• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2010
    M T O T F L S
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    2930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

En bloggläsare: ‘På sikt kan det leda till konstruktiva lösningar.’

Ytterligare en bloggläsare kommenterar inlägget ”Familjer från Vellinge och västra Skåne åker på ‘safari’ genom Malmö med låsta bildörrar.” Tidigare kommentar här: En bloggläsare: ”Vi vanliga väljare lever i landet, vi ser problemen.”). Också den här publiceras givetvis  med vederbörandes tillåtelse:

Vill tacka dig för ditt engagemang på/med bloggen. Den inkörsport du nu öppnat – mot det politiskt korrekta och för yttrandefriheten o.s.v. – är av mycket stor betydelse. Håll i den! Allt efter den blir uppmärksammad kan mycket oro och smärta få utlopp. På sikt kan det leda till konstruktiva lösningar.

I vårt vanliga tänkande och agerande i Sverige så lyfter vi fram de problem som uppstår, analyserar och försöker finna åtgärder. Ett rationellt förhållningssätt. När det gäller invandring ska tystnad råda. Den som höjer rösten rasiststämplas ”för att inte skapa onödiga motsättningar”. En hållning som i längden är förödande.

© Denna blogg.

En bloggläsare: ‘Vi vanliga väljare lever i landet, vi ser problemen.’

En bloggläsare skriver nedan, som svar min fråga i inlägget ”Familjer från Vellinge och västra Skåne åker på ‘safari’ genom Malmö med låsta bildörrar”. Frågan lyder:

Finns det andra som tycker att det här inte alls motsvarar deras bild – eller som helt eller delvis håller med och upplever samma sak – så hör gärna av er via fliken Info där det finns ett kontaktformulär. Och skriv gärna också om ifall ni tycker att man i åsikts- och yttrandefrihetens Sverige får tycka och skriva så här, eller strider det mot någon sorts underförstådd kod om vad man får säga? Borde man hålla tyst om sådant som skribenten berör och bara lyfta fram positiva saker, eller ska man tala öppet om det som människor faktiskt upplever?

Bloggläsarens text publiceras med hans tillstånd:

Klart att man får skriva detta, men man bör inte göra det i pk-Sverige. Och ordet bör ska enligt kvällstidningspraxis ersättas med ska.

Allt sådant som beskriver sanningen, men som handlar om integration, invandring, utlänningslagen eller sociala problem ska inte omskrivas i press eller pratas om i nyheter. Här gäller omskrivningsregel nummer 1, mer känd som ”försköningsprincipen”. Den enda gång man faktiskt får skriva om detta är när man kan hitta en medelålders svensk, gärna kvinna, som faller under punkten ”sociala problem”, om man kan hitta en infallsvinkel som anger att det är någon myndighet som har gjort fel eller om man kan hitta en direkt koppling till att det är regeringen som felat. För det är aldrig den medelålders kvinnans fel att hon är arbetslös sedan 1982 och att hon hoppat av div utbildningar efter 3/4 av tiden för att hon är rädd att det ska ge henne jobb.

I riksdagen och i diverse kommunfullmäktige är det väldigt få med invandrarbakgrund som gapar och skriker dessa ord som Malmöpolitikern skriver om, därför finns inte problemet. Det är inte heller ett problem att man stänger socialkontor i Södertälje efter upprepade attacker av arga sökande som fått avslag på sina ansökningar om bistånd. Nej, detta kan man trolla bort och säga att ”just det socialkontoret behövdes inte” även fast man på just den arbetsplatsen hade en besökskvot och en arbetsbelastning på över 100 %. För man får aldrig skylla på verkligheten, för verkligheten kan göra ont.

Jag har försökt påtala diverse problem för olika riksdagsmän och kvinnor, framförallt på Allianssidan, och framfört att Alliansen får inte ska upp med S eftersom det partiet ju är roten till det onda, enligt ca 5 % av väljarna. S har styrt landet i 30 år och 5 % av väljarna skyller situationen i Sverige på dem. Om då Alliansen gör upp med S i frågor där det partiet är ”roten till allt ont”, då kommer de 5 % av väljarna att öka. Det kan t.o.m. bli så, att SD blir det tredje största partiet i valet år 2014, med stöd av totalt ca 15 % av dem som röstar, för vi vanliga väljare lever i landet, vi ser problemen, en del av oss jobbar t.o.m. mitt i problemen. Men vi får aldrig jobba mot eller med problemen, för problemen finns inte!!!

© Denna blogg.