Ensamkommande asylsökande pojkar välkomna till Hammarby Sjöstad

Patricia Olby Kimondo skriver så här, med anledning av min bloggning med rubriken 30 ensamkommande asylsökande pojkar till Hammarby Sjöstad:

Som Hammarby Sjöstadsbo och lokalt politiskt engagerad (M) känner jag mig förstås manad att kommentera ditt framsynta inlägg och därmed förekomma Sigtuna stad.

Som du ju redan vet är Hammarby Sjöstad en del av Stockholms stad, som har avtal om och i stor utsträckning uppfyller behovet av flyktingmottagning. Att vår stadsdel är ny hindrar förstås inte att även Sjöstaden ska ta ansvar för de utmaningar staden har. Och så kommer det förhoppningsvis att bli på sikt. Allt annat vore ovärdigt.

Det är också helt korrekt att flera av våra företagare har haft det tufft i Sjöstaden. Men om staden ska ha råd att erbjuda förstklassig flyktingmottagning är det av hösta prioritet att vi först får ordning på affärerna här i stadsdelen. För tänk så mycket skatt som kan tjänas på all den konsumtion som då skulle kunna utföras här! Och tänk hur många arbetstillfällen vi skulle kunna erbjuda våra nya grannar! Som då så skulle kunna försörja sig själva, betala skatt och lära sig svenska och – om de fick stanna – snabbt ta sin rättmätiga plats i samhället. Och Hammarby Sjöstad skulle bli världsberömt – inte bara för sina avancerade miljötekniska lösningar men också för sitt supermoderna och fungerande flyktingmottagande. Vid närmare eftertanke så är det ju solklart. De nya flyktingförläggningarna måste placeras i Sjöstaden. Till Sigtuna; Ni kan andas ut. I Sjöstaden står vi redo att ta emot framtiden!

Så bra! Och ”förstklassig” behöver mottagningen inte vara, det räcker om den är av god klass, kanske något bättre än i Vellinge där det inte ens finns matlagningsmöjligheter i ett hus där 30 unga och en hel del personal ska vistas. Kanske kan, rentav, ungdomarna snabbt flyttas till Hammarby Sjöstad där de skulle både kunde få ett kök och vara välkomna, i stället för att de ska vara kvar på en ort där de inte är önskade. Det gick ju med blixtens hastighet att placera pojkarna i Vellinge, det kan säkert ordnas nästan lika snabbt att flytta dem till Hammarby Sjöstad.

Det är naturligtvis mycket, mycket bättre för alla parter att man inte använder sig av tvång eller fula överrumplingsmetoder (som t.ex. i Vellinge-fallet), utan att man placerar de asylsökande ungdomarna där de är välkomna (som t.ex. i Hammarby Sjöstad).

Stort tack till Patricia Olby Kimondo för svar och besked!

En migga: ”Migrationsverkets ledning ljuger departementet rakt i ansiktet”

Samma migga som har skrivit den här texten har också skrivit inlägget ”Jag jobbar inte ens med barnärenden. Men nästa år är detta det enda vi sysslar med.” – skriver nu så här:

Vem har högst överlevnadsodds för nästa år – migrationsministern  eller Migrationsverkets GD?

Påstående 1: Migrationsverkets ledning ljuger departementet rakt i ansiktet.

Påstående 2: Departementet måste fatta detta, om de inte vill dumförklara sig själva. Frågan är bara när de ska göra upp med sitt försök till ”deniability”.

Om dessa två påståenden finns en hel del fakta. Migrationsverkets ledning rapporterar att ”Ooooh nej, det är inte någon stor följdinvandring till de barn som är ensamkommande. Nej, oh nej, det finns inte något sådant fenomen, att man skickar hit barn för att få ett ankare i Sverige. Nej, oh nej”.

Och problemet med den amsagan är att snart kan en enskild tillståndsenhet (det finns rätt många i landet) visa upp fler fall än vad verket rapporterar som en totalsiffra.

Migrationsverkets ledning säger också att ”Nej, oh nej, det behövs inga DNA-analyser för alla som säger att ett visst barn är deras barn har rätt. Nej, oh nej, det behövs inte.”

Och problemet med den amsagan är att en enskild tillståndsenhet (det finns rätt många i landet) kan berätta att vid de få fall när DNA-analys erbjuds så är det ungefär hälften av de sökande som inte längre är intresserade. Och i de fall när DNA genomförts så är det kring 70 % som anger att familjebandet stämmer och alltså 30 % som inte stämmer.

Här är det rätt intressant att påpeka att Norge gjorde en mycket grundlig undersökning av sina DNA-fall under år 2000. De erbjöd DNA-tester i 212 Somalia-ärenden, som omfattade 873 personer. Drygt hälften av dem som fick erbjudandet tackade nej och återkallade sina ansökningar. Och i de återstående fallen där proven genomfördes så stämde släktskapen i 76 %.

Kommentar: Så långt en person, en migga, som alltså vet vad som pågår inom verket och som ser och hör hur asylhanteringen ser ut – med visioner och ”pinnar” och allt. I andra medier (än denna blogg) finns i princip bara ett enda, ensidigt sätt att se på asylområdet och det krävs civilkurage och integritet för att börja visa att bilden är en helt annan (också av mig), att den är både svart och vit, inte som de pk-tongivande idag biter sig fast i som iglar: svart eller vit. Det är oerhört jobbigt och krävande att utmana den fastslagna bilden som medierna under lång tid har cementerat och alltså inte vill förändra så att den bättre står i samklang med verkligheten.

Om regeringen får höra – eller ens bara misstänker – att Migrationsverket slår blå dunster i ögonen på den så måste den väl reagera. Eller också inte. Ingen kanske bryr dig om det heller.

© Denna blogg.