• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

En migga: ”Finns det överhuvudtaget någon enda människa som undrar varför vi vill vara anonyma?”

Läs först: Åsikts- och yttrandefrihet ska inte beskäras av myndigheter, (https://meritwager.wordpress.com/2010/07/02/asikts-och-yttrandefrihet-ska-inte-beskaras-av-myndigheter/) En migga: ”…så förstår jag ännu bättre varför jag aldrig kan gå ut med mitt namn och mina personliga åsikter.” (2 juli), En migga: ”Men vari ligger rasismen?” (2 juli),  En avhoppad migga: ”En Oxfordprofessor har kallat Sverige för världens enda demokratiska enpartistat” (3 juli) och En migga: ”Det vore bra om MIG gjorde en lista över vilka åsikter de anställda få ha om de vill behålla jobbet!” (3 juli).

En migga skriver, med anledning av ovanstående inlägg:

Jag har läst de andra miggornas texter. Finns det överhuvudtaget någon enda människa som undrar varför vi vill vara anonyma? Man behöver inte ens vara med på Facebook; en fråga, ett ifrågasättande på något möte kan leda till konsekvenser som ingen av oss vill ta. Det är väldigt tyst nu.

Och det allra värsta är att vi inte vet vilken praxis vi har att rätta oss efter från den ena dagen till den andra. Det som är rätt idag är inte rätt i morgon. Den handläggare som tillsammans med en beslutsfattare fattade ett korrekt beslut igår kan få bakläxa och en ”överrock” på sig p.g.a. ”dålig förståelse för visionen” eftersom praxisen ändrades idag av verksledningen, vilket vi förstås borde ha känt på oss redan igår.

© Denna blogg.

Jag har inget emot bemanningsföretag, tvärtom

Apropå min kolumn i Svenska Dagbladet idag: Varför så tyst om SVT:s personal?

Jag har inget emot bemanningsföretag, tvärtom, bemanningsföretag är bra. ”Nisse på Manpower”-tanken är utmärkt. Ett företag drabbas av sjuka medarbetare eller har en tillfällig topp som det inte kan klara med befintlig personal. Att då kunna ringa efter ”Nisse” och han rycker ut och ersätter den sjuke eller hoppar in för att hjälpa till att kapa topparna är alldeles utmärkt. Utan bemanningsföretagen skulle många såväl ganska små som medelstora och stora verksamheter ha det väldigt besvärligt när tillfälliga behov av extra hjälp uppstår. Vad som däremot knappast är bra är när stora företag gör som Public Service-bolaget SVT och sparkar absolut nödvändig personal, människor som i åratal (ofta decennier!) varit fast anställda eller ”fasta frilansare” och som man under tvång ”erbjuder” att ingå i en ny gemenskap” (!), d.v.s. att fortsätta utföra samma arbetsuppgifter men via ett bemanningsföretag.

Att den här karusellen dessutom kostar mer än det system som fungerat väl i decennier, torde vara ett ovedersägligt faktum, vilket också chefer på SVT tillstår. Dock skyndar de sig att tillägga att det ”på sikt” inte blir dyrare. Hur det ”på sikt” inte skulle bli dyrare går dock inte att få en förklaring till. För: förutom de kostnader det här påhittet ger i form av otrivsel  när människor som förut känt en tillhörighet och en god gemenskap ska arbeta sida vid sida med kollegor med andra villkor, så är ju faktiskt de penningmässiga kostnaderna onekligen större när SVT ska betala för bemanningsföretagens (ofta höga) vinster plus 6 % eller 25 % moms som SVT inte kan göra avdrag för eftersom bolaget inte är momspliktigt. Att handskas på det här sättet med andras – licensbetalarnas – pengar ter sig varken etiskt eller ekonomiskt försvarbart.

Det har under en tid pågått en rejäl nedmontering av trygghet och stabilitet på SVT, samt stora och okänsliga omorganisationer. Människor hanteras inte sällan mycket ovarsamt och även kränkande. Visst behövs förnyelse, visst behövs förändring, men om man tror att rädda, ängsliga, oroliga och kränkta medarbetare blir mer kreativa, glada och produktiva är man rent ut sagt korkad. Och att tro att de, som tills helt nyligen i åratal varit lojala med företaget och gjort ett gott och nödvändigt jobb, skulle fortsätta vara lojala och göra ett bättre jobb när de tvingas bort från SVT och ut till bemanningsföretag, är mer än lovligt dumt.

SVT är på väg att bli – och är redan till stor del – ett ”skalbolag” – det finns snart bara skalet kvar, innehållet kommer från helt andra håll. Avtal träffas bakom medarbetarnas ryggar och medarbetarna ställs inför faktum: ”Vi har tecknat avtal med bemanningsföretaget si och så”. Den, som inte går som ett får till slaktbänken, den är inte värd någonting. Solidaritet och lojalitet har noll betydelse, låter SVT-chefer förstå. Och människor har inget att sätta emot giganten SVT: mopsar man sig så blir man icke önskvärd, får inga jobb alls och kan inte försörja sig. ”Tig och lyd” är budskapet.

Trots upprepade frågor kring meningen med den här hanteringen av människor och den här hushållningen med licensmedel har några klara och tydliga besked inte kommit från SVT. Bara otydligt svammel och mummel om att det ”på sikt” kommer att ”löna sig”. På vilken sikt och vem/vilka det kommer att löna sig för framgår inte. Kommer det att ”löna sig på sikt” för dem som behandlas som spelknappar i SVT:s stora skalbolagskarusell? För licensbetalarna? För verksamheten? Knappast. De stora vinnarna är bemanningsföretagen. Just i SVT:s fall är det till stor del tidigare ”outsourcade” medarbetare som startat bemanningsföretag och tecknat långvariga och lönsamma kontrakt med sin forna arbetsgivare, som blir de stora vinnarna.

Räkna inte med att höra så mycket mer om detta, bästa licensbetalare som läser detta och är innehavare av tv-apparater och därmed skyldiga att betala radio- och tv-licens. Om inte t.ex. Riksrevisionen utreder förhållandena så blir det troligen ganska  tunnsått med mer uppgifter om SVT och dess egna bemanningsföretag. för vem vill eller vågar väl såga av den gren den sitter på…