• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2010
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Tiina Kantola om påsken i Erbil, irakiska Kurdistan

Här skriver Tiina Kantola igen från regionen Kurdistan i norra Irak. Hennes tidigare texter finns här, och här är hennes hemsida). Här på bloggen ger hon glimtar ur sitt liv och om sina intryck av hur det är att leva och arbeta i Erbil, norra Irak (irakiska Kurdistan). Denna gång handlar det om hur påsken firas där.

Påsk i Kurdistan

Påsken firas här i Kurdistan och i Irak naturligtvis bara av den kristna minoriteten – av assyrier och kaldéer i huvudsak. För en lekman är det en omöjlighet försöka hålla reda på dessa olika inriktningar av kristendomen. Men de har var sitt språk. Assyriska är också ett skrivet språk, men inte kaldeiska, det går vidare från generation till generation som ett enbart talat språk. Båda inriktningarna har sina egna kyrkor, men de har samma Gud.

Intressantast är, att dessa religioner har sitt ursprung just här i Mesopotamien, där jag befinner mig. I brist på historisk kunskap från dem jag känner här, kan jag konsultera Wikipedia. För övrigt nöjer jag mig med att följa det som sker här och nu i irakiska Kurdistan under påsken.uslimska) högtider är lediga dagar för de anställda, omfattande Eid två gånger under hösten. KRG, Kurdistan Regional Government, som erkänner alla etniska och religiösa inriktningar, har dock också tre dagars ledighet för sina kristna anställda. Så det är lite olika vilka kalendrar man följer.

Påskfirandet, liksom julfirandet, är här i första hand kyrkliga högtider. Påsken är en om möjligt ännu större högtid än julen. Kyrkan står i centrum för firandet. Redan på Skärtorsdagens eftermiddag fylls kyrkorna av firande. En kollega berättade för mig att man firar ”Den sista måltiden” genom att barn tvättar sina fötter i kyrkan. Det skall symbolisera hur Jesus och apostlarna förberedde sig för den sista måltiden. Kyrkorna är fullsatta från Skärtorsdagen och framåt.

På fredag är alla religiösa symboler i kyrkorna täckta med svart tyg, precis som jag vill minnas att de var hos oss i Norden.  Fredagen är en mörk och dyster, sorgens dag.

Till påsken bakas det kulitsha, små kakor som innehåller dadlar och nötter, respektive kokosflingor. Assyrierna har också ett speciellt bakverk, kaba. Man dekorerar också ägg på olika sätt och ger bort som present. Här förekommer inte maxi-ägg fyllda med godsaker, utan vanliga kokta dekorerade ägg i små korgar. I enlighet med traditionen dekoreras de genom att man kokar dem i olika färgbad, men Walt Disney & Co har även invaderat påskfirandet här med sina överförbara bilder.

Vi i huset blir överösta med påskhälsningar från grannar och kristna lokala bekanta. Det överräcks små tallrikar med kulitsha och målade ägg, alltid tre ägg, eftersom vi är tre i huset. De kommer i påsar, brickor och kartonger. Dessa bakverk är varje husmors stora stolthet, och alla bedyrar att de inte är lika goda som deras mammor kunde göra. Känns det igen?

På lördag eftermiddag börjar glädjens fest när Kristus är uppstånden. Processioner går runt kyrkan precis som jag som liten upplevde påsknatten i den rysk ortodoxa kyrkan i Finland. Glädjen över Jesu uppståndelse tilltar till söndagen, folk besöker varandra med orden ”Glad påsk, måtte dina drömmar bli verklighet” och världen känns just då väldigt god, liten och enhetlig.

© Denna blogg.