• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2009
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Hur hänger det här ihop???

iraks-flaggaMånga kristna från Irak får inte uppehållstillstånd i Sverige. De anses kunna återvända till sitt hemland och få skydd mot förföljelse på grund av sin kristna tro av irakiska myndigheter.

Samtidigt – och nu blir det lite konstigt – har ett litet barn (!!!) i en muslimsk familj där familjemedlemmarna sägs ha konverterat och blivit kristna, fått permanent uppehållstillstånd!

Migrationsdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet vad gäller den 1 ½ år gamla sonen i familjen. Därmed kommer förstås också resten av familjen också att få stanna här, även om de ännu inte beviljats uppehållstillstånd. Eller är det bara 1 ½ år gamla barnet som anses kristet? Ses barnet som mer skyddsvärt än övriga familjemedlemmar som ju varit muslimer i hela sina liv? I så fall: varför?

Det är alltid svårt att förutse utgången i asylärenden. Migrationsdomstolen hänvisar i alla fall till att ”den som konverterat till kristendom, och dennes familj, inte kan påräkna skydd från myndigheterna i hemlandet”.

Det ter sig alltså som om Migrationsverket gör skillnad på kristna och kristna från Irak! ”Muslimska kristna” (konvertiter)  anses inte kunna återvända medan kristna kristna, alltså de som varit kristna hela sina liv, anses kunna få skydd av landets myndigheter. Undrar var logiken ligger? Hittills har jag inte lyckats begripa hur det hela går ihop.

Migrationsverkets delårsrapport för första halvåret 2009

MIG logoBlandade utdrag och citat ur Migrationsverkets delårsrapport för första halvåret 2009:

Ambitionen är att verket i slutet av år 2010 ska ha en asylprocess där merparten av besluten kan fattas efter väsentligt kortare tid än sex månader och där kvaliteten i besluten har stärkts ytterligare.
———-
Regeringen har pekat ut återvändandet som en prioriterad fråga 2009. För att underlätta återvändandet för de asylsökande som har fått slutgiltigt avslag på sin ansökan, har Migrationsverket på olika sätt förstärkt sitt arbete med återvändande. Bland annat driver verket ett projekt i syfte att ytterligare utveckla det resurskrävande arbetet med att motivera och ge stöd till dem som ska återvända. Migrationsverket har också gjort insatser för att stärka samarbetet med andra berörda myndigheter både på central och lokal nivå. Det sker bland annat mot bakgrund av att Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården har fått regeringens uppdrag att se över arbetet med att verkställa utvisnings- och avvisningsbeslut.

Återetableringsstödet är en av flera faktorer som bidrar till ett självmant återvändande. 1.158 personer har i år beviljats återetableringsstöd, varav flertalet kommer från Irak.

Insatserna för att stärka arbetet med återvändande har givit resultat. Under årets sex första månader har 3.966 personer återvänt självmant. Vid samma tid förra året var antalet 2.810.
———-
Som ett led i den långsiktiga strategin har verket tagit fram fem strategiska utvecklingsområden som är av särskild vikt. Det handlar om rättslig kvalitet, effektivitet, service, medarbetare och omvärld. Inom dessa områden ska verket varje år göra mätningar för att se hur resultatet utvecklas.  Basvärden för den fortsatta uppföljningen har tagits fram under det första halvåret. Som exempel kan nämnas att verket har skapat ett så kallat Nöjd Kund-Index (NKI) baserat på en enkät till över 4.000 personer, varav de flesta är sökande av olika kategorier.
———-
Under det första halvåret 2009 har antalet asylsökande minskat med 17 procent jämfört med samma period förra året. Under perioden januari-juni förra året ansökte 12.270 personer om asyl i Sverige. Motsvarande siffra i år är 10.135. Den främsta förklaringen till nedgången är att det kommer färre asylsökande från Irak, det land som tidigare stod för den största andelen ansökningar. Hittills i år har 1.033 irakier sökt asyl, vilket är en minskning med 74 procent jämfört med samma period i fjol. Nu utgörs istället den största gruppen asylsökande av somalier. Hittills i år har 2.074 personer från Somalia sökt asyl i Sverige.

Antalet som har sökt uppehållstillstånd som anhöriga ligger på ungefär samma nivå som i fjol. Ungefär 23.000 förstagångsansökningar har kommit in till och med juni månad, drygt 800 fler än under samma period förra året. Flest anhöriga kommer från Irak och Somalia, det gäller både etablerade och nyetablerade anknytningar.
———-
Målet är att alla som söker asyl ska få besked inom sex månader från det att ansökan kommit in till Migrationsverket. Migrationsverket har avgjort 13.010 asylärenden under första halvåret. I 48 procent av fallen har den sökande fått besked inom sex månader. Under samma period 2008 avgjorde verket 15.831 ärenden. Måluppfyllelsen var då lägre – 31 procent av besluten fattades inom sex månader. Andelen omedelbara avvisningar från Sverige till annat Dublinland och hemland har ökat något under 2009.

Utvecklingen när det gäller asylsökandes väntetid är positiv. Antalet som väntar på besked från Migrationsverket har på ett år minskat från 19.622 till 11.349. Den genomsnittliga handläggningstiden har minskat till 7 månader. Under 2008 var genomsnittet 9 månader.
———-
Av de asylsökande som fått besked av Migrationsverket under det första halvåret har 25 procent fått bifall på sin ansökan, lika stor andel som förra året. En del ansökningar är uppenbart ogrundade eller ska prövas av något annat land enligt Dublinförordningen. Om man bara räknar dem som har fått sitt ärende prövat i sak, har 33 procent fått bifall av Migrationsverket.
———-
Antalet ensamkommande barn och unga fortsätter att öka. Under det första halvåret, var antalet 882 jämfört med 687 under samma period i fjol. Konsekvensen av ökningen är att mottagningsplatserna inte räcker till i de kommuner som Migrationsverket har överenskommelser med. Situationen är också mycket ansträngd för de kommuner dit barnen först kommer, de så kallade ankomstkommunerna.
———-
Migrationsverkets hantering av överklagade beslut har ökat. Till och med juni månad hade verket lämnat över 7.918 överklaganden i asylärenden till domstol, vilket är närmare 800 fler än under samma period förra året. Antalet öppna ärenden i domstolarna var vid halvårsskiftet 9.692, ungefär lika många som för ett år sedan.

Även prövningen av verkställighetshinder har ökat i omfattning. I år har 5.163 sådana ärenden avgjorts, jämfört med 3.521 under januari-juni förra året.
———-
Det har skett en ökning av antalet beviljade arbetsmarknadsärenden sedan den nya lagen för arbetskraftsinvandring trädde i kraft den 15 december förra året. Under perioden januari-juni  beviljades 10.046 arbetstagare uppehållstillstånd enligt de nya reglerna. Det är en ökning  med 26 procent jämfört med samma period förra året. Totalt har 89 procent fått bifall.

Av avgjorda ärenden var 549 ansökningar från asylsökande som bytt spår efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Av dessa har 30 procent fått bifall på sin ansökan.