Diskrimineringsombudsmannen utsedd till Sveriges sämsta chef

Jag skrev en artikel på Newsmill. Vad den handlar om framgår om man läser den i sin helhet. Den presenteras så här av Newsmill:

Att anmäla arbetsgivare och skolor för diskriminering DO har blivit ett enkelt sätt att tjäna pengar. Alltfler ärenden görs upp genom sk förlikning istället för i domstol. Det urholkar rättsstaten och är ett slöseri med skattemedel.

OBS! De anmälningar till DO som talas om i artikeln och som inte är länkade till där, kan läsas här och här. De är offentliga.

Samtidigt, utan att jag hade en aning om det, utsågs jättemyndighetens generaldirektör Katri Linna till Sveriges sämsta chef av tidningen Chef. I artikeln med just den rubriken: Hon är Sveriges sämsta chef, kan man bland annat läsa:

I spåren efter yrvädret Linna finns gråtande, förvirrade och rentav sjukskrivna medarbetare.

”Det finns de som har råkat väldigt illa ut. Och det är många som har varit ledsna. Jag har varit med om att trösta människor som har gråtit för att de fråntagits sina arbetsuppgifter utan att få veta varför”, säger en medarbetare.
———-
”Det är lågt i tak. Ingen vågar säga något. Man har under lång tid lärt sig att det inte lönar sig”, säger en person med insyn i ledningsgruppens arbete.

”Det är en organisation där det premieras att slinka undan och skylla ifrån sig i stället för att vara rakryggad och ta ansvar”, säger en annan.
———-
Historierna om hennes kontrollbehov, otydliga mål och ovilja att dela med sig av ansvaret upprepas vid en rundringning till nuvarande och tidigare kolleger och medarbetare.

En tämligen onödig myndighet som kostar 93 miljoner skattekronor i år och har 90 anställda varav många ger sin chef starkt underbetyg. Det är katastrofalt. Kanske behövs här ett ingripande likt det som gjordes i fallet med en annan omöjlig ledare, förra landshövdingen på Gotland, Marianne Samuelsson? Snabbt och bestämt.

Läs gärna följande artiklar för mer information:
DO stödjer religiöst kvinnoförtryck – Sidan 4, Expressen, 28 maj 2008
Stark start för Super-DO – DN Ekonomi 29 juni 2009
”Antinormverket” är en bisarr idé – Ledarsidan, Expressen, 1 augusti 2009

I artikeln Stark start för Super-DO kan man läsa att Katri Linna är ”klart intresserad av att nå nya grupper, inte bara de som råkar anmäla diskriminering just nu”. Men det är väl ändå inte hennes och den statliga myndighetens uppgift att ragga nya kunder som kanske inte ens upplever att de är kränkta? Det är väl inte Katri Linnas sak att hitta folk att försöka krama ut förlikningspengar för, från olika offentliga och privata verksamheter? Eller att jaga intet ont anande människor och göra dem till offer för att ”hyfsa till” sin statistik? Det är fel och det är alldeles för dyrt för skattebetalarna.

I samma artikel säger Katri LInna:

Sedan årsskiftet har 35 personer fått upprättelse tack vare DO. Det är vårt mått på att verksamheten rullar på.

”Rullar på”?! 35 personer har ”fått upprättelse  (???) tack vare DO”?! Tack vare en myndighet som fått för sig att den ska driva egna frågor utanför domstolarna och som kostar 93 miljoner kronor i år. 93 miljoner kronor för att 35 personer ska få ”upprättelse tack vare DO”. Hjälp! Stoppa galenskaperna! Helst NU.

En migga apropå inlägget ”Summering av en migga, om ensamkommande unga”

Apropå inlägget Summering av en migga, om ensamkommande unga har följande information kommit som ger en delvis annan bild. Alla fakta ska redovisas; asylområdet är inte svart eller vitt, det är svart och vitt. Det kan ofta vara svårt att veta exakt vad som stämmer, vad som gäller, vad som är sant och inte sant – därför försöker jag på bloggen ta upp olika åsikter, vetskaper och fakta där sådana finns. Sedan får läsarna bilda sig en egen uppfattning.

Följande information, som gäller ensamkommande som sökte asyl 2007, har inkommit från en migga. Den ger en lite annorlunda bild:

Ett ökande antal ensamkommande barn är ett växande problem i många EU-länder för närvarande, och Sverige är inte ensamt, som det skrivs. Bland annat har Spanien begärt att frågan ska tas upp på nästkommande ministerråd vilket kommer att ske. Andra EU-länder, inte minst de nordiska länderna inkl. Norge ser också en ökning av antalet ensamkommande barn.

Påståendet att barnen i mer än 90 % av fallen själva är anknytningspersoner stämmer inte heller. År 2007 beviljades tillstånd till 116 personer över 18 år på anknytning till sina barn. Samma år kom det 1264 ensamkommande barn till Sverige och året innan 816.

Fakta:År  2008 kom, enligt Migrationsverkets statistik, 1510 ensamma asylsökande som sade sig vara under 18 år. Det är en ökning med 246 ensamkommande unga asylsökande jämfört med år 2007. Hur många bland dem som fått/får uppehållstillstånd och hur många som sedan inte längre är ensamma utan har anknytningspersoner i hemlandet, vet man inte förrän nästa år.

© Denna blogg.

En miggas summering om ensamkommande unga

En av de fyra miggor som tidigare skrivit om ensamkommande unga och Migrationsverkets lite märkliga hantering av dem, gör här en summering.

Så, om jag summerar vår GD:s insats under den senaste tiden, så ser den ut ungefär så här:

1) GD springer in i prestigeväggen när det gäller en viss uigur från Guantánamo.

2) GD:s förvar i Göteborg visar sig ha svängdörrar, så till den milda grad att till och med polisen blir syrak.

3) GD yttrar sig negativt om regeringens förslag till försörjningskrav inom anhöriginvandringen.

4) GD gör sig till tolk för ensamkommande barn.

Men vem är det som sätter sådan press på handläggarna att Sverige är nästan ensamt inom EU att ha det här fenomenet med alla dessa ”barn” som kommer hit för att det är rätt enkelt att få PUT här? Jo, vår GD!

Och vår GD ”glömde visst” att nämna att dessa ”barn” i mer än 90 % av fallen själva blir anknytningspersoner när föräldrarna och alla andra som var ”döda” eller ”försvunna”, dyker upp så snart deras son (oftast) eller dotter har fått PUT. I min värld kallas detta att skjuta sig själv i foten – och sedan stoppa foten i mun.

Vi väntar nu bara på att vår GD ska ge sig in på ett annat område där det kanske också går att knipa en del poäng: pensionärsinvandring. Alltså att alla gamla föräldrar som bor i andra länder, som gärna vill leva här med sina nu medelålders barn, får komma hit. Konsekvensen blir också att de lever av pension i Sverige och med svensk sjukvård. Jag sätter mina pengar på att vilken dag som helst blir det här nästa stunt.

© Denna blogg.