• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Katastrofal Uutiset-sändning och katastrofalt dålig text från den svenska chefen för Finska redaktionen!

Uutiset-sändningen i SVT2 måndagen den 25 oktober var den mest katastrofala jag sett under 14 år – och det är ingen överdrift. Det har hänt en gång som jag kan minnas, att ingen sändning alls gick ut på grund av att en annan redaktion lagt beslag på Uutisets utsändningskanal, men en sändning som den idag har aldrig skådats.

Först kom fem långa minuter med en tom ruta förutom texten ”Tillfälligt avbrott”. Mitt i avbrottet flimrade  Thomas Östros förbi; han pratade på och såg ut som en fisk eftersom det saknades både ljud och text. Sedan såg man den stackars nyhetsuppläsaren, som inte hade någon text i sin prompter och vars inslag gick ut utan ljud och text, men all heder åt Emma Eirto som kämpade på så gott det gick och gjorde det bästa av en totalt hopplös situation! Sedan följde nya inslag utan ljud och text, och mitt i allt hördes nyhetsuppläsaren som inte visste att hennes ljud gick ut i etern. En enda förvirring alltihop. Tänk om det varit Rapport…

Läs här den svenska chefens för Finska redaktionen, Anja Hildén, i en hast hoprafsade text med anledning av min kolumn i Svenska Dagbladet, direkt på Uutisets sajt. Redaktionschefens svar på kolumnen i SvD 25.10 2010 ifall den av någon anledning skulle tas bort från SVT:s sajt.

Lägg märke till att allt är en enda textmassa, det finns inga stycken alls och lägg även märke till de många språkfelen och slarvet i texten! Det visar tydligt hur oviktigt man på SVT tycker att det som kommer från Finska redaktionen är. Inte ens mitt namn har Anja Hildén klarat att skriva rätt trots att jag arbetat där i 14 år: jag heter inte ”Wagner”, jag heter ”Wager”…

Jag ska här kommentera några av Anja Hildéns uttalanden/påståenden i hennes text. OBS! Stav- och korrfelen är kvar, exakt som de ser ut i texten.

AH: Det finns få korrekta uppgifter i den kolum som Finska redaktionens f.d översättare Merit Wagner skrev i måndagens SvD.

MW: Osant påstående, alla uppgifter är korrekta och kan antingen verifieras skriftligt eller bekräftas av personer som varit närvarande. Men Anja Hildén är välkommen att precisera sin anklagelse, det brukar man göra om man är seriös.

AH: Hon var och är uppenbarligen starkt övertygad om att det innebär en försämring, för henne personligen och för redaktionen.

MW: Anja Hildén har aldrig visat något intresse för översätteriet. Hon kan knappast veta vad jag var övertygad eller inte övertygad om, ”personligen”. Att jag var – och är – starkt övertygad om att kvaliteten skulle försämras när man slog sönder och fördyrade en väl fungerande verksamhet kraftigt, stämmer.

AH: Den oerhörda kvalitetsförsämring som Merit Wagner ser måste sålunda falla på att vi just nu skolar in ersättare för henne själv.

MW: Ett billigt, lågt knep som dessutom är osant, men som främst är pinsamt för en chef på SVT att ta till. Inte för att det förvånar, den korrespondens som finns med henne och andra chefer på SVT visar att det är illa ställt med både kunskaper, vilja, sunt förnuft och sanningsenlighet. Anja Hildén lägger ord i min mun som inte uttalats, och det är illa! Det som jag har skrivit om kvaliteten är följande – och det är sant:

Kvaliteten på sändningarna med sändningsproducenter och reportrar som helt eller delvis saknade kunskaper i finska blev därefter.
och
SVT:s ledning har på alla områden valt att för licenspengar köpa in sämre kvalitet till högre pris hellre än bättre kvalitet till lägre pris.

Att Anja Hildén icke sanningsenligt påstår att jag talat om ”den oerhörda kvalitetsförsämringen” är oförskämt, men också en del av hur SVT vinklar och vrider på sanningen och trampar på sina medarbetare och – i detta fall – tidigare medarbetare! Dessutom är meningen svårbegriplig: ”Den oerhörda kvalitetsförsämring som Merit Wagner ser måste sålunda falla på att vi just nu skolar in ersättare för henne själv.” Vad är det som ska falla på mig?

AH: ”…och det fina med public service är ju att allt inte behöver räknas i tittarsiffror heller…

MW: Ska man skratta eller gråta åt ovanstående? Är hon seriös när hon skriver så här?

AH: Kort sagt: vi är inte nedläggningshotade. Och vi är stolta över det vi gör, och det kommer att bli ännu bättre längs med vägen.

MW: Klart besked till sverigefinnarna och andra tittare – även om programmet blir ännu sämre kvalitetsmässigt än idag så kommer det att vara kvar. Grattis! Att Anja Hildén i ett kollektivt ”vi” är stolt/a över vad hon/”vi” gör visar bara hur lågt ställda kraven är numera. Men har hon inte själv faktiskt sagt att hon tycker att Uutiset är ett dåligt program?

Den övriga texten är det vanliga snömoset som upptar många rader och ser ut som text, men som inte betyder någonting alls. Det vet alla medarbetare – fast anställda som de som tvingats till bemanningsbyråer – att SVT bluddrar på. Och att ordflödena ofta inte är mer än tunn fernissa bakom vilken en helt annan verklighet döljer sig.

Läs här Karin Hübinettes, Anna Hedenmos, Bo Inge Anderssons m.fl. öppna brev till SVT:s ledning: klart och koncist. Läs sedan, lite längre ner i dokumentet ordflödet från Eva Hamilton och andra chefer. Och döm och bedöm själva vilka ni litar på och vilka ni inte litar på… I dokumentet finns också förtvivlade röster från utsparkade, långtida medarbetare, som tvingas komma tillbaka till total ovisshet och oschysst bemötande, via bemanningsbyråer.

Hoppas att man hos dem som har ansvar för Public Service inser att det måste göras en objektiv och fristående granskning av hur SVT hanterat Finska redaktionen men givetvis också hur bolaget i övrigt skött sina åtaganden och hanterat licenspengarna. Det behövs verkligen att någon granskar granskaren!

© denna blogg.

Finland: ”Ruotsin yleisradio polkee suomenkielisten oikeuksia”

Ruotsin yleisradio polkee suomenkielisten oikeuksia (”Sveriges Television trampar på de finskspråkigas rättigheter”), är rubriken på en artikel i den stora kvällstidningen Iltalehti, som hänvisar till min kolumn i Svenska Dagbladet den 25 oktober. Läs också inlägget nedan!

Med tanke på en del synnerligen okunniga kommentarer (många kunniga finns förstås också!) i samband med kolumnen, kan det vara på sin plats att än en gång påpeka att:

Sverigefinnarna har status som nationell minoritet och särskilda lagar och regler gäller för dem liksom för de övriga fyra nationella minoriteterna som talar jiddisch, samiska, meänkieli och romani chib. de har funnits i Sverige under mycket lång tid och har därför ansetts uppfylla de kriterier som finns angivna för just nationell minoritetsstatus och som även gäller andra minoriteter inom EU. Att många talar t.ex. arabiska eller något annat språk i Sverige är inte detsamma som att de har rätt till de särskilda hänsyn som de nationella minoriteterna har.

På regeringens hemsida finns mängder av information – läs här och här – för den som vill veta mer om Sveriges nationella minoriteter.

Och här är ett sammandrag på finska, eli siis tässä on kooste hallituksen vähemmistöpolitiikasta: Kansalliset vähemmistöt ja vähemmistökielet.

SVT har splittrat och försvenskat Finska redaktionen och sänkt kraven på medarbetarna

Läs först min kolumn med rubriken SVT struntar både i lag och tillstånd på Svenska Dagbladets ledarsida den 25 oktober.

Här är först ett citat av programdirektören Annie Wegelius i SVT:s tidning Vi på TV nr 15 2010:

Vi är för demokrati, vi är ett humanistiskt företag, vi tror på alla människors lika värde.

Sedan ett citat ut Vi på TV nr 14 2010:

Indelningen i minoritet och majoritet riskerar att bli en definition av vilka som är med och vilka som står utanför.

Så säger Birgitta Laszlo, utredare av SVT:s minoritetsutbud (en utredning som pågått länge och kostat rejält med tid, pengar och papper). Här står fördomarna i full blom! Den svenska okunskapen och oförmågan att förstå och sätta sig in i vad det vill säga att vara en minoritet är stor – och nu tänker jag särskilt på sverigefinländarna som enligt lag är en nationell minoritet i Sverige och dessutom den allra största. Genom utredaren av SVT:s minoritetsutbud blir det mycket tydlig i detta aningslösa uttalande.

En svensk – i detta fall Birgitta Laszlo – förstår inte att de som tillhör den nationella minoriteten finländare i Sverige inte känner att de står utanför! Varför skulle de göra det, sverigefinnar har funnits i Sverige i hundratals år! De kanske upplever att de står bredvid men knappast utanför, för att de just är en nationell minoritet och för att de har andra erfarenheter, både språkliga och kulturella, än de infödda svenskarna. Sverigefinnarna är både ”inne” och ”med”, samtidigt. Och som nationell minoritet har de laglig rätt att bevara sitt språk och sin särart. Men ur det svenska storhets- och egoperspektivet ses de, som inte är strömlinjeformat svenska, som ”sämre” i jämförelse just med de äkta och bättre svenskarna och därmed måste de givetvis, helt självklart i analogi med den synen, ”stå utanför”.

Och vidare, i analogi med den nedvärderande attityd som ofta – medvetet eller omedvetet – finns hos majoritetsbefolkningen, tar svenskarna på SVT nästan helt över och sätter sin finare svenska prägel på den finskspråkiga redaktionen. Svenskarna inför  – förutom en enspråkigt svensk chef! – sitt språk, sina metoder, sin kultur, sina åsikter och sin syn på saker och ting på den finskspråkiga minoritetsredaktionen! Och splittrar verksamheten och inlemmar den i de svenska systemen, vilket torde leda till att den finska särarten urvattnas och försvinner. Det blir särskilt tydligt när det gäller nyhetsprogrammet Uutiset – vilket jag skriver om i kolumnen i Svenska Dagbladet – där det mesta redan försvenskats och kvalitetskraven på alla delar av programmet sänkts på ett sätt som man aldrig i sin vildaste fantasi kunde tro skulle ske bara för tre, fyra år sedan!

Det ”finska” är sämre, det är rentav ”dåligt”, vilket uttalats av chefspersoner på SVT, som visat att de med sitt överhetsperspektiv tycks anse att ”de där alldeles för annorlunda finnarna ska inte få tala finska och behålla sin särart och sköta sin egen verksamhet utan där måste vi, som kan och vet allt bättre, gripa in och lägga om så att det blir mer ”svenskt”, eftersom det svenska ska vara alltings norm. Och så låtsas vi att det är en finsk redaktion!”

SVT:s åratal långa minoritetsutredningar, deras ångvältstaktik när det gäller att sparka folk och splittra välfungerande enheter är katastrofal. För svenskarna som måste arbeta där – läs texten  SVT:s ledning verkar lida av megalomani med en släng av svammelsjuka – och alldeles särskilt för den lilla redaktionen som helt körts över av oförstående personer som inte begriper vad nationell särart är eller att när man har en annan kultur och tillhör en annan språkgrupp, så blir också berättandet och rapporteringen annorlunda än på svenska.

Parallellt som minoritetsutredningen hålls i gång som någon sorts skenmanöver, så sker en massa förändringar (de allra flesta till det sämre) i verkligheten. Helt oberoende av vad utredningen ens kommer fram till någon gång i framtiden, efter ytterligare något hundratal möten.

Ruosut, jos olette huolissanne – jota teidän kannattaa olla – niin antakaa mielipiteenne kuulua ja protestoikaa! Kohta voi olla myöhäistä! Mutta muistakaa, että moni joka on SVT:ssä töissä pelkää eikä uskalla sanoa totuus. Totuudenkertominen voi johtaa potkuihin.

Och, till slut: SVT granskar och avslöjar oegentligheter och tveksamheter hos företag  och organisationer; i riksdag, regering och kommuner. Men SVT granskar inte sin egen verksamhet. För, som framgår av citaten i bloggningen SVT:s ledning verkar lida av megalomani med en släng av svammelsjuka så är de reportrarna, särskilt de som hyrs in via bemanningsföretag, rädda eftersom de med fog befarar att det kommer att leda till att de blir ”svartlistade”, d.v.s. inte kommer att anlitas mer av SVT, som är en jättestor arbetsgivare. Därför måste Riksrevisionen eller en arbetsgrupp tillsatt av  kulturdepartementet granska bolaget, annars blir den aldrig gjord och SVT kan fortsätta att storhetsvansinnigt köra på som dess ledning vill, utan att bry sig om och utan att lyssna på vare sig medarbetarna eller deras fackliga representanter.