Det är inte ”främlingsfientligt” att tala om kulturskillnader…

…men det verkar man ofta tro i Sverige. Inte undra på att det svenska samhället är som det är – så ”gruppifierat” – när folk är så ängsliga för att prata om de ofta mycket stora kulturskillnader som råder mellan ursprungsbefolkningen och människor som kommer från andra länder. I Ryssland (och i Finland) är det inte konstigt att prata öppet om skillnaderna, ingen drömmer om att kalla det främlingsfientlighet”.

Finska Ilta-Sanomat berättar om en undersökning som den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda gjort bland sina kvinnliga läsare. Den visar många åsikter om Finland och finländska män.”Dåliga på att välja gåvor, tystlåtna och aptitlösa”, är några exempel på ryska kvinnors åsikter om finländska män. Kommentarerna berör i hög grad kulturella skillnader.

Finländska män ger alldeles gräsliga gåvor. De återvinner saker genom att ge gamla saker till varandra. De tycker att gåvor är slöseri med både tid och pengar.

Männen både äter och pratar lite. I Ryssland har vi en annorlunda kultur när det kommer till gästfrihet och fester. I Ryssland är det viktigaste att gästerna trivs.

Min svärmor städar sin lägenhet varje dag i minsta detalj. Den här städmanin är främmande för oss ryssar och gör en galen.

Alla joggar i Finland. Jag höll först på att dö när jag provade joggning, men min man övertalade mig att fortsätta. Efter ett år hade jag vant mig.

Det sägs om finska språket att det inte är ett språk utan en halssjukdom. Finnarna har t.o.m. egna ord på sådant som det finns internationella ord för: tietokone (dator), puhelin (telefon), äiti (mamma), isä (pappa), Venäjä (Ryssland).

Det är sällsynt korkat att låtsas som om det inte finns stora skillnader mellan människor från olika kulturer. Att förtiga olikheterna är att sticka huvudet i sanden. Kulturella skillnader är viktiga att tala om för att vi alla ska lära oss åtminstone något om varandra och kanske därigenom få lite lättare att samexistera. Det är inget konstigt med det. Det ligger definitivt varken främlingsfientlighet eller något annat negativt i att man pratar om faktiska företeelser och förhållanden. Tyvärr är man mycket dåliga på det i Sverige. Det är allvarligt.

© Citera gärna, men länka till inlägget.

Finland: Om SDP:s hållning i frågan om arbetskraftsinvandring

FNB har gjort en enkät om partiernas linje i frågan om arbetskraftsinvandring. SDP:s (Socialdemokraternas) svar verkar gå stick i stäv med partiledningens tidigare uttalanden.

Partierna tillfrågades om sin inställning till arbetskraftsinvandring. SDP och Samlingspartiet svarade att det behövs utländsk arbetskraft redan under nästa regeringsperiod – men att det exakta antalet beror på konjunkturerna. De övriga riksdagspartierna ansåg att man inte ska locka utländsk arbetskraft till landet. För socialdemokraternas del låter svaret på FNB-enkäten som en helomvändning i frågan.

I en intervju för Hufvudstadsbladet i april sade den socialdemokratiska riksdagsgruppens ordförande Eero Heinäluoma att sysselsättningsläget inte ger förutsättningar för ökad arbetskraftsinvandring under nästa valperiod. Heinäluoma sade också att arbetskraftsinvandring i det läget leder till ökad rasism – ett uttalande som för övrigt väckte mycket anstöt.

Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, som leder SDP:s invandringsarbetsgrupp, tillbakavisar FNB:s tolkning av partiets linje. Hon säger:

Den centrala slutsatsen är att nu, då sysselsättningsläget är dåligt och den ekonomiska situationen ser dålig ut så behöver vi inte en ökad arbetsinvandring, och det är fel att locka människor hit. Vår målsättning är först att sysselsätta människor som redan är i Finland. Det är klart och tydligt Socialdemokraternas linje.

Behovsprövningen innebär att arbetstillstånd inte beviljas om det finns lämpliga arbetslösa personer i Finland som i stället kunde sysselsättas. Regeringen vill slopa behovsprövningen och det har SDP motsatt sig, enligt Feldt-Ranta.

Under lågkonjunkturen har flera företag fått avslag på sina ansökningar om att ta in utländsk arbetskraft. SDP vill att den här behovsprövningen fortsätter. Behovsprövningen innebär att arbetstillstånd inte beviljas om det finns lämpliga arbetslösa personer i Finland som kan sysselsättas i stället. Maarit Feldt Ranta säger vidare:

Det är fel att locka hit människor till jobb, utöver den fria rörligheten inom EU, när vi har en hög arbetslöshet. Vi tycker att man istället bör sätta krutet på att sysselsätta de människor som redan är i landet.