Mordhotade migrationsministrar

Nu har Finlands migrationsminister, Astrid Thors, polisanmält den person för mordhot, som står bakom Facebook-gruppen ”Olen valmis istumaan muutaman vuoden Astrid Thorsin taposta!!” (Jag är beredd att sitta av något år för mordet på Astrid Thors). Detta rapporterar Hufvudstadsbladet den 26 februari.

Vi får se vad polisanmälan och den rättsliga processen resulterar i, i Finland. I Sverige vet vi att den man som mordhotat migrationsminister Tobias Billström nyligen dömdes till ynka tre månaders fängelse.
Läs bland annat  Oerhört upprörande och Hot mot oss alla.

Fortsättning följer…

Jag har varnat för det i många år

På Newsmill skriver iraniern Fuad Mor den 27 februari under rubriken Jag tvingades flytta eftersom min familj är muslimsk om hur kristna i Södertälje trakasserat och hotat honom och hans familj i deras lägenhet i stadsdelen Ronna.

I Malmö hotas och trakasseras judar av muslimer, i Södertälje trakasseras muslimer av kristna asylsökande och av kristna från olika länder som kommit hit som asylsökande men har uppehållstid sedan längre eller kortare tid, i Norrtälje finns motsättningar mellan muslimer av olika riktningar (sunni och shia) och i Tensta och Rinkeby liksom i Rosengård är det oroligt och muslimer kontrollerar andra muslimer och lägger sig i deras klädval och val av nöjen.

Varför låter man i Sverige dessa fientligheter fortgå och växa? Jag har varnat för detta i många år och det kommer inte att bli bättre när så väldigt många människor med helt andra kulturella, religiösa, politiska och traditionella bakgrunder tas emot i ett relativt litet land som Sverige (ca 9 miljoner invånare). Att inga politiker vill, vågar eller förstår att detta måste tas upp och att man måste agera, är fullständigt ofattbart.

Att Sverige accepterar att judar, som bott här hela sina liv eller kommit som unga och helt integrerats i Sverige, jagas på flykt av nykomna muslimer är groteskt. Att polis och andra myndigheter inte får ordning i områden som Ronna och Hovsjö i Södertälje och Rosengård, Tensta, Rinkeby etc är oacceptabelt.

Svenskarna lär de nykomna att här går det bra att terrorisera och hota och även ta till våld utan att det får några konsekvenser. Segregationen ökar och våld och trakasserier trappas upp. Vilka mer är det som, likt judarna i Malmö, ska behöva fly från Sverige? När ska politikerna vakna och när ska hotade och utsatta människor få hjälp av riktig polis som gör något annat än tar emot fyrtio anmälningar om stenkastning och smädelser, och lämnar dem utan åtgärd?

Återigen om ensidig rapportering i media

Två exempel på ensidig och ofullständig rapportering om asylärenden i media

Exempel 1
Hon utvisas – utan sina barn, är rubriken på en artikel i Aftonbladet den 26 februari. Den illustreras av en gråtande mamma med en baby i famnen. Och så här, bland annat, rapporterar tidningen:

Hon har drabbats av Migrationsverkets Moment 22.
Roonak, som är utbildad barnmorska, har bott i Sverige i fem år. I två av dem har hon jobbat som personlig assistent. Men hon har ett tidigare avvisningsbeslut hängande över sig.

Hela texten ger sken av att kvinnan het utan egen förskyllan hamnat i en hemsk situation. Hon har ”drabbats” och har ”ett tidigare avvisningsbeslut hängande över sig”.  Så kan man nog bara rapportera i ett land dör begrepp som ”personligt ansvar” och ”följa lagen” till stor del har mist sin betydelse. Där allt alltid är någon annans fel och där man inte längre anser att lagar är till för att följas.

Kvinnan har inte ”drabbats av Migrationsverkets Moment 22”, hon har sedan länge vetat att hon inte fått asyl eller uppehållstillstånd, långt innan hon fick barn. Trots att hon visste att hon inte hade rätt att stanna i Sverige, valde hon att bli gravid och föda barn, något som man kan tycka är tämligen oansvarigt.

Aftonbladet – som så många andra medier – väljer att inte ge alla fakta och att inte belysa det hela ur alla aspekter. Inte ett ord om en människas eget ansvar, bara skuldbeläggning av Migrationsverket! Migrationsverket och troligen också migrationsdomstolen, har ju kommit till beslutet att kvinnan inte har rätt att, enligt lag, få uppehållstillstånd. Hon har valt att strunta i det och stanna kvar, illegalt. Nu har hon försatt sig själv (det är ju ändå inte Migrationsverkets fel!) i en situation som hon borde ha undvikit med tanke på att hon vistades här utan tillstånd.

Man borde kunna kräva att media skärper sig och börjar rapportera allsidigt och med alla fakta, inte selektivt som nu så ofta sker och även skett i detta fall. OBS! Jag uttalar mig här inte alls om kvinnans nuvarande situation utan endast om mediernas – i detta fall Aftonbladets – ofullständiga rapportering.

Exempel 2
Taleb hotas av utvisning – Det känns som en dödsstöt, rapporteras i Östersundsposten. Först och främst så ”hotas” man inte av utvisning när man fått beslut om att man inte enligt utlänningslagen befunnits uppfylla utläningslagens krav för att få uppehållstillstånd i Sverige, man ska utvisas. Det finns inget hot i detta, det är tvärtom beslutat i två instanser och man har fått besked med denna innebörd: ”Du har inte befunnits ha skäl som räcker för att du ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd och ska därför lämna landet”. Det finns inget hot om utvisning – vilket man däremot kan tala om innan ett beslut är definitivt – det finns bara ett lagakraftvunnet beslut om att man ska lämna landet.

Tidningen rapporterar dock helt korrekt att:

Hans fall har gått igenom både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen och när ärendet hamnat där finns ingen återvändo.

Rubriken om att mannen ”hotas” av utvisning är alltså felaktig. Artikelförfattaren, som kanske inte är den som sätter rubriken, har ju i texten (se citatet ovan) påpekat hur det ligger till. Den asylsökande ska lämna landet – att han har jobbat här (illegalt, eftersom man inte får arbeta efter att man fått beslut om utvisning) är inte skäl att ändra beslutet. Han sökte ju asyl, han sökte sig inte hit som arbetskraftsinvandrare. Och undantagsregeln i lagen om arbetskraftsinvandring (som ju i huvudsak handlar om att man kan få arbetstillstånd, inte uppehållstillstånd, om man har ordnat arbete innan man ansöker om att få arbetskraftsinvandra) för att få övergå från asylsökande till arbetskraft är mycket strikt. Det handlar alltså om ett undantag från lagen, inte om en regel:

* Man ska ha haft ett ”vitt” arbete i minst sex månader när man får sitt beslut om avslag på asylansökan.
* Man ska inom två veckor från att man fått ett negativt beslut ansöka om att få ”byta spår” och arbetskraftsinvandra i stället.
* Man måste ha medverkat till att klarlägga sin identitet (vilket en stor del av de asylsökande hittills inte har gjort).
* Man måste ha en garanterad, ”vit” tillsvidareanställning under minst ett år framåt från det datum man ansöker om att få ”byta spår”.
* Man måste själv ordna bostad och kunna försörja sig på sitt arbete.
* Företaget som har anställt den asylsökande granskas, arbetsgivaravgifter och skatter ska ha betalats in för personen som har jobbat där i minst sex månader.

Alla asylärenden har många sidor och inte sällan kan man, om man inte har kunskap om och insikt i lagstiftning och praxis och annat som reglerar invandringen, bli vilseledd av media som inte tar sitt ansvar och rapporterar fullständigt och ur andra vinklar än att asylsökande alltid ”drabbas” på olika sätt,  eller ”hotas av utvisning” och att det alltid är synd om alla som inte uppfyller lagens krav när det gäller att få uppehållstillstånd i Sverige.

Jag har i åratal skrivit om att läsarna, allmänheten, har rätt att få allsidig och korrekt information på detta område liksom på andra områden. Men någon ändring på bredare front är tyvärr inte i sikte. Vilket ovanstående två historier är tydliga exempel på.

Läs också:
Medierna måste börja rapportera korrekt och allsidigt! – 26.1 2010

© OBS! Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!