Viktiga lästips

Här finns texter om, men främst av, miggor (anställda vid Migrationsverket). Politiker och journalister har hittills totalt slagit dövörat till allt som miggorna berättat – det har inte stämt med den ”sanning” de krampaktigt hållit fast vid, hur osann den än varit… Läs också de senaste inläggen i fallande ordning här på bloggen med de senaste, aktuella kommentarerna.

Läs också gärna denna sida för lite bakgrundsinformation.

Och sist, men inte minst: Klargöranden.

Aftonbladet citerar korrekt

Apropå föregående inlägg så måste också påpekas att Aftonbladet också citerar korrekt. Som Monica Gunne i sin kolumn Medias rädsla bakom SD:s framång i valet. Till exempel:

Journalisterna har inte gjort sitt jobb, säger hon. De har inte varit tillräckligt allsidiga och sakliga i sin granskning av invandrarpolitiken. Om de hade fullgjort sitt granskande uppdrag, så hade regering, riksdag, migrationsverk och migrationsdomstolar följt efter.

Wager: ”Då hade polisen sett till att utlänningslagen hade följts och då hade Sverigedemokraterna inte kommit in i riksdagen.”

Aftonbladet publicerade falskt citat

Aftonbladet hade idag lagt upp en text som de tillvitade mig och som jag aldrig skrivit!

När jag ringde upp för att påpeka att de gjort fel hörde jag hur kvinnan som svarade höll luren en bit ifrån sig och sa, högt, till sina kolleger med lätt hån i rösten: ”Det är en människa som vill klaga på en text” i en ton som antydde ”en jobbig människa som stör oss i vårt viktiga arbete”. Så kom en man i luren, också han var lätt otålig och orkade inte riktigt lyssna på mig (jag störde ju också hans arbete genom mitt samtal) men efter att jag fått fram webbadressen till sidan med den falska texten, sa han att ”vi ska åtgärda det”.

Detta var vad Aftonbladet publicerade – och alla som känner mig och även alla som inte känner mig men har läst min blogg som funnits sedan maj 2005, vet att jag aldrig någonsin skriver om miljö och klimat och att det här inte alls är mitt sätt att uttrycka mig:

Så tog sig ogräset in i riksdagen

Merit Wager skriver på sin blogg: ”Den verkligt stora faran för hela planeten är inte SD utan klimathotet. Miljöpartiet måste tänka på planetens framtid och inte ställa upp för att lösa Reinfeldts parlamentariska problem. Kan de verkligen med hedern i behåll sätta sig i knät på den första statsminister som har försämrat miljöpolitiken.”

Notera alltså att ovanstående inte är skrivet av mig!

Slutord: Lita inte blint på kvällstidningar (fast det är det väl ingen som gör…) och var medvetna om att ni som läsare är till besvär om ni stör dem som arbetar där med era petitessiga klagomål, som att ni pådyvlas åsikter som  ni inte har!

P.S. Aftonbladet har nu – föredömligt snabbt – ändrat och citerar rätt text…

Sverige är unikt, i inget annat västland som jag känner till är åsikts- och yttrandeförtrycket samt kränkthets- och diskrimineringsindustrin så kompakt som här

Sverige är unikt, i inget annat västland som jag känner till är åsikts- och yttrandeförtrycket samt kränkthets- och diskrimineringsindustrin så kompakt som här. Jag har skrivit om det i hundratals inlägg på bloggen, sedan maj 2005. Jag har varnat för det som nu skett: att Sverigedemokraterna vinner terräng och kommer in i riksdagen med god marginal, när man struntar i att ta människors legitima oro på allvar och låtsas som om allt är frid och fröjd när det inte är det.

Medier och politiker läser bloggen och jag kan absolut inte förstå att de inte lyssnar och tar in de starka berättelser ur verkligheten som t.ex. miggorna förmedlar här och ingen annanstans! Man torde kunna anse att politiker begår kontinuerligt tjänstefel när de inte tar upp de farhågor och den oro som människor, som de ska företräda i riksdag, regering och kommuner, ger uttryck för. Och att medierepresentanter sviker sitt journalistiska uppdrag när det inte rapporterar allsidigt utan ensidigt om den mycket illa skötta asylhanteringen, där den största anledningen till det parlamentariska läget som råder i Sverige idag kan sökas.

Läs här ett mejl från en bloggläsare och ett brev som hon bifogar. Här är det stycke som gör mig mest bedrövad (och förbannad!):

Jag hade velat underteckna med mitt eget namn, som brukligt, men jag vågar inte. Så hätsk har stämningen blivit mot SD och deras väljare, och jag är ärligt talat rädd för att stå för mina åsikter – något jag aldrig varit förut och som jag aldrig trodde att jag skulle behöva vara i vår trygga demokrati.