• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

En migga: ”Invandrarverket skapade då en egen praxis, som faktiskt inte hade stöd av riksdagen, regeringen eller Utlänningsnämnden”

Här ger en migga med lång och ingående erfarenhet av asylfrågor, viktig bakgrundsinformation om en del av detta enorma område:

Somalier började söka sig till Sverige som anhöriginvandrare under början av 90-talet. Anledningen var naturligtvis att de första somalierna då hade sökt asyl här och fått PUT på en eller annan grund. Många hade vid den här tiden godkända pass som var utfärdade av den regering som störtades 1991, och id-löshet var inget större problem på den tiden.

Sedan gick åren och id-lösheten började breda ut sig. Invandrarverket skapade då en egen praxis, som faktiskt inte hade stöd av riksdagen, regeringen eller Utlänningsnämnden. Eller rättare sagt – alla visste vad som pågick men låtsades som ingenting. Det blev liksom tillräckligt att en person sade sig vara somalier, sade sig ha ett visst namn och sade sig vara i en ungefärlig ålder och vips så skrev Invandrarverket ut ett främlingspass.

Hur många tusentals främlingspass som skrivits ut sedan dess på dessa felaktiga premisser, det vet ingen, knappt Migrationsverket självt. Rikspolisstyrelsen hade redan 2008 informerat regeringen om att det vanligaste sättet för en person att resa in illegalt i Sverige var på ett svenskt hemlandspass eller främlingspass. Alla ansvariga visste vad som pågick, men ingen ville ta i det. Som vanligt: beröringsångest av den värre skolan. Handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket fick dagligen sitta och idiotförklara sig själva när de utförde en Beordrad Bedömning (=”säg ditt namn så får du pass och tillstånd!”) som satte alla regler ur spel.

Sedan kom Migrationsöverdomstolen med några snabba domar och pekade ut just somaliska anhöriginvandrare och sade det självklara, nämligen att de inte var lagligen undantagna från lagens krav. Då kom ketchupeffekten – migrationsministern förklarade nämligen att han inte såg någon anledning till lagändring, och Migrationsverket skrev efter mycket om och men och förmodade svettningar ihop så kallade exempelbeslut som handlar om att avkräva ”identitetslösa” bevis om styrkt identitet. Och inte en enda lobbygrupp har funnit anledning att peka på hur det ser ut just nu: totalstopp för identitetslösa anhöriginvandrare, vilket i praktiken innebär totalstopp för somaliska anhöriga.

© Denna blogg.