit de anlänt långt innan ”barnet” som nu ansöker om asyl i Sverige fyllde 15 år. Man kan fråga sig varför en person som har permanent uppehållstillstånd (PUT) eller tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) i en Schengenstat söker sig till Sverige. Det kan röra sig om att man inte trivs i sitt nya land, att man inte kan försörja sig där eller att man inte får ta dit sina övriga anhöriga. I Sverige kanske man trivs bättre, här får man försörjning och hit får man också hämta sina anhöriga.

I övriga fall är det nog så att familjen satsat sina tillgångar på en flygbiljett med eller utan smugglare, för att ungdomen (barn eller inte) ska söka asyl i Sverige och därigenom antingen bereda även den övriga familjen tillträde så småningom, eller för att den unge ska kunna försörja den övriga familjen i hemlandet efter att PUT beviljats.

Men, det finns också fall där barnet eller ungdomen, oavsett hans eller hennes riktiga ålder, blivit tvingad eller lurad till prostitution för att få sin biljett till Sverige. Det vore bra om dessa ungdomar berättade sanningen för oss på Migrationsverket i stället för rena rama sagorna om okända välgörare som tyckte synd om dem, plundringen av sockerskålen hos en släkting etc. Om sanningen kom fram skulle det kunna påverka den sökandes rätt till uppehållstillstånd på ett för den sökande positivt sätt. Dessutom skulle dessa personer som så hänsynslöst utnyttjar unga, och som även finns i Sverige, kunna ställas till svars.

Kommentar: Ju mer journalister sätter sig in i frågorna innan de skriver eller gör inslag, desto bättre och mer korrekt blir rapporteringen i medierna om asylsökande och asylprocessen. Och desto mer sann blir den bild som presenteras för allmänheten. Att förtiga och försköna eller rapportera rent okunnigt om dessa viktiga frågor gynnar ingen i längden; varken de asylsökande som verkligen har skäl att få PUT enligt utlänningslagen, eller journalisterna som ger fel bild till allmänheten. Och givetvis gynnar det inte heller allmänheten.

Det är inte svart eller vit,det är svart och vitt. Samtidigt.

© Denna blogg.

Polis har avhyst asylsökande irakier ur kyrka i Köpenhamn

Natten till torsdagen den 12 augusti tog sig polisen in i den kyrka i stadsdelen Nörrebro i Köpenhamn och grep 19 asylsökande irakier som under en tid uppehållit sig sedan de fått besked om att de inte får stanna i Danmark utan måste lämna landet men inte gjort det. Läs bland annat här, här och här.

”Det är en sorglig dag”, säger Per Ramsdal som är präst i kyrkan. ”Att polisen går in med våld i en kyrka så här är ovanligt, det är ett brott mot alla oskrivna regler om att kyrkan är en helig plats där man kan söka skydd.”

Samma situation, att poliser går in i kyrkor och kloster och hämtar asylsökande som enligt lag ska utvisas, kan när som helst också  uppstå i Sverige eftersom många kyrkor och kloster i Sverige enligt uppgift från trovärdiga källor är fulla av asylsökande som fått beslut om utvisning från Migrationsverket och Migrationsdomstolen men vägrar lämna landet. Om detta berättas också i Sveriges Radio.

Avhysningar, liknande den i Köpenhamn i natt, har faktiskt också skett i Sverige, bland annat när poliser gått in i Alsike kloster och hämtat personer som skulle utvisas. Om det berättas bland annat:

Syster Marianne har aktivt deltagit i den svenska flyktingdebatten och sedan 1978 gömt personer, vars ansökan om asyl avslagits, i sitt kloster. 1993 blev Alsike kloster uppmärksammat efter en kritiserad polisrazzia i klostret, där polisen försökte få tag på undangömda asylsökande som hotades av avvisning. Från klostrets sida menade man att svenska staten inte tillfredsställande utrett dessa personers ärenden, samt att de riskerade livet om de tvingades lämna riket.

Det är klart att det måste vara den absolut sista utvägen att tvångsavhysa människor från kyrkor och kloster. Och många gånger (nästan alltid) anser människor som sökt sig dit att de absolut inte kan återvända till de länder de lämnat oavsett att beslutet fattas i rättsliga instanser.

Asylsökande kan dock inte vistas i kyrkor och kloster hur länge som helst. Och i Sverige har de inte längre rätt att vistas. Det vore intressant att få ta del av ett vettigt förslag på hur man ska agera när människor med utvisningsbeslut vägrar lämna landet under lång tid – ibland i åratal. Hittills har jag inte hört någon enda människa komma med ett genomförbart, realistiskt förslag på vad man ska göra i stället för tvångsingripanden när asylsökande stannar kvar, illegalt, i landet!

Så vad ska alltså Sverige göra med asylsökande som håller sig undan och vägrar lämna landet enligt de lagakraftvunna beslut som säger att de ska göra det?

1) Ska man låta dem som lyckas hålla sig gömda en viss tid få stanna (kräver lagändring)?
2) I så fall: hur lång tid ska man ha hållit sig gömd för att beslutet om utvisning ska annulleras?
3) Ska tidsgränserna gälla lika för alla som tar sig hit, söker asyl och håller sig undan utvisning en viss, angiven tid?
4) Ska kortare gömseltid gälla för barnfamiljer?
5) Ska det vara olika långa gömseltider för olika asylländer?
6) Ska vi kanske upphäva alla beslut och låta alla som vill stanna här, och därmed införa helt fri invandring (kräver lagändring)?
7) Ska vi se till att utlänningslagen – precis som alla andra lagar –  upprätthålls och efterlevs, om inte frivlligt så med polishjälp?

Ska det hållas en folkomröstning om hur vi ska göra i Sverige med de tusentals asylsökande som fått beslut om att de inte får stanna här men inte lämnar landet utan gömmer sig i bland annat kyrkor och kloster? I så fall ska folkets vilja följas och utlänningslagen ändras i enlighet med hur majoriteten röstat. Låt sedan den lagen gälla mer än något eller några år innan man åter börjar klaga på den och kräva att den ska ändras.

Jag brukar framhålla – och gör det igen – att ingenting är enbart svart eller vitt, det mesta är svart och vitt. Samtidigt.

© Copyright denna blogg! Vid citat ur denna
och andra texter här på bloggen, ange källa och
länka hit så att hela texten kan läsas
och inte bara lösryckta ord eller meningar.

Finland överväger att ta emot ett litet antal Guantànamofångar

Finland överväger att ta emot fångar som släpps fria från det amerikanska fånglägret i Guantànamo Bay på Kuba, skriver många finska tidningar. Och utrikesminister Alexander Stubb säger till Helsingin Sanomat att frågan troligen kommer upp den 14 augusti, när presidenten och regeringen samlas till utrikes- och säkerhetsutskottets första möte efter sommaruppehållet.

Om Finland beslutar att ta emot ett litet antal fångar, kommer deras bakgrund att utredas mycket grundligt.

I Suomen Kuvalehti skriver dock reportern Jari Lindholm, under rubriken Suomi on huono maa Guantanamo-vangeille (Finland är ett dåligt land för Guantánamofångar) bland annat:

Människorättsorganisationen Reprieve ser Finland som en naturlig bosättningsort för  somaliern Ismail Mahmoud Muhammadi, när han friges. Detta eftersom hans syster bor i Finland.

Men vad skulle en sådan man göra i ett mörkt och rasistiskt land som Finland? Hur skulle vårt främlingsfientliga samhälle kunna främja hans mentala rehabilitering?

Läs också artikel i Helsingin Sanomat (bara på finska) med rubriken ”Suomen pitäisi vastaanottaa Guantánamon vankeja”.

”Men om barnen själva säger att de inte har några asylskäl? Om de säger att de vill åka hem och att de inte trivs i Sverige och att de inte vet varför de är här utan längtar efter sina anhöriga där hemma?”

Nu får självgoda politiker och andra som uttalar sig så ensidigt och tvärsäkert och helt ur sin egen helsvenska och inte sällan lätt inskränkta synvinkel SKÄRPA SIG! Tänk om de, som är så förtjusta i att höra sina egna röster och att få några minuter i rampljuset, någon enda gång ville försöka sätta sig in i andras tankar – och baktankar! – och inte tro att alla alltid tänker och agerar som de själva.

Så här berättar en migga om barn i asylsökande familjer. Det bekräftar att det, som andra miggor skrivit tidigare om ensamkommande asylsökande barn som cyniskt och grymt utnyttjas av sina föräldrar i hemlandet, också gäller barn som tvingas till Sverige med föräldrar som utan asylskäl är på jakt efter ett – som de tror – ”bättre liv”:

Lars Ohly säger (i radio) att ”barn alltid har egna asylskäl” och att de ”inte ska behandlas som bihang till sina föräldrar”. (Kommentar: Rappakalja! Skulle det faktum att man är minderårig vara lika med att man har asylskäl?)

Men om barnen själva säger att de inte har några asylskäl? Om de säger att de vill åka hem och att de inte trivs i Sverige och att de inte vet varför de är här utan längtar efter sina anhöriga där hemma? Mormor, farmor, syskon, skolan och kompisarna. Om de artigt säger att ”visst är det bra här också och alla är snälla men vi längtar hem ändå”? Vad ska vi göra då?

Sådana utsagor kan vi inte använda i våra beslut, det vore att sätta barn mot föräldrar (Kommentar: Det borde nog miggorna ändå ta upp…) när föräldrarna strax innan har målat upp en bild av förföljelser och totalt kaos som fått dem att lämna hemlandet. När vi talar med barn i familj får alltid en förälder vara med. Om inga svåra minnen kommer fram under samtalet brukar föräldern avbryta lite och fråga barnet om det inte minns poliserna som kom och gjorde husrannsakan. Och om barnet inte ”minns” utan hellre vill prata om fotbollsplanen i hemlandet eller om kompisarna där, så måste det givetvis bero på traumat.

Ibland försöker barnet pliktskyldigast erinra sig händelsen och sedan virra in sig totalt. En utantilläxa om något som aldrig har inträffat är svår att hålla ihop för en vuxen, ännu svårare för ett barn. Oftast får vi därför inte prata med barnen överhuvudtaget. Deras vårdnadshavare är föräldrarna och svenska myndigheter  har inte mandat att tala med barnen utan föräldrarnas medgivande.

Självklart börjar ett barn som uppmanas att ljuga och som inte förstår orsaken till detta, eller varför familjen befinner sig i ett främmande land år efter år utan vare sig ekonomisk eller social trygghet, må dåligt så småningom. Det är säkert så att när familjen fått uppehållstillstånd och återigen kan resa till hemlandet, besöka anhöriga där och bjuda dem på besök till Sverige, så börjar även barnet må bättre.

Kommentar: Myndigheterna måste strama upp sig, det är inte den här typen av utomeuropeiska invandrare vi ska ta emot, det är emot lagen som noga anger under vilka premisser människor ska beviljas uppehållstillstånd. Sverige har tillåtit – och fortsätter att tillåta – att en avsevärd del av dess stora utomeuropeiska invandring bygger på lögner och bedrägerier. Och med okunniga uttalanden vilseleder Lars Ohlys folket, liksom medierna som envist fortsätter att rapportera ensidigt.

Utländska föräldrar har lika stort ansvar för och skyldigheter gentemot sina  barn enligt FN:s barnkonvention som svenska föräldrar har för sina. Det är inte den svenska staten och inte de svenska skattebetalarna som ska ta över föräldraansvaret för barn till människor som utnyttjar sina barn för att få komma in i Sverige.

© Denna blogg.