• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2010
    M T O T F L S
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Tiina Kantola i Erbil, Irak: Att gifta sig muslimskt i irakiska Kurdistan – del 1

Här skriver Tiina Kantola igen från regionen Kurdistan i norra Irak, där hon nu bott i drygt 1,5 år. Hennes många tidigare texter finns här, och här är hennes hemsida). Här på bloggen ger hon glimtar ur sitt liv och om sina intryck av hur det är att leva och arbeta i Erbil, norra Irak (irakiska Kurdistan).

Och här finns den första berättelsen om bröllop i regionen Kurdistan: Tiina Kantola i Erbil, Irak, berättar om ett kristet bröllop i irakiska Kurdistan.

Att gifta sig muslimskt i irakiska Kurdistan – del 1

Det är en i mina ögon omständlig procedur att gifta sig om man är muslim. Men det är klart, jag har ju en helt annan kultur och religion, och har för lite kunskap.  Därför är det mycket intressant att ha fått delta i bröllopsceremonier i Kurdistan, och fler lär det bli. Bröllopen är många och ofta stora eftersom familjerna är stora. Familjen omfattar gärna hela släkten, klanen. Som utlänning blir jag väldigt ofta bjuden. Det är lite exklusivt att känna en västerlänning, och jag hedras genom bröllopsinbjudan även om jag inte är släkt.

Men långt innan vi kommer till själva giftermålet, finns det ett omfattande regelverk, seder och traditioner, som gäller för unga kvinnors och mäns liv. I några kommande avsnitt ska jag försöka dela med mig av det jag hört och upplevt på nära håll. Mycket vet vi genom hörsägen, men att få följa flera närstående ungdomar, kvinnor som män, genom den här fasen i livet, ökar förståelsen för de villkor som de muslimska ungdomarna lever under i irakiska Kurdistan.

Minst frihet har flickorna. En ung kvinna ska aldrig gå ut ensam, och ska vara restriktiv med att gå ut med sina väninnor alltför ofta. Hon kan uppfattas som ”lösaktig”, vilket minskar hennes chanser att komma ifråga för giftermål. Och hon ska absolut inte gå ut med en kille! Rykten sprider sig snabbt och överdrifterna florerar. Det känns för mig som om skvallrandet och intrigerandet är en sportgren. Om en ung kvinna gör något annat än sitter hemma med familjen, tolkas det i princip som att hon har haft sexuellt umgänge, vilket så gott som alltid är en grov överdrift. Rykten räcker för att en flicka ska ha försuttit sina giftaschanser, och vad värre är, ha skadat familjens heder vilket leder till att hon kan dödas av sin far eller bror.

Det bästa för en ung kvinna anses vara att bli bortgift redan som ung tonåring. Hennes föräldrar ska ha fått anbud om giftermål från en familj med en son. Lämplig, enligt föräldrarna, och ofta inom samma familj eller klan. I bästa fall lämplig även enligt den unga kvinnan och den unge mannen själva. Men så är det långt ifrån alltid.

En ung man i sin tur ska ha pengar. Han behöver mycket pengar. Först och främst kräver den unga kvinnans familj att den unge mannen köper guld till sin blivande hustru. Hur mycket, beror på den unga kvinnans status, familjebakgrund, renhet (från rykten, antar jag), matlagningskonst, tjänstvillighet. Jag trodde länge i min enfald att guld betydde guldtackor, som man förvarar i bankvalv. Nej, guld betyder guldsmycken till den blivande hustrun.

Jag har på nära håll följt två unga män, som i månader våndades över hur de skulle kunna få ihop pengarna till guldet till de unga kvinnor de älskade och ville gifta sig med. Eftersom kärleken för just dem ändå var viktigast, kändes kraven på guld från den unga kvinnans föräldrar som orimliga. Men sådan är traditionen. Eftersom man inte kan låna pengar i bank här, är det enda sättet att låna pengar av familjen, släkten, eller att arbeta hårt i åratal för att få råd att gifta sig.

Utöver att skaffa guldet, faller det på den unge mannen att skaffa bostad och ibland också bil. Naturligtvis bor många unga par hos mannens familj, men långt ifrån alla vill eller kan det, om föräldrarna bor på annan ort.

Allting ska vara klart innan bröllop kan komma ifråga.