• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2009
    M T O T F L S
    « Okt   Dec »
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    30  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Idag är det äntligen någon annan än jag…

…som offentligt, i skrift förundras över politikernas märkliga agerande på asylområdet. Jag har skrivit om det otaliga gånger här på bloggen men också i artiklar i andra medier: man kan inte lagstifta på ett sätt och sedan skapa regler som går stick i stäv med de stiftade lagarna. Detta har nu också – som sagt: äntligen! – någon annan ”vågat” (?) säga/skriva, nämligen Sanna Rayman i Svenska Dagbladet. På ledarsidan den 29  november, under rubriken När man inte vill stå för sin egen politik, skriver hon bland annat:

Gruppen gömda/papperslösa är före detta asylsökande som har fått avslag samt personer som inte sökt uppehållstillstånd och fått sin sak prövad. De är ålagda att lämna landet men väljer istället att gå under jorden. Man kan förstå beteendet i det enskilda fallet – jag hade säkert gjort samma sak. Men en lagstiftare måste skapa fungerande principer, och då bör man tänka ett varv innan man lutar sig mot just rätten till sjukvård. Detsamma gäller frågan om barn till gömdas rätt till skolgång. Visst kan man även här åberopa FN-deklarationen, men det är inte rätt sätt att angripa frågan.

Dilemmat handlar snarare om ett vanligt politiskt problem: lagstiftarnas ovilja att stå för sin politik. Vad vi har är ett antal regerande och lagstiftande partier som beslutar om regler för asyl- och invandring, men som obekvämas av resultatet av dessa regler. För att lindra samvetet föreslår dessa lagstiftare att välfärd ska omfatta även de gömda. Den inkonsekvensen vill FP toppa med att – genom förbud – se till så att lagstiftarna slipper höra talas om det hela.

Det är, som jag påpekat i åratal, helt uppåt väggarna att riksdagsledamöter går i opposition mot lagar stiftade av dem själva. Den osäkerhet och vilsenhet ett sådant beteende väcker hos dem som dessa människor fått förtroendet att representera är enorm, och vreden och ilskan som kommer sig av maktlöshet mot all denna dumhet tar sig uttryck i knutna nävar i byxfickor och i ilska runt ”verklighetens folks” köksbord hemma och lunchbord på arbetsplatserna. Och den ilskan och känslan av svek kanaliseras så småningom i att man låter bli att rösta på människor som inte tycks klara sina uppgifter i Sveriges riksdag.

En kommentar av signaturen ”Olyckligt” till Sanna Raymans artikel fångar det hela i ett nötskal. Liknande välformulerade och välgenomtänkta kommentarer får jag också ofta när jag skriver om asyl- och migrationsfrågor:

Det är en olycklig kombination av okunnighet (om förhållanden i världen), godtrogenhet, konflikträdsla och moralism parad med svårigheter att rekrytera kvalificerade människor till politiken som lett fram till nuvarande olyckliga situation.

Riksdagsledamöterna och regeringen ska inte sitta i en egen bubbla med höga löner och mängder av förmåner. De ska sitta där för att styra landet, för att se till att medborgarna har det så bra som möjligt och att det hushållas på rätt sätt med skattemedel. De ska sitta där för att stifta lagar och se till att rättssäkerheten upprätthålls genom att man kan lita på att de lagar som stiftats efterlevs (och inte saboteras av riksdagsledamöterna och regeringen själva!), att det skapas kontinuitet och att lagarna inte ständigt ändras. Eftersom många bevisligen inte klarar det så måste folket, om de vill ha en förändring, visa sitt missnöje i kommande val.

Tyvärr tyder allt på att de personer, som ser riksdagen som sin egen lekstuga dit ”pöbeln” inte har tillträde och där samma ”pöbels” åsikter inte ges någon betydelse, så gravt skadat tilltron till hela systemet att detta kommer att märkas i nästa val. Sverige är inte längre en trygg demokrati och självsvåldiga och inte sällan okunniga eller direkt obegåvade politiker har, tillsammans med likaledes självsvåldiga och inte sällan okunniga journalister, starkt bidragit till att skapa den situation vi har idag.

Apropå riksdagsledamöterna, läs min artikel I Sverige är valet inte fritt på SVT Debatt om hur ett valsystem med äkta personval också skapar en helt annan typ av riksdagsledamöter – är man ”äkta personvald” så har man i första hand ett starkt personligt (inte ”partistiskt”) ansvar för vad man gör.

Läs mer under kategorirubriken Asyl&Migration, bland annat:
Förvånande uttalanden av en riksdagsledamot – 19.2 2008
Är inte frågan ställd till fel person? – 18.8 2008
”Sverige har inte fri invandring” – 6.1 2009
Det är Polisens och rättsväsendets uppgift att se till att lagar följs i Sverige – 17.4 2009
Apropå en journalistiska dramaturgin i asylfrågor – 22.7 2009
Moderaternas nya förslag på asylområdet är ”ojuridiskt” – 29.8 2009
Vilka andra lagar ska vi stifta ”motlagar” mot? – 4.10 2009
Ska vi ha folkdomstolar på asylområdet? – 3.11 2009

© OBS! Vid citat ur texter på min blogg,
var vänlig länka hit så att hela texten
kan läsas,inte bara lösryckta ord
eller meningar.