• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juni 2010
    M T O T F L S
    « Maj   Jul »
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Ny bloggadress från den 8 december torsdag, 8 december, 2016
      Ny bloggadress från den 8 december är meritwager.nu. Adressen meritwager.se har släckts ner och det går tyvärr inte att peka om därifrån till den nya adressen. här sajten på meritwager.wordpress.com kommer inte längre att uppdateras. Alla nya inlägg finns på meritwager.nu. Välkomna dit! Följ gärna med till den ”gamla” sajten – med den nya layouten –  på den […]

En migga: ”Det är talande för kulturen på en myndighet som säger sig värna demokrati att många inte anser sig a) kunna diskutera frågorna eller b) om det gör det så ser de till att göra det när dörren är stängd.”

En f.d. migga skriver:

Jag har läst inlägget från tjänstemannen på Migrationsverket  från den 1 juni, angående vilka som kan anses ha rätt till uppehållstillstånd enligt 4.1/4.2 och 5.6 utlänningslagen och kan inte annat än hålla med. Av egen erfarenhet och närmare 300 ärenden som jag handlade kunde jag bevilja totalt fyra PUT:

En flykting med samtliga handlingar och en trovärdig historia. Tre stycken 4.2 varav två irakier med anknytning till Baathpartiet och en flicka från ett afrikanskt land. Det får nog tillstås att det sista ärendet handlade mer om ett ‘praxis-put’ dock.

Det jag vill peka på är den kultur av tystnad som råder på Migrationsverket. Förvisso ska ju myndigheten synas så fort det gäller positiva besked (åtminstone från den asylsökandes synpunkt) men det är pinsamt lågt i tak inom myndigheten. Det skämtades om att Besök och Bosättning borde kallas ”Blunda och Bevilja”, men faktum är att det inte är mycket bättre på asylområdet.

När antagandet (allt som oftast uppgivet ska tillstås) görs att samtliga ärenden med asylsökande från Somalia ska ha PUT har man på ett farligt sätt frångått den grundläggande principen om individuell prövning. Detsamma kan sägas om ärenden från Eritrea.

Min erfarenhet är också att det svårligen går att föra en sansad diskussion om vad myndigheten ska syssla med och hur. Allt som oftast fick man höra att ”det är en politisk fråga” och att ”det ska vi inte syssla med här” etcetera. Det är talande för kulturen på en myndighet som säger sig värna demokrati att många inte anser sig a) kunna diskutera frågorna eller b) om det gör det så ser de till att göra det när dörren är stängd.

© Denna blogg.