• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2009
    M T O T F L S
    « Nov   Jan »
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Birgitta Elfström om Migrationsverkets utvisningsbeslut gällande statslösa palestinier till Irak

Nedan skriver Birgitta Elfström, om statslösa palestiniers svåra situation. Birgitta Elfström är jurist, f.d. beslutsfattare vid Migrationsverket, Mellanösternexpert som under många år och oräkneliga gånger rest i Libanon, Syrien, Israel/Palestina, Libyen, Irak, Jordanien m.fl. länder som många asylsökande kommer ifrån (sök på ”birgitta elfström” här på bloggen, det finns en hel del reseberättelser från dessa resor).

”Rättslig kvalitet” = hål i huvudet

Migrationsverket fortsätter att besluta om utvisning av statslösa palestinier till Irak. Det är mer än rättsvidrigt, särskilt med hänsyn till att dessa personer redan är flyktingar och att deras flyktingskap inte har upphört. Därtill kommer den mycket osäkra och farliga situation som råder för palestinier i Irak, eftersom de fortfarande ses som Saddam-anhängare vilket ett flertal beväpnade milisgrupper inte tolererar.

Migrationsverket beaktar inte heller att UNHCR säger att Irak inte är ett säkert land för statslösa palestinier. Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson sa för en kort tid sedan i en radiointervju att verket ”prioriterar rättslig kvalitet”. Jag påstår att generaldirektören inte har börjat vända på en enda sten på vägen mot ”rättslig kvalitet”.

Jag tillfrågades av en frivilligorganisation häromdagen om hur många statslösa palestinier som har återsänts till Irak. Eftersom jag själv inte kunde svara ställde jag den 3 december följande fråga till Migrationsverket:

”Jag vill veta hur många statslösa palestinier som har sänts till Irak med tvång sedan 2003? Hur många verkställighetsärenden betr. utvisning av statslösa till Irak har Migrationsverket lämnat över till polisen sedan 2003?”

Svar kom redan den 4 december:

”Det finns inga statslösa palestinier som har sänts med tvång till Irak sedan 2003. Inga verkställighetsärenden avseende utvisning av statslösa till Irak har lämnats från Migrationsverket till polisen.”

Således har –  under de senaste sex åren – inga statslösa palestinier tvingats tillbaka till Irak! Det är givetvis bra att de rättsvidriga utvisningsbesluten inte har verkställts. Men det är ”hål i huvudet” hos Migrationsverkets personal som fattar dessa beslut om utvisning av statslösa palestinier till Irak. Det är inte bara ”hål i huvudet” det är en öppning som är stor som en krater.

Är det ingen som kan ryta till? Finns det inget civilkurage hos beslutsfattare och politiker? Var är alla de religiösa företrädare som nu skriker om det nya manifestet ”Skilda världar”? Varför står ni inte upp för statslösa palestiniers mänskliga rättigheter?

Jag har ställt flera andra frågor till Migrationsverket angående statslösa palestiniers rättsliga ställning. Trots påminnelse svarar de inte.

© Vid citat ur texter på min blogg,
var vänlig länka hit så att
hela texten kan läsas, inte bara
lösryckta ord eller meningar.

”Jag har nu fullständigt tappat förtroendet för massmedia, politiker och de statliga verk och myndigheter som är engagerade i flyktingfrågor och detta är eländigt om man tror på en öppen demokrati”

Det kom ett mejl från en bloggläsare med signaturen ”Kritisk” som jag, med vederbörandes tillstånd, publicerar nedan. Personen, vars identitet är känd för mig, har bett att namnet inte ska anges. Inlägget publiceras främst för att det är ett lysande exempel på att folket inte får korrekt information eftersom medierna inte rapporterar allsidigt om asylområdet. Den  självgoda journalistiska eliten undanhåller nämligen – av någon outgrundlig anledning (okunskap?) – en massa relevant information som den inte anser att ”pöbeln” behöver veta.

Jag brukar regelbundet läsa din blogg och förvånas över den arbetssituation som råder på Migrationsverket och som redovisas av olika ”miggor”. Vore inte detta ett ämne att ta upp i t.ex. ”Uppdrag granskning”?

Jag har tidigare varit väldigt naiv beträffande hantering av asylärenden och inbillat mig att det har varit under kontroll men så är ju inte fallet. T.ex  trodde jag att det var ett absolut krav att kunna styrka sin identitet, att asylsökande med brottsligt förflutet i hemlandet skickades tillbaka, likaså att asylsökande som begår brottsliga handlingar då de vistats i flyktingförläggningar eller fått uppehållstillstånd hade förverkat sin rätt att få stanna i Sverige. Att använda DNA-teknik trodde jag var ett självklart hjälpmedel för att verifiera släktskap. Men nu börjar jag faktiskt undra om det upptäcktes att det förekom inavel bland några kategorier av asylsökande och att detta var så känsligt att testerna avbröts. Dessutom trodde jag att det skedde en läkarundersökning för att förhindra smittspridning av diverse otrevliga sjukdomar.

Det är nog nu lättare för brottslingar att komma in i Sverige än att låta värva sig i Främlingslegionen därför att där sker numera en kontroll att den sökande inte är kriminell men här finns det ingen sådan kontroll eftersom man överhuvudtaget inte vet vem den asylsökande är eftersom alla personliga handlingar saknas. Det bör ju vara offren i en konflikt som skall få asyl men eftersom ingen kontroll sker så släpps både offer och förövare in i en salig blandning.

Hela debattklimatet kring invandring har ju blivit så infekterat att det inte ens går att påtala bevisbara fakta utan att bli kallad för rasist. Detta tycker jag är en styggelse därför att invandningen har negativa baksidor som påverkar livet för befolkningen i hög grad och detta måste kunna diskuteras utan att det slungas ut alla möjliga beskyllningar. Den som kritiserar den förda invandringspolitiken bemöts inte med sakargument utan personangrepp och detta skapar ju inte  möjligheter till en saklig diskussion. (Jag använder uttrycket ”diskussion” därför att då är de olika parterna redo att lyssna på varandra, försöka belysa fakta och väga argumenten mot varandra. Nu talas det bara om att ”ta debatten” och går man in i en debatt så gör man det för att vinna, även om det kräver fula knep och osakligt resonemang. Det räcker att bevittna kaoset i TV-programmet ”Debatt” för att bli avskräckt).

En anledning till intoleransen mot dem som ser frågetecken med flyktingpolitiken kan vara att det under ca tre decennier plöjts ner mycket prestige av olika debattörer och ”experter” i detta ämne och då är det bättre att slåss med näbbar och klor än att riskera att bli överkörd av sakskäl.

Nu läser jag emellanåt en del domar som producerats av Migrationsverket och behandlats av Migrationsdomstolen. Detta är i många fall en skrämmande läsning och det senaste jag läste var om en kvinna från Jemen som fick PUT på grund av att hon påstod att hon hade haft sex med en kanadensare och därför riskerar att dödas av sin farbror om hon återvänder dit.
”Migrationsdomstolen anser att hon förmått göra det sannolikt att de händelser som hon har åberopat har inträffat på det sätt som hon beskrivit i sin berättelse”. Det räcker tydligen att påstå att man är hotad (detta går givetvis aldrig att bevisa) och berättelsen sväljes med hull och hår och PUT beviljas.

Det skrivs ju emellanåt i tidningarna att personal som arbetar på flyktingförläggningar dagligen får utstå många olika typer av oönskade påhopp men detta diskuteras aldrig trots att arbetsförhållandena för denna personal i många fall måste vara vedervärdiga.

Jag har nu fullständigt tappat förtroendet för massmedia, politiker och de statliga verk och myndigheter som är engagerade i flyktingfrågor och detta är eländigt om man tror på en öppen demokrati.

Anledningen till att jag skriver detta är att jag måste kanalisera en frustration som inte kan få utlopp eftersom integrationens och invandringens baksidor inte tillåts att öppet diskuteras, så detta var ett sätt att ”skriva av mig” och jag hoppas att du inte misstycker.

Reflektion: När jag läser ovanstående mejl – och många andra liknande som når mig – förstår jag att det finns massor att diskutera, förklara och vända och vrida på. Många missförstånd skulle också kunna klaras upp om det i Sverige existerade åsikts- och yttrandefrihet i praktiken och inte bara i teorin.

© Vid citat ur texter på min blogg,
var vänlig länka hit så att
hela texten kan läsas, inte bara
lösryckta ord eller meningar.

Att läsa om att resa

Jag var på ett seminarium häromdagen, om boken Far och flyg! skriven av Maria Rankka och Fredrik Jonsson på Timbro samt Anders Ydstedt på Scantech Strategy Advisors. Det var både uppfriskande och intressant. Många borde läsa boken!

I presentationen av boken och dess budskap kan man bland annat läsa:

Kontrollerande myndigheter, auktoritära stater och välmenande miljövänner försöker ständigt reglera och förbjuda allt från cyklar till lågprisflyg. Synliga och osynliga murar har byggts kring flyktingar, solresenärer, tågluffare och affärsmän.

Den här boken har ett positivt budskap: att mobilitet och resor inte är ett nödvändigt ont, utan en viktig del av det öppna samhället. Det finns ett direkt samband mellan fysisk och social mobilitet. Den som motsätter sig resande motverkar därmed också den sociala mobiliteten.

Och här är författarnas Mobilitetsmanifest, d.v.s. deras teser och åsikter i komprimerad form:

1. Fri rörlighet i tid och rum är en förutsättning för frihet
Rörlighet ger människor möjlighet att lämna en given miljö. Det kan handla om ofria miljöer, som auktoritära politiska system, destruktiva familjer, religiös fundamentalism eller bara ett tråkigt sammanhang.

2. Fri rörlighet är en förutsättning för demokrati
Fri rörlighet inom och mellan länder är en mänsklig rättighet. Att kunan röra sig fritt är en förutsättning för att kunna genomföra möten och därmed indirekt en förutsättning för yttrandefriheten och demokratin.

3. Fri rörlighet är en förutsättning för mångfald
Rörligheten river gränser och skapar möten mellan människor och kulturer. Mänskligt liv utvecklas genom fler möten.

4. Fri rörlighet är en förutsättning för äganderätt
För att kunna göra affärer med den du vill, och inte bara personerna i din närmiljö, krävs fri rörlighet. Vissa avtal kan slutas på distans men för full fysisk äganderätt, t.ex. möjlighet att disponera fast egendom, krävs full rörelsefrihet.

5. Fri rörlighet är en förutsättning för marknadsekonomi
Avtalsfrihet och andra grundpelare i marknadsekonomin kräver fri rörlighet för varor och tjänster och därmed också för människor.

Läs mer om boken, se en utsändning av seminariet via Bambuser eller ladda ner ljudet som MP3-fil och lyssna på vad som sades.